Ellok vid den elektrifierade smalspårsbanan Stockås-Mullhyttemo mellan Stockås torvströfabrik och Mullhyttemo station. Bilden tagen i samband med den stundande elektrifieringen av den närliggande normalspåriga sträckan mellan Örebro - Svartå.
Från 299 kr
Smalspårsbanan Stockås-Mullhyttemo Ellok vid Mullhyttemo station på den elektrifierade smalspårsbanan mellan stationen och Stockås torvströfabrik. Bilden tagen i samband med den stundande elektrifieringen av den normalspåriga sträckan mellan Örebro-Svartå.
Till höger syns den elektrifierade smalspårsbanan Stockås-Mullhyttemo mellan Stockås torvströfabrik och Mullhyttemo station. Till vänster ser vi bangården vid Mullhyttemo station. Bilden tagen i samband med den stundande elektrifieringen av sträckan mellan Örebro-Svartå.
Stationsinspektor C.L.E. Müntzig 1913. Münzig var brukspatron vid Svartå bruk, sedan Gammelbo och sedan i Riddarhyttan där han tjänstgjorde i 30 år. Dels som bokförare och sedan som stins.
Ångsågen med arbetare. Axel Nilsson. Till vänster, bakom ångsågen skymtar järnvägen Svartåbanan med Örebro till vänster och Svartå till höger. Byggnaden som kan anas uppe till höger bakom ångsågen, heter idag Gropen Haganäs.
Svartå Herrgård 1 28 juli 1966 En yngre kvinna och två äldre damer sitter i en salong på Svartå Herrgård i Örebro. Den yngre kvinnan och en av de äldre damerna sitter i en soffa medan den andra äldre damen sitter i en stol bredvid dem. Alla tre är klädda i klänningar. Ett fönster syns bakom personerna. En stor matta ligger på golvet under deras fötter.
Svartå Herrgård 28 juli 1966 I köket på Svartå Herrgård står två kvinnor och ett litet barn i femårsåldern. Kvinnan till vänster är klädd i ärmlös, kort sommarklänning och håller i en skål fylld med jordgubbar. Kvinnan till höger är klädd i vita arbetskläder med huckle på huvudet. Två skålar står invid henne på bordet varav den ena är fylld med äppelbitar. Ett litet barn står bredvid kvinnan klädd i arbetskäder. Barnet är klätt i vit tröja bl.a.
Svartå Herrgård 1 28 juli 1966 En yngre kvinna och två äldre damer sitter i en salong på Svartå Herrgård i Örebro. Den yngre kvinnan och en av de äldre damerna sitter i en soffa och konverserar medan den andra äldre damen sitter i en stol bredvid dem. Alla tre är klädda i klänningar. Ett fönster syns bakom personerna. En stor matta ligger på golvet under deras fötter.
Kv. Steglitsen, Eriksbergsgatan 7, Allégatan 12. Mössebergs skofabrik. A.V. Karlssons skofabrik brann 1909. Efter branden kunde A.V. Karlsson inte starta på nytt. Han hade kommit från Utvängstorp. Verkmästare Pompeius fortsatte därefter skotillverkning i en mindre byggnad på samma tomt, flyttade den snart till Nils Erikssonsgatan och därefter till Döbelnsgatan /Torstenssonsgatan 13. Från vänster Nr 1. Moberg 2. K. Meehr 3. Oskar Johansson 4. Palman 7. Nilsson 8. Lindkvist 9. Sandgren 10. David Johansson 12. Nilsson 13. Anders Andersson (Hedda) 14. Martin Rosenberg 15. Johansson 16. Martin (Nytting) 17. Pompeius (då verkmästare) 18-19. Nottlerskorna frkn. Setterberg.
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan.
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Svartå Herrgård 28 juli 1966 I köket på Svartå Herrgård står två kvinnor och ett litet barn i femårsåldern. Kvinnan till vänster är klädd i ärmlös, kort sommarklänning och håller i en jordgubbe. På köksbordet framför henne står en stor skål med jordgubbar. Kvinnan till höger är klädd i vita arbetskläder med huckle på huvudet. Hon är i färd med att skiva äpplen. Två skålar står invid henne på bordet varav den ena är fylld med äpplen och den andra är fylld med äppelbitar. Ett litet barn står bredvid kvinnan klädd i arbetskäder. Barnet är klätt i vit tröja bl.a.
Vid tiden kring nyåret 1905 presenterade en grupp entreprenörer den djärva idén att starta ett betydande sockerbruk i Linköping. Hundratals nya arbetstillfällen skulle skapas och dessutom skulle underlaget för de smalspåriga järnvägslinjerna runt staden väsentligt förbättras. Men det kom med kravet att Linköpings stad skulle ställa mark till förfogande och finansiellt stöd. Turerna kring sockerbrukets etablering skulle föra för långt att i detalj beskriva här men det kan noteras att allt gick remarkabelt fort och inte utan kritik. Bolagets aktier släpptes redan i februari 1905 och i början av mars månad hölls konstituerande stämma. Blott två dagar efter bolagsstämman inleddes byggnadsarbetena trots att man ännu inte ägde marken. Till sommaren sysselsatte bygget omkring 300 man som arbetade dygnet runt. Den 4 oktober startade tillverkningen och under påföljande lördag levererades det första råsockret. Maken till företagsetablering är svår att finna. Här en vy från Nykvarnsparken kort efter färdigställandet.
Unikt porträtt av fotografen Svante Leonard Rydholm. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Detta och liknande fotografier som bevarats har rimligtvis tillkommit för det fotoalbum som skarpskytteföreningen framställde 1864 som gåva till gillets grundare, Carl Fredrik Ridderstad. Östgöta Correspondenten låter den 10 augusti 1864 meddela att ett sådant album framställt som "under skyldradt gewär öfwerlemnade ett praktfullt album, innehållande fotografi-porträtter af föreningens aktiva medlemmar". Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.