Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Från 299 kr
Hakonbolagets jubileum. 1947. Karl Hakon Swensson grundade Hakonbolaget i Västerås 1917. Privata köpmän skulle kunna gå ihop och samordna sina inköp och möta konkurrensen från kooperationen. Den första aktiva verksamheten kom att ske i Gävle, där ett mindre bolag köptes i slutet av 1917, innan partihandelsverksamheten kommit igång i Västerås. Swensson var initiativtagare till att Hakonbolaget och tre andra inköpscentraler skulle samarbeta inom ICA, Inköpscentralernas AB.
J. A. Forss Hattfabrik AB. Detta bolag grundades år 1876 av fabrikör J. A. Forss. Då som mössfabrik. År 1899 etablerades firman så som Forss Hattfabrik med tillverkning av herrhattar i ull- och hårfilt, stommar till damhattar samt trikåvaror. Personer: 1. Karl Norén, 2. Karl Holmberg, 3. Ackerman, 4. J. A. Forss, 5. Primus Forss, 6. Sundberg, 7. Pamp, 8. A. S. Jakobsson, 9. Fru Hagman,10. Frans Johansson, 11. Lars August Johansson, 12. Ole Halvorsén, 13. Grönlund.
Orig. text: Belvederen Belvederen uppfördes 1880 efter ritningar av Rudolf Ström. Han ritade förutom Belvederen även Trädgårdsföreningens restaurangbyggnad samt gymnastikbyggnaden vid domkyrkan. Belvederen genomgick en omfattande förändring 1921 efter Axel Brunskogs ritningar. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.
Orig. text: Trädgårdsföreningen 1926. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Restaurangen byggdes 1881 efter ritningar av Rudolf Ström, dess fasad ändrade utseende många gånger. Restaurangen brann ner till grunden 14 april 1977 och har inte återuppbyggts.
En pojke vid en stol under en bonad. Lars (givaren) tror att bilden föreställer Börje Ramqvist (givarens kusin, son till faster Elin), men är inte absolut säker. Stolen skall Lars bror Per ha fått senare. Troligen tagen ca 1915-1920. Lars berättar att de träffades i ungdomen då och då. "Han blev ingenjör och jobbade hos Luth och Rosén som var ett el-bolag på den tiden. Sedan åkte han till Polen och träffade en flicka som han gifte sig med, men det blev inte bra. Dom skilde sig rätt så snart."
I svensk Järnvägsstatistik beskrevs den nya banan på följande sätt: Linien Vexiö - Tingsryd, anlagd på grund af koncession, som den 22 November 1895 meddelades åt Vexiö-Tingsryds jernvägs aktiebolag, hvars ordning samma dag faststäldes, tillhör nämnda bolag och öppnades för trafik den 28 November. Enligt den vid koncederandet godkända byggnadsplanen, som i enskilda delar ändrades och kompletterades den 31 December 1895, 13 November 1896 samt 5 Februari och 30 April 1897, utgår linien från Vexiö - Alfvesta-banans station i Vexiö och sträcker sig söderut till Bredåkra - Tingsryds-banans norra ändstation Tingsryd. De vid denna bana befint-liga stationerna äro: Vexiö, Tegnaby (9 km.), Krokvik (15 km.), Ingelstad (17 km.), Uråsa (25 km.), Snappahem (27 km.), Väckelsång (31 km.), Qvarnamåla (37 km.) och Tingsryd (45 km.; alla afstånd räknade från Vexiö). I juli 1941 förstatligades WTJ och kom därefter att uppgå i Statens Järnvägar. I maj 1965 lades persontrafiken ned och i mars 1971 upphörde godstrafiken. Därefter revs spåren upp.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.