Long
Från 299 kr
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
Almarna slår skuggor över griftegårdens mittgång i Linköping. Två flickor stannade upp inför fotografens göromål vilket bidrar till bildens stillhet. Griftegården anlades i början av 1800-talet för att möta stadens ökade befolkning. Vid tiden fanns även sedan länge ett växande motstånd mot begravningar vid den centralt liggande domkyrkan. Tiden för bilden var omkring förra sekelskiftet och redan då hade man nödgats vidga griftegården mot norr. Alla helgons kapell som skymtar i fonden placerades centralt i den då nya Norra griftegården.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Torggatan 4, kv Holger i Falkenberg som Nilsson uppförde 1907. Gaveln används som reklamplats både för E. Malmgrens Möbelaffär och Bigge Johanssons Klädesaffär, vilken förstärks av en målad proper herre i cylinderhatt. I huset inryms också en fotoateljé, vars glastak mot norr ses över burspråket till höger. Bottenvåningens korgbågade fasadöppningar i jungendstil blandas med medeltidsromantiska toureller med höga spiror flankerande balkongen över burspråket till vänster. I trähuset på hörnet mot Holgersgatan ligger Gust. Westergrens Speceriaffär.
Fotografi som visar exteriören av fastigheterna Mörten 2 och 1 (nuvarande Mörten 6), Åbybergsgatan 30 och 28 i Broslätt i Mölndal. Fasad mot norr, gavel mot väster. Förutom lägenheter fanns det i huset en resturanglokal som tidigare inrymt Dagas Restaurang och Café. Restaurangen låg i närmsta delen av huset, i Mörten 2. Vic Kemtvätt låg i andra änden av huset, i Mörten 1. Okänt datum för fotografering. Byggnadsdokumentation inför rivning.
Mangårdshuset på Göingegården. Bilden tagen mot norr. Byggnaden har ett valmat mansardtak, med en variant av säteritak där en rad små fönster sitter på nedre takfallet vid takets brytning. En centrerad frontespis över entrén når upp till nock. (Se kvarnen på bild MR2_1346)
Järnvägsverkstäderna, s k lokstallarna, på bangården i Varberg, kv Späckhuggaren 11. Bilden tagen mot norr. 1882 uppfördes denna lok- och vagnverkstad för Varberg-Borås Järnväg; ett rundstall i tegel med sju platser för vagnar. Omkring 10 år senare utökades stallet med ytterligare fyra platser.
Kvarngatan - Söderleden fd. Låset 2 i Brännugnen, gårdsbyggnad i väster och uthus i norr "Jerusalem" Storgatan 75. (CE) Bostadshuset uppfört 1888 av P J Lundberg. Byggnaden flyttades 1983 till kv. Busken 8. Se bild 00041 som är fotograferad från Storgatan in mot gården. På den blinda mannens bröst hänger en skylt med texten "blind sedan 1874"
Kvarngatan - Söderleden fd. Låset 2 i Brännugnen, gårdsbyggnad i väster och uthus i norr "Jerusalem" Storgatan 75. (CE) Bostadshuset uppfört 1888 av P J Lundberg. Byggnaden flyttades 1983 till kv. Busken 8. Se bild 00103 som är fotograferad från gården och ut mot Storgatan.
Typisk bakgård där långsmala tomtindelningar närmast bildat en egen lokal gata utan man. Denna från Ågatan 53 i Linköping, vy mot norr. Huslängan till höger löpte utmed Platensgatan och i fonden skymtar gårdens rappade huvudbyggnad. Husen revs under 1920-talet för att ge plats för dagens fastigheter längs Platensgatans sträckning utmed kvarteret Absalon. Foto omkring 1920.
Frimurarehotellets höga gavel placerar den klent beskrivna bilden otvetydigt i Linköping. Den enda möjliga vinkeln placerar fotografen på gården till Ljungstedtska skolan med blicken vänd mot norr. Hotellet stod klart 1912 och fotografiets karaktär i övrigt ger en fototid till omkring 1915-1920. Sannolik fotograf var Lars Fredrik Lovén.
Här stämmer inte bild och bildtext, i alla fall syns det inte att någon kör in råg från stackarna på åkern. Bilden är tagen från åkern norr om Nybygget mot söder. De dåliga räck- och bandtunarna stod längs Käldvägen och tunen som skymtar framför åkern med rågstackarna står längs kviorna ner till Smiss. Gårdarna som skymtar är Hallsarve.
Här ses gårdsparten från de då öppna markerna i norr. T v syns ladugården som står uppe längs med vägen och t v manbyggnaden med salsdelen av huset hitåt. T h är ett köks- och brygghusbakbygge fogat mot vardagsstugan. Den stora bod med faltak som finns med på Bild 1008 från år 1907, är riven här 7 år senare. Dasset syns tydligt.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Möjligen arbetar man här med en stor slagborr, med vilken man hackar sig ned i berget. Bilden visar hur öppet det var på Lausbackar ännu i början på 1900-talet. Troligen är bilden tagen mot norr med fattigstugan t v och Masses ställe bakom borrutrustningen.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Vintervy i dis från Stångebro med blicken vänd mot norr. I bildens centrum ses Stångs kvarn, uppförd 1803-05 men sedan länge tyst sedan fallet byggts bort för Kinda kanals tillkomst. Närmast till vänster skymtar Stångebro tvättinrättning och till höger på höjden ses kontorsbyggnaden till Linköpings centralbryggeri.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.