Femtå. Utsikt från öster över resterna av bruket (t.h.) och mot Klarälvsdalen. T.v. en gammal husbehovskvarn.
Från 299 kr
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Persbergs gruvor med sjön Yngen i bakgrunden. Bana för tippning av gråberg; i förgrunden linspel till gruvan. Persberg och Nordmarks gruvor var de första värmländska gruvfälten.
Gamla hyttdamman vid Nykroppa. Runt sekelskiftet 1900 bestod Nykroppa Järnverk av; två hyttor, bessemerverk, götvalsverk, ånghammare, martinverk, finvalsverk, mediumvalsverk, malmsintringsverksanläggning med mera.
Skogsbygd med älvinbyggnad för flottning, samt bebyggelse.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Litografi föreställande järnvägen på Abborrberget omkring år 1860. Yngs-Daglöse järnväg var färdigbygd år 1853. Malmvagnarna från Persberg fraktades på denna bana över Abborrberget ner till sjön Daglösen. Den gamla nedlagda järnvägen mellan Abborrberget och Filipstad blev senare en omtyckt promenadväg, kallad "kärleksvägen".
Vy över Torskebäcken på 1890-talet. Från vänster, herrgården, dess ekonomibyggnader, bergsmännens järnbodar, rostugnen, masugnen.
Vy över samhälle .
Stampen vid Motjärnshyttan. Senare använd som takspånshyvel. Vid Motjärnshyttan som moderniserades genom ombyggnader år 1854 och 1883, ägde blåsningar rum till dess de elektriska smältugnarna i Hagfors möjliggjorde en koncentration av tackjärnsproduktionen. Sista blåsningen skedde i april 1916.
Arbetarbostäder i Bjurbäcken.
Stjärns bruk omkring 1858. Bilden är tagen från norr över västra sidans anläggningar. Stjärns hammare och masugn privilegierades år 1669. Bruket bestod av stångjärns- samt manufakturverk och efter år1844 även av stålugn. Stångjärnssmidet upphörde 1887 och manufaktursmidet nedsjönk efter hand till en obetydlighet.
Teckning föreställande stenbyggnad, samt bro över vattenfall.
Större träbyggnad vid vattendamm, samt en bro.
Förmodligen hyttruin.
Stenbro.
Förmodligen brofundament.
Reproduktion av äldre fotografi. Förmodligen vy över Persberg.
Uddeholm. Geijerskolans bruk. Vy över samhälle.
Större och mindre byggnader vid dammanläggning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.