Stora Lindåsen 2:18. "Lindåsgården". Brygghuset vid brunnen byggdes 1908, varför kortet måste vara taget tidigare. Fr.v: 1. Johannes Eriksson, född 1838. Nämndeman 2. 3. Maja Stina Eriksson, född 1843. Hustru 4. 5. 6. Matilda, född 1875, dotter 7. Otto, född 1873 8. August (?), född 1879 Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
föremålsbild, relief, fotografi, photograph
Att ha vatten var ett överlevnadsvillkor och på det stundtals mycket torra Gotland grävdes ofta många brunnar på en gård. När vattnet sinade vid torrväder, grävde man ofta en ny brunn i hopp om att hitta vatten där. Brunnen täcktes på olika sätt, ofta av ett litet "hus" som här, där man hade lucka i ena takfallet. Väggarna var här byggda av plank och sinkade ihop i hörnen. Många gånger var de små brunnsholkarna välarbetade och av olika konstruktioner. Äldre brunnar kunde vara täckta av stenhällar med ett hugget hål i. Det var viktigt att brunnen var täckt, så varken människor, djur eller skräp föll däri. Här har Masse lagt fram brunnsstaken, där man hängde spannet i klykan. Riktigt fina brunnsstakar var självvuxna.
Svenna-Pers stuga från sydöst. T.v Per Johan Seger. Invid stenmuren t.h. syns brunnen med en vattenhink på brunnskaret. Byggnaden var inredd med stuga, förstugam förstugekammare (förr bod och på sistone apterad till kök) samt på andra sidan därom ett brädskjul, avsett till ved och förvaring av diverse. Bland den utanför stående lösegendomen märks främst en dragkärra (utan hjul), en läm, kar, kistor och lårar.
S:t Anne gärde, Öster i Växjö. 1954.
Personal på Nordwinfabriken i Brunne 1978.
Kadettskolan 1950. Skolchef: Ryttmästare Bengt Ljungquist. 2:a raden från vänster: Mats Brunner, Magnus Forsell, Cissi Forsell, Sven Kjällberg, Ulla Kjällberg, Hans Runstedt, Erik Hedenstierna, Karin Hedenstierna, Gösta Streiffert.
Intresserad åskådare vid kapplöpningarna på K 3 Skövde , söder kasernen. Fänrik Mats Brunner, ryttmästaren Gunnar Schild och ryttmästaren i reserven Hans Helge Rasmussen, den senare mycket duktig hoppningsryttare.
Vid kapplöpningsbanan. Från vänster: Löjtn Bengt Wretlind, löjtn Stig Aaby-Ericsson, ryttm Gunnar Schildt, ryttm K 3 reserv Hans Helge Rasmussen, fänrik Mats Brunner.
"Knäcken" eller "Knäckakrogen" mitt för nerfartsvägen till Pataholms köping. När forbönderna for från Kalmar hem åt Dasebygden (dasar = timmerkörare) tog de sig först en sup vid Galgkrogen, sedan i Ryssby krog och så i "Knäcken" - då var di knäckte - sist i Staby krog "om di stog". En urmakare Möller, son till sista gästgivaren lade ner rörelsen där, han var far till Möller i Njutemåla och handlanden Möller vid Pata. Möller byggde det nuvarande huset omkring 1880. På urtavlan å klockan står: E. MÖLLER. BETEL" Den äldre byggnaden låg i vinkel, till vänster. Vid vägen diverse skjul. Brunnen nere i korset kallas "Knäckabrunnen". (Hofrén)
Här ser vi manbyggnaden från gården bakom ett litet spinkigt spjälstaket med grind-likt staket, se stigen! Huset har en vardagsingång via en tillbyggd köksfarstu. Taket är täckt med papp på för tiden modernt vis med lodstående vådor. En källarvåning utan sockel kan tyda på att huset är höjt. Ett brunnshus syns t v, det verkar som någon form av byggnad över brunnen var ganska vanlig i Lau för 100 år sedan. T h ser det ut att vara vedbacke. Är hundkojan använd eller skall den bli ved?
Medicine doktor Fredrik August Ekström. Enligt påskrift porträtterad vid Medevi brunn den 1 maj 1863. Han var född i Linköping 1816 som son till hauboisten och vidare musikdirektören Anders Ekström och hustrun Anna Cajsa Sundberg. Från 1835 inskriven vid Uppsala universitet, där han 1841 examinerades som medicine doktor. Därefter praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 intendent vid Medevi brunn, en tjänst som han ska ha innehaft till år 1860. Fotografiet bör därför porträttera honom som gäst vid brunnen snarare än i tjänst.
Repetition av skådespelet "Giv oss fred". Till vänster Rune Lindström. Tre män är samlade vid brunnen. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner". Fler bilder finns i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
fotografi, bilder
Växjö, 1951.
Vykort med motiv från den kullerstensatta inre borggården på Kalmar slott med slottsbrunnen i renässansstil och med en portal i huggen sten i bakgrunden. På brunnens nedre del dekor med bland annat lejonmaskaroner och lilla riksvapnet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.