Född i Gävle 1875 död 1950. Idrotssman och idrottsledare samt grosshandlare och dansk vice konsul i Gävle. Tävlade i friidrott och innehade det inofficiella världsrekordet på 100 m med 10.8 1898 och 1899. Svensk mästare på 100 m 1899 för Gefle IF. Deltog i OS 1900 då i IFK Gävle, på 100 m och 60 m och blev utslagen i försöken. Blev även inoficiell världsrekordhållare på 4 X 100 m med IFK Gävle med tiden 46,2. Blev sedermera idrottsledare och var bla. Svenska Ishockeyförbundets förste ordförande 1922-24. Var även medlem av Sveriges olympiska kommitté. 1920 donerade han en stor summa pengar för att säkra att den svenska truppen i OS i Antwerpen blev slagkraftig. I Gävle donerade han pengar så att Strömvallen kunde byggas. Drev också familjeföretaget Isaac Westergren & C.O Flyttade till Stockholm 1934. Fotografi av relief.
Från 299 kr
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Exteriör av "Landeriet Freden". I början av 1800-talet köptes Freden av Jonas Nordvall, kyrkoherde i Varbergs församling, av godsets byggherre Peter Gerhard Liedberg. Nordvall byggde då ut manbyggnaden som uppförts under 1700-talets senare del. Skalden och Växjöbiskopen Esaias Tegnér bodde som kurortsgäst på Freden hos kyrkoherde Nordvall sommaren 1826. 1847 köptes Freden av rådmannen Lars Sjöberg. Näste ägare blev handlanden Viktor Rommel och därefter kvarnägaren Johan Bernt Jönsson. Som arrendator på Freden under Sjöbergs tid grundade Peter Samuel Pilz Varbergs första ölbryggeri och 1889–1895 drev Peter Gustaf Eriksson ett svagdricksbryggeri där. Freden var en fyrlängad gård men idag återstår endast manbyggnaden. De sista uthusen revs på 1950-talet i samband med att Påskbergsskolan byggdes. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Gävleborgs länsmuseum.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Snickerifabrik uppförd 1884 i nuvarande kv Renen, tidigare Snickaren. Vyn går längs den stengärdsgårdskantade Norra vägen som möter Gamlebyvägen, där fabriken ligger med hög skorsten och träbodar. I början av 1900-talet ägdes stadsägorna här, nr 355 och 357, av Varberg-Borås järnväg. Varbergs Snickeri AB köpte fastigheten 1911. När det gick i konkurs 1928 tog Karl Nilsson över, som i sin tur sålde företaget till Ivar Andersson 1930, varpå Carl Svenssonoch drev Varbergs Trävaruaffär här från 1949 och slutligen tog Torsten Evers vid fram till slutet av 1960-talet. Då startade han med kompanjonen Alf Löfgren istället firman Levata och sålde fritidsmöbler tills Varbergs kommun köpte fastigheten 1982. Byggnaderna är numera rivna.
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Under sina år i U.S.A. blev Fritz Pettersson bekant med denne pastor Charles Jacob Ledin som kom från Småland och var pastor i Nässjö, tills han flyttade till Amerika. Pastor Ledin kom sen och hälsade på pastor Pettersson här i Sverige, då han även gästade pastor Petterssons barndomshem, Skräddaregården, Törestorp, och då träffade Sara Olsson från Hulan, Daretorp. Tycke uppstod och Sara Olsson reste till U.S.A. och blev fru Sara Ledin. Foto, visitkort, inbjudan till bröllop och en lapp med text i ett litet kuvert. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Firman Ad. Lidwall i Tidaholm etablerades 1862. Mivis Lidwall f. 1856 och Adolf Lidwall drev den tillsammans med sin dotter Signe.
Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1833.
Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte och maken Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.
Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.