Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Från 299 kr
Barn samlade på en uppbyggd dansbana på Stora torget och Rådhusgatan. De riktar sin uppmärksamhet på något utanför bild. Marknadsstånd. I övre högra hörnet ses Jan-Olov Forsberg med sin filmkamera. Det regnar. Bilden kan möjligen vara tagen i samband med Arbogaträffen, som hölls i slutet av maj
Åtta flickor uppradade framför en dansbana. Alla bär ett runt litet märke som troligen är knutet till festligheten. Några har godisstrutar i händerna. Två flickor är likadant klädda och har var sitt armbandsur. Kanske är det Inga och Anna-Greta Johansson som förutom Gunhild Thornell ska vara med på bilden. Kulörta lyktor och vimplar hänger över dansbanan och en dragspelare skymtas vid den lövade scenen och till höger om den ett par kepsklädda gossar.
Motorplan, april 1985 Bild 1. Grundkursens fordon uppställda på "linjen". Lastbil Volvo N 88 och Tgb 20. Bild 2. Grusplanen mellan soldattorpet och grind 6 användes som tillfällig uppställningsplats för kursfordon. Under 1920-50-talet låg här regementets dansbana. Bild 3. En av skolans stora scaniabilar. Eleverna vid Körlärarkurserna hade körkort för tunga fordon före kursstart, men nu var kraven högre. Lägst betyg 4 vid uppkörning med både buss och tung lastbil med tungt släp. För att förnya fordonsparken till en rimlig kostnad köptes ett antal begagnad lastbilar ur Scanias modellserier 140, 141 och 142. Många av bilarna hade gått över 100 000 mil. En onödigt motorstark bil för övningskörning. Milregnr: 36710, 207792
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Flygbild från söder över Nöjesfältet och Gröna Lund på Djurgården. Beckholmen i fonden.
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spår- vagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Det fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.