Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta. Byggnaderna är från höger: elverkstad, Lövsta gamla sopförbränningsanläggning, Lövsta sopförbränningsanläggning med gaveln från 1960-talet, verkstad med garage och värmescentral.
Från 299 kr
Flygfoto över Egnahemsområdet, Olshammar, Aspabruk. Bilden tagen för vykort. Förlag: Aspa Konsumtionsförening, Aspabruk. Kompletterande uppgifter: I övre kanten på bilden, något till höger, finns i skogskanten en ljus byggnad. Det är ett bussgarage. Framför garaget ligger ett mörkare bostadshus (rödmålat) med två skorstenar. Framför, uppåt på bilden, något till höger, ligger en lägre, ljus byggnad med två fönster och mörkt tak. Det är ett garage som försvaret byggde under andra världskriget.
En samling ungdomar tågar förbi huset Kvarnbygatan 43 vid Gamla Torget i Mölndal, 1970-tal. Huset var tidigare Mölndals stadshus, sedermera musikskola. Till vänster ses även del av huset Kvarnbygatan 41, tidigare brandstation och garage för polisbilar, numera Mölndals målarskola. Några av ungdomarna verkar ha glitter i håret och någon bär en tomtedräkt. En gran är placerad på torget. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Utanför skollärare Ahlströms garage, skolan. Elever födda 1927-28. 5-6 klass. Foto 1940. Bakre raden fr.v. 1. Lennart Johansson, Heljered, Mellangård. 2. Lennart Harrysson. 3. Ingemar Gustafsson. 4. Karl Erik Sjöberg. 5. Ture Nilsson. 6. Åke Hall, Bölet. 7. Olle Dverre. Främre raden fr.v. 1. Göte Adolfsson. 2. Bertil Karlsson. 3. Lars Nilsson-Askenbäck. 4. Bengt Mattsson, Tulebo. 5. ? Bergman. 6. Bo Thalenius, Vommedal. 7. Gerhard Benkel. 8. Kurt Axelsson.
Idkerbergets gruva började med storskalig gruvbrytning i början av 1900-talet 1908 låg produktionen av järnmalm mellan 50 000 och 100 000 ton.Malmen färdades mellan åren 1902 och 1912 med linbana till Ulfshyttan, men 1 oktober 1912 invigdes Rämshyttan-Idkerbergets järnväg till bruket i Rämshyttan. Gruvan blev känd i hela Sverige vid det stora raset på morgonen 16 mars 1961. Förutom att skapa ett stort hål i marken, tog raset med sig ett garage, nio bilar och en lekplats. 70 personer fick evakueras, 26 personer blev utan bostad, men ingen person skadades fysiskt.
På bilden syns fyra segelbåtar som ligger förtöjda vid Kungsbrons kaj. I varje båt sinns en besättning som iordningställer båtarna före eller efter segling. På kajen står fyra högre befäl medan ett femte befäl står i den främre av de två båtar som ligger längst till höger i bild. Det går dock inte att urskilja några individuella drag hos dessa, eller befälsgrader. Uppe på kajen finns också tre matroser: två sitter ner på kajen till höger i bild och en går på kajen. I bakgrunden ses residensets garage samt von Otterska gården.
Avskrivet från medföljande papper: "Gamla torget och Störtfjället sedda från Fäberget. Fotografi från 1870-talet (publicerat i Faesbiaergha nummer 5, 1935, sidan 35). Skrivet av lokalhistorikern dr. Lars Gahrn. Fotografiet visar en avfotograferad tavla som den lokale konstnären Knut Berg har målat. Hans signatur syns längst ned till höger i bild tillsammans med ett nummer. Det står: "K Berg 13". Vad talet står för är oklart. Viktualieföreningens affär och sedermera brandstation och garage för polisbilar, syns till vänster i periferin. Forsebron syns till vänster på bilden och vid foten av den syns baksidan av det hus som har varit spruthus för Mölndals brandkår fram till 1935, innan man flyttade verksamheten. Till vänster om det järnstaket som leder till Forsebron, ser vi delar av ena kortsidan till byggnad 213.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.