Enskild bro över Lungan mellan Viken och Hammar (Fränsta). "Vikbron" uppförd år 1888, avstängd för all trafik sedan okt 1959. Byamännen beslöt riva bron 1961
Från 299 kr
Nya Norrlands representanter vid Ö.T.G:s byggstart i Hammar. T.h. Ture Lidbom, till vänster Olle Lindström, som var ansvarig för Nya Norrlands redaktion i Kramfors
Husformade gravunor av lera från yngre bronsåldern. Den ena (målad) från Stora Hammar i skåne, den andra från Fälle nära Mönsterås.
På bilden finns ett antal olika fotografer representerade: Werner Lindhe, Charlotte Hermanson, Skara. Ida Hammar, Skara. Rosén, Norrköping. Waldemar Sparing, Skara. Lina Lonne, Lund. Albin Andersson, Arboga.
Jaktlaget med hund vid sin skjutna älg. Fr.v. Ingvar Odlander, Gustav Willander, Erik Johansson (Videholmen), Georg Karlsson, Elias Johansson, Rune Johansson, Gustav Hammar (vid hunden)
Enligt fotografens journal nr 5 1923-1929: "Larsson, Ingrid Hammar Här sykurs". Enligt fotografens journal nr 5 1923-1929: "Olsson, Ernst Stormkullen Här".
Stjernsund
Laxen, Dalslands kanal, Bengtsfors. Bilden torde vara från ett av Laxens allra sista år. (I fören bl.a. GH:s moster Annie Hammar född Gabrielsson, dog 1968 över 90 år. Överst sitter hennes man ingenjör Fredrik Hammar som i många år var direktör för Dalslands kanal. De gifte sig 1898. Affären med skyltar i övervåningen, Grenströms urmakeri?)
På bilden ser vi gårdsparten från åkern i sydost. Manbyggnaden har ännu inte fått sitt bakbygge. Bilden domineras av den stora ladugården i sten med högt foderloft och många spröjsade fönster, som här bara är ett par år gammal. Den innehöll fähus vid varje ände och lada i mitten. När man slutade med korna 1947 byggde man successivt om ladugården till lagerhus för den grönsaks-, frukt- och bärodling man gick över till. Till vänster står en liten vedbod i resvirke under spåntak. Till höger skymtar en liten stuga som låg invid vägen och infarten till denna gårdspart. Det var sannolikt ett 1700-tals bulhus med faltak och ett litet bakbygge under snedtak. Här bodde Jakob Petter Andersson Lyberg född 1818 från När och hans fru Maria Catarina Olofsdotter född 1820 från Hemmor. Lyberg var en tid lysare vid Nabbu fiskeläge. Dottern Maria Elisabet född 1853 gifte 1881 med båtsmannen Karl Albrekt Karlsson Sjöpilt född 1853 från Dalbo på När. De fick 5 barn, alla gifte sig till andra håll. När frun dog gifte Karl Albrekt om sig med änkan Josefina Jakobsson boende nere vid Nybro och flyttade dit. Stugan övergavs och revs bort. En annan intressant detalj skymtar längst till höger: Det är det båda väderkvarnarna ovanför de östra Kauparveparterna. Den vänstra var en stor holländare med nedervåning i sten och 8-kantigt tornhus byggd 1878 och riven under andra världskriget (?). Till höger om denna anar man Hallsarve lilla stolpkvarn mitt för där vägen idag går ner mot Hammaren. Det verkar inte finnas några närbilder på kvarnarna.
Som de flesta 1700-talshus går väggarna rakt ner i marken utan sockel. Golvet ligger i eller tom under marknivå. Salen åt detta håll har två fönster på gaveln och ett på långsidan, vilket var det vanliga, ovanligt bara att långsidesfönstret satt på husets baksida. Mitt på baksidan är ett fönster till sannolikt en kammare och längst bort är fönstret till vardagsstugan, som troligen också var kök, jämte sovrum och arbetsrum. Loftet var bara till förvaring och hade inga fönster, bara en lucka. Faltaket är traditionellt lagt med två sidoåsar och nockås. En svag markering i putsen från vänstra nedre sidoåsen och snett uppåt kan ev tyda på att huset haft flistak och att märket visar detta taks lutning. Om så varit fallet har långväggarna varit högre och taknocken lägre.
En närbild på en idryssja på åbrinken nedanför Nybro. Ryssjan har dubbla kammare, det främre för större fisk och ett inre för mindre. Bredvid ligger arm- och stjärtstakar. Man ser hur stolparna är arrangerade, så det genom stjärtstakens ring går att skjuta ut och ner ryssjans stjärt i vattnet och sen binda staken i stolparna. På andra sidan ån syns flera anläggningar för ryssjor. Bilden är tagen i april när iden som bäst gick upp i ån för att leka. I bakgrunden ses en mycket enslig boplats. Här nere nära stranden måste det ha varit extremt stormutsatt utan ett enda träd som skydd. Troligen har någon fattig fått bygga sin bostad här av ett gammalt bulhus med en liten ladugård.
Gånggriften Hjelmarsrör. Wetterlinsgårdens ägor. Gånggrift kallad Hjelmars rör. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3 000-1 500 f. kr. Kammaren har vanligen en närmast rektangulär form. I denna grav bildar dock ena långväggen och en kortsida en båge. En helt oval kammare har Åttagårdens gånggrift, som är belägen 200 m söder om denna. Graven undersöktes 1868 av B.E. Hildebrand. Förutom ben av människor och djur påträffades 3 flintskärvor och närmare ett fyrtiotal bärnstenspärlor. De flesta av dessa är formade som dubbeleggade yxor och dubbelspetsade klubbor. Pärlorna bars som halsband. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum. Skrift på anslagstavla. Linné skriver i sin Västgötaresa 1746: "Hjelmarsrör eller Hjelmrör, som det kallas, så det större som det mindre, lågo uppå Falan nordost om staden, Hvardera ett bysseskått från hvartannat, och var en liten rundad ätteplats."
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Porträtt av redaktören, författaren och riksdagspolitikern Carl Fredrik Ridderstad. Född 1807 vid Riddersholms herrgård på Rådsmansö i Norrtälje kommun och son till Carl Fredrik Ridderstad och Märta Charlotta Hedvig Wallenstråle. Främst ihågkommen som medutgivare av Östgöta Correspondenten i Linköping jämte tidningens grundare Henrik Bernhard Palmær. Han övertog positionen som ensam redaktör för tidningen 1842 och var fortsatt verksam till 1886. Ridderstad var även ledamot av riksdagens andra kammare under en tid. Som romanförfattare vann Ridderstad mycket popularitet med kända verk såsom Svarta handen (1847) med Axel von Fersen som hjälte och Drabanten (1850) samt Fursten (1852) som båda handlar om Gustav III:s död. Gift första gången med Sara Maria Hagtorn 1836. Efter hennes död 1844 gifte Ridderstad om sig med Emilia Amalia Widoff med vilken han fick sonen Anton Ridderstad (1848-1933), grundaren av Östergötlands museum. Carl Fredrik Ridderstad dog i augusti månad 1886.
Mangårdsbyggnaden på gården Stora Siken, som ligger i västra Onsala. Här föddes August Carlberg 1828 som kom att bli en framstående kommunalman i Onsala. Han satt också i Riksdagens andra kammare 1863-1864. Då såg han till att Onsala fick ett fullständigt postkontor, i ett hus som han själv uppförde 1863 mitt emot Iseråsskolan. Han arbetade där som postmästare till sin pension 1895. Carlberg ordnade också så att där 1875 inrättades en telegrafstation - den första i sitt slag på västkusten. Han sålde Siken 1878 och 1890 köptes den av James Dickson som behöll gården till sin död, även om han köpt Tjolöholm redan 1892. (Se även bild nr VMA8653_45b, samt POST.052773 för porträtt av Carlberg)
Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.
Pojkarna längst fram från vänster: Martin Jansson (kuskens), Bengt Styf och Bengt Jansson. Rad två från vänster: Astrid Sjörén, Smehammar-Elin (Larsson), Dan och Svea Nordenmark (banvaktens), pojken okänd. Överst: Margit Swanström, Britta Jansson, Hammar-Ruth (Edh) och Agda Granlund.
Ida Maria Terese Esplund. Född 1865 i Göteborg G m jägmästare Carl Fredrik Sebastian Tham Född 1865 i Kyrkefalla sn. De bodde år 1900 å Aspa järnbruk i Hammar. Ida Maria var före sitt gifte lärarinna i Kyrkefalla
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.