Wetterbergska gården: En typisk hantverkaregård från andra delen av 1700-talet. Byggherre var glasmästaren Petter Wetterberg (1740-97). Byggnaden spritputsades på 1810-talet. På 1870-talet tillkom dels verandan dels de nuvarande portarna. År 1848-59 kunde den första kvinnliga lärarinnan i staden, mamsell Johanna Charlotta Kjelland, ha skolundervisning för åttio flickor - stadens första folkskola för flickor. Byggnaden utgjorde åren 1859-63 seminariets första lokaler i staden. 1908-41 drev Föreningen Linköpings barnkrubba sin verksamhet. Byggnaden är flyttad till Gamla Linköping.
Från 299 kr
Orig. text: 19 maj. Polis Eric Svensson, gården Nygatan 64. Mamsell Agardhs skola, Barnhemsgatan 1. Sett från Nygatan. Mamsell Agardhs skola: Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.
Genom påskrift och jämförande porträtt kan identiteten av Maria Klockhoff anses vara säkerställd. Här i övre tonåren omkring 1880 och ännu som Jacobsson och dotter i köpman Carl Jacob Jacobsson och Clara Maria Sandbergs hem vid Nygatan, där fadern även drev sin handelsrörelse. Marias tjugonde levnadsår skulle komma att innebära både lycka och tragik. Den 23 november 1884 gifte hon sig med lektorn och filosofie doktorn Oskar Klockhoff. Två dagar därefter flyttade hon till sin make i Karlstad. Den 2 juli 1885 nedkom hon med ett för tidigt fött gossebarn som inte överlevde dagen. Maria som bar på lungsot dog själv kort därpå.
Vykort, "Sannarps gård i Heberg." Godset har medeltida anor. I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änkan gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Den äldre mangårdsbyggnaden ses till höger och 1902 uppförde dåvarande ägaren Michael Aagaard Treschow flygeln som ses till vänster. Den innehöll 18 rum, två bad och fem wc och revs 1950.
Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Bilder från Wijklunds järnhandels innergård. Firman startades omkring 1860 av köpman Henriksson, vilken överlät rörelsen till Nygren. 1888 övertog bröderna Wijklund rörelsen. 1915 övertog Bertil Andrén tillsammans med Månsson rörelsen, Månsson avled efter något år, därefter drev B Andrén rörelsen. ( Från boken Sveriges privata företagare). Senare kom Bertil Andréns son Daniel att driva företaget. 198x köpets företaget av X anställda. Hösten 1998 flyttades hela verksamheten till kv. Murbruket 1, Västgötavägen- Murarevägen. Följande text fr. "Förslag till bevarandeplan 2" Huset uppfördes 1876 av järnhandlare P L Henriksson, huvudsakligen som bostadshus.
Firman startades omkring 1860 av köpman Henriksson, vilken överlät rörelsen till Nygren. 1888 övertog bröderna Wijklund rörelsen. 1915 övertog Bertil Andrén tillsammans med Månsson rörelsen, Månsson avled efter något år, därefter drev B Andrén rörelsen. ( Från boken Sveriges privata företagare). Senare kom Bertil Andréns son Daniel att driva företaget. 198x köpets företaget av X anställda. Hösten 1998 flyttades hela verksamheten till kv. Murbruket 1, Västgötavägen- Murarevägen. Följande text fr. "Förslag till bevarandeplan 2" Huset uppfördes 1876 av järnhandlare P L Henriksson, huvudsakligen som bostadshus.
Vad som identifierats som gossen Bror Sandersson i 10-årsåldern. Möjligtvis porträtterad av sin äldre och fotointresserade bror Gideon. Inte heller är platsen med säkerhet bestämd, vilket kan sakna betydelse, men familjens hem vid Djurgårdsgatan 19 är ett rimligt antagande. Gossens far drev den framgångsrika firman Alfr. Sanderssons Linjeringsmaskinfabrik och från år 1904 var företaget förlagt till den nämnda adressen. I förstone bodde familjen i gårdens ännu bevarade lusthus, men under 1909 skulle det gulputsade och likaså bevarade huset utmed gatan stå färdigt. Bror kom vidare att ta över företaget i kompanjonskap med sina bröder. Foto omkring 1905.
Motiv från Linköpings kommuns fritidsanläggning Sätravallen söder om Bestorp. Fotoåret 1950 hade Linköpings stad nyligen inköpt anläggningen, som kom att utvecklas men ännu bar spår från platsens tidigare historia. I äldre tider skrevs området som Tutebo utjord och var bebyggt med det omkring förra sekelskiftet friköpta torpet Roligheten. Köparens son, Karl Oskar Sjöberg, blev den siste, fast boende i stugan och han drev den lilla gården till åtminstone år 1940. Kort därefter övertog Friluftsfrämjandet området och inledde den verksamhet som Linköpings stad, som nämnts, kom att överta.
Brefkort, "Tvååker". Byggnaden uppfördes på 1890-talet av gästgivaren Johan Elis Johansson, kallad "Snickere-Johan". Dessförinnan hade gästgiveri bedrivits på en annan gård. Byggnaden på bilden kallades för "Hotellet". Olof Larsson arrenderade gästgiverirörelsen där under början av 1900-talet. I delen närmast kameran inredde han en lanthandel, men den flyttade han till sitt eget nyuppförda hus rakt över vägen år 1909. Därefter drev en man vid namn Bergendahl affär i gamla "Hotellet" 1909-1920. Efter honom blev det Oskar Svenssons boningshus under 1920-1930-talen. Han var försäljare av jordbruksmaskiner. Oskar ska ha byggt till verandor på huset. På gaveln häråt var det kafé på 1940-1950-talet och senare bl a en skoaffär.
Denna sena augustikväll skall ovan nämnda karlar ut på drivgarnsfiske. De har förutom näten med sig klåbbår, en sorts flöten, segel och filtar, kläder och matsäck. Det var det vanliga att man rodde/seglade långt ut till havs, la näten och band ändan i båten, så att näten hängde efter båten som en lång svans, det kallades rakfiske eller ligga på rak. Sedan la man sig och sov i båten medan den drev, vilket kunde vara lite äventyrligt, man kunde bli påseglad av ett fartyg. Nästa dag drog man näten och rodde i land, eller bara synade dem och låg kvar till sjöss.
Denna handelsbod uppfördes 1905 av August Löfgren från Hemmor. Han sålde den redan 1908 till Ida Weström som bodde i Garde och ägde en handelsbod där. Ida sålde handelsboden 1925 till Helny Ahlqvist från Fröjel, som drev den till 1943, då Nils Pettersson från Vänge köpte den. Han sålde den 1947 till Ingvar Thomsson från Dalbo på När. Handelsboden skadades svårt av brand 1949 och då köpte Ingvar mark tillhörande Hemmor strax väster om Lau kyrka och byggde där en modern affär med bostad på övervåningen. Den gamla handelsboden köptes och reparerades 1950 av Harald Vinberg från Hallsarve. Huset är senare om- och tillbyggt och är en permanentbostad idag.
Den i äldre tider benämnda Neumanska gården i Linköping. Uppkallad efter målarmästaren August Neuman, som år 1886 erhöll tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. En granskning av butikens skyltning visar att han vid sidan av mer självfallna varor även sålde fiskeredskap och till och med krocketspel. Huset låg fram tills det revs 1967 utmed Ågatan nära korsningen mot Gråbrödragatan. Till höger skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping. För övrigt friluftsmuseets första byggnad. Bilden har lämnat oss odaterad. Ett rimligt antagande kan vara omkring år 1890.
En svunnen miljö i Linköping som sedan länge utraderats. Annonseringen mot brandväggen ger oss ledning och placerar motivet vid korsningen av Apotekaregatans löp mot Ågatan. Bakom väggens budskap finner vi målarmästaren August Neuman, som år 1886 fått tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. Vid tiden för bilden rörde man sig nära sekelskiftet 1900 och då hade firman övertagits av sonen Gustaf. Sannolikt är det honom vi ser i butikens dörröppning omgiven av firmans personal. I bildens högerkant skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping.
Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
Porträtt av Johan Fischer. Född i Lönsås 1787 som son till ombudsmannen Anton Fischer och dennes maka Lena Maja Cnattingius. I vuxen ålder, oklart när, flyttade han till Linköping. År 1812 lämnade han staden för att ta tjänst som garvaregesäll hos åldemannen Johan Westerling i Örebro. Redan året därpå öppnade Fischer egen verkstad i Öster Tull. Efter ännu ett år gifte han sig med en dotter till sin förra arbetsgivare, Christina Rebecka Westerling. Äktenskapet blev långt men tycks innehållit viss friktion. I en husförhörslängd noteras Fischer för "Flera gånger varnad för misshällig sammanlevnad. Senast den 13 januari 1840". Efter Fischers död 1864 drev sonen Carl Johan verkstaden vidare.
Porträtt av fröken Olga Westerblad. Född 1874 på godset Tvärdala i Västra Husby som förstfödda barn till patron Henning Westerblad och makan Augusta Ullman. Vid tiden för bilden hade familjen nyligen brutit upp från lantlivet i Västra Husby för ny tillvaro i Linköping med bostad invid Trädgårdsgatan. Olga valde livet som ogift. En tid drev hon egen pappershandel med butik på Storgatan men avvecklade den och försörjde sig som skrivbiträde. Hon fick ett långt liv, avled i januari månad 1960. Hon hade då en längre tid haft sin bostad invid Engelbrektsgatan.
Lagerströmska gården i Linköping hade vid tiden för bilden ännu inte namngivits efter handlare Johan Albert Lagerström, då denne förvärvade fastigheten först år 1910. Oavsett förknippar dagens linköpingsbor byggnaden främst med överste Carl Mörner, som redan år 1745 köpte gården och sannolikt kort därefter lät uppföra det ännu kvarstående huset. När fotografen Didrik von Essen ställde upp sin kamera inrymde gatuplanet J C Krouthéns utställningslokal för järnsängar, Malmströms Klädes- och Hvitvaruaffär och Emy Kjelléns modehandel. Annonseringen om musei-lotteri förklaras av att mellanvåningen disponerades av Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. I vindsvåningen drev Tekla Engström sin fotografiska verksamhet. Själva ateljén med takfönster hade hon mot gårdssidan, som brukligt i norrläge.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.