Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Från 299 kr
Stenebergs sockerbruk är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739, en av få bevarade industribyggnader av trä, byggnadsminne 1977. Sockersjuderiet anlades av några affärsmän i Gävle. Förde en tynande tillvaro under 1770-talet men rekonstruerades 1784 av Peter Brändström, Daniel Elfstrand och Samuel Valley. Verksamheten fortsatte till 1842. Sockerbruksladan uppfördes av byggmästaren Peter Gerdes, i timmer och fick brant tak med takkupor. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter drev G.E. Küsel bultan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1908.
Själanderska flickskolan. Karolina Själander hade 1874 övertagit ansvaret för Elsa Borgs flickskola. 1877-78 uppförde hon skolhuset för egna medel. Översta våningen hade Karolina Själander sin bostad. Där inreddes 1924 även skolkökslokaler och slöjdsal. På 1930-talet en teckningssal och en läkarmottagning i bottenvåningen. 1879 hade även Clara Lindhs flickskola övertagits av Karolina Själander och kallades Förenade Elementarskolan för flickor. 1882 ändrades namnet till Högre flickskolan i Gefle. Under studierektorn Oskar Fyhrvalls tid anordnades vid några tillfällen studentkurser då eleverna fick avlägga studentexamen som privatister vid läroverket. 1915 såldes skolhuset till Gävle stad och ansvaret för skolverksamheten överlämnades till Anna Åkerberg. 1933 blev skolan kommunal flickskola.
Thure Elgåsen, f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Hydrologi (nylat. hydrologi´a, av hydro- och logi), läran om vattnet på jordens landområden, dess kretslopp, förekomst, fördelning och beskaffenhet. I äldre tid användes även termen hydrografi, vilken i dag endast betecknar kartläggningen av hav, sjöar och vattendrag. I denna artikel presenteras dels hydrologin som ämne, dels hydrologins historia. I separata artiklar behandlas vattnets kretslopp (se vatten) och dess huvudkomponenter avrinning (se även avrinningsbildning), avdunstning och nederbörd. Läs mer om Hydrologi i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206973 Nationalencyklopedin 2002-08-21
2000-11-29, AS. Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Den förlängdes 1787 mot öster med ett tresidigt kor och försågs 1824 med torn. I kyrkornas relikvarier förvarades helgonreliker, mikroskopiska delar av helgon eller ting som de vidrört. De var av stort värde för kyrkan och förvarades därför ibland i särskilda skrin som ofta utformades som kyrkor. Skrinet från Jäla är ett av de större som bevarats in i vår tid. Det är från 1100-talets andra hälft och består av en trälåda klädd med förgylld koppar. Den latinska texten berätar att skrinet innehållit delar av Johannes Döparens huvud.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Tåg på väg ut från Skara station mot Stenstorp. Foto från 1906. Vid denna tid gick ett spår öster ut från Skara. Tåg från Göteborg mot Mariestad fick i Skara vända sina lok och köra en bit väster ut igen, och sedan norr ut förbi stadsdelen Västermalm och vidare sedan rakt norr ut på den nu s.k. "Syndens väg". År 1912 gav Kungl.Majestät tillstånd att ändra vägen till den nuvarande, och från och med 1 oktober samma år användes det nya spåret. Omläggningens längd var 3,6 km. I samband härmed utvidgades Skara bangård.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 reaktorbyggnaden rum 0421. Avtappningskran för bergvatten utanför det täta skalet av 4 mm tjock plåt samt en lagning av det täta skalet. Detta är något som Åke Bergman sett till att göra på senare tid för att inte byggnaden skall förstöras. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Sommaren 1925 besökte Östergötlands museums utsände Hägerstads ödekyrka för en antikvarisk undersökning. Kyrkobyggnaden hade låtits förfalla sedan församlingens nya kyrka invigts 1866 och nu hade sönderfallet nått kritiska nivåer. Under 1930-talet kom en viss upprustning av ruinen att genomföras och byggnaden sattes bland andra insater under tak. I senare tid har ruinen genomgått en mer omfattande restaurering och fungerar sedan 1978 åter som gudstjänstlokal. Från undersökningens något undermåliga fotografier får vi en uppfattning om hur ruinen tog sig ut före 1930-talets åtgärder. Här kyrkoruinens södra fasad.
Gårdsinteriör från relativt centrala Linköping som minner om socioekonomiskt svagare tider. I kvarteren Arbetaren och Aspen trängdes äldre tiders träkåksbebyggelse in i modern tid. Under 1970-talet tillkom det storskaliga äldreboendet Aspen i området och för att ge plats revs åtskilliga hus. Även Biblioteksgatan lades igen och kvarteret Arbetaren gick upp i Aspen. Många historiska hus räddades dock. Några renoverades för att integreras med äldreboendet. Gårdslängan Hunnebergsgatan 5-9 restaurerades mer varsamt för ny funktion som hantverksgårdar. Bilden visar innergården till en av dem, Hunnebergsgatan 9. Längans borte del bestod av två sammanbyggda bostadshus. Mot dessa hade uthuset med möjlig höskulle byggts. Allt kvarstår om än i annan användning.
Ticka-kameran. Fickkamera, utförd som fickur med linsen placerad på uppdragsmekanismens plats, för 18 mm bred rullfilm i specialkassett. Bruksanvisning i förpackningen. Bildformat 15 x 22 mm, 25 exponeringar per kassett. Inställbar för moment och tid. Separat påstickssökare av brillianttyp. Objektivlocket skall vara påsatt när slutarfjädern spännes. En kassett oexponerad film isatt. Vidare medföljer en rulle framkallade negativ. Förnicklad kamera i form av ett fickur. Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.