Vy över Stora torget i Linköping en tidig vårdag 1926. Byggnaden under uppförande är det så kallade Affärspalatset som efter färdigställande bl.a. skulle komma att inrymma Sydsvenska banken, Café Continental och Ateljé Röding. Bussen till höger gick i trafik mellan stadsdelarna Tannefors och Gottfridsberg.
Från 299 kr
Motiv från Linköpings hamnområde i höjd med Nykvarnsparken. Året är 1892 och vid kaj ses bogserångfartyget Tekla, byggd i Stockholm 1889 för trafik på Kinda kanal. Fartyget tillhörde P. Wikström i Stockholm som även ägde Linköpings ångsåg vars anläggningar skymtar mellan träden i bakgrunden.
Passagerarångfartyget Nya Kinda stävar fram på sin färd mot Horn i sydligaste Östergötland. Hon var byggd på Mälarvarvet i Stockholm 1896 och gick från nämnda år i trafik på sträckan Linköping-Horn. På bilden har fartyget passerat Stångebro för vidare färd mot Tannefors.
Passagerarfartyget Nya Kinda i Tannefors sluss för vidare färd söderut på Kinda kanal. Fartyget var byggt på Mälarvarvet 1896 och sattes i trafik mellan Linköping och Horn redan samma år. Hon kom att trafikera Kinda kanal till 1912, då hon flyttades till Torne älv genom köp av Ångbåts AB Seskarö i Haparanda. I fonden Linköping.
Ångaren Brokind i Hovetorps sluss. Fartyget var byggt vid Bergsunds Mekaniska i Stockholm 1878 och samma år insatt i trafik på Kinda kanal. Bilden kan dateras till tidigast segelsäsongen 1896, från vilket år ångaren ombyggts med bland annat damhytt i aktern och så kallat skvättbord i fören.
Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind mot Linköpings hamnkontor. Fartyget gick i trafik på Kinda kanal under åren 1878-1903. Anm: Plåten är daterad 1902. Andra markörer pekar istället mot år 1901, möjligtvis år 1900.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Utsikt över sjön Ämmern i Kinda. Till höger har ångaren Turist lagt till vid Opphems brygga. Hon var byggd år 1877 vid Oskarhamns Mekaniska Verkstad och gick den första tiden i trafik mellan Loftahammar och Västervik. Från år 1902 trafikerade hon Kindasjöarna. År 1912 såldes hon till Ronneby Ångslups AB och lämnade sjösystemet.
Dubbelskrovhjulångfärjan CALAIS-DOUVRES liggande i Dover 1881 De båda skroven höllos tillsammans av järnspant. Paddelhjulen sittande mellan skroven. 4 skorstenar. Direkt ångtryck. 600 hkr. Farten var 13 knop. Togs ur trafik 1887. Såld till kolupplag på Themsen efter ha legat upplagd i Tilbury.
Segelångfartyget[kallades inte så utan ångskonert] TELEGRAF[EN] som gick till Enånger på 1880- och 1890-talen. Byggt i Stockholm 1855. 22,5 nyläster. Redare Åkeson, Andersson & Co. för Ångfartygs AB Trafik. Enligt 1899-1900 års skeppslista övergått till Stockholm och fått namnet ARNE. Uppgifter om fartyget finns i "Stockholms Ångbtssjöfart" (1933). [Den boken innehåller mycket felaktigheter, se hellre Sjöhistorisk årsbok 1996-1997: Svensk Kustsjöfart 1840-1940]
Dubbelskrovhjulångfartyget CALAIS-DOUVRES av Calais liggande i Dover på 1880-talet. De båda skroven höllos tillsammans av järnspant. Paddelhjulen sittande mellan skroven. 4 skorstenar. Direkt ångtryck. 600 hkr. Farten var 13 knop. Togs ur trafik 1887. Såld till kolupplag på Themsen efter ha legat upplagd i Tilbury.
1883 Beställd av Marstrands Nya Ångfartygs AB för leverans hösten 1884. Fartyget ska först heta "Sveriges Madeira" som är ett gammalt smeknamn på Marstrand men man väljer "Lysekil" istället. Kontrakterad byggnadskostnad 138.500 kr. 1884-10 Fartyget klart för leverans. Beställarna är dock inte helt nöjda och kräver vissa förändringar innan leverans kan ske. 1885-04 Levererad av Lindholmens Varv som Lysekil till Marstrands Nya Ångfartygs AB, Marstrand. Eftersom kolförbrukningen ligger en halv kubikfot över kontraktets bestämmelser får rederiet 15.600 kr i kompensation av varvet. Trafik på traden Göteborg - Marstrand - Lysekil - Smögen. 1895 Akterdäcket förses med ett stabilt trätak och kommandobryggans front glasas in. 1951 Övertagen av Marstrands Rederi AB för 40.000 kr. Ombyggd vid Aalborgs varv, Danmark. Motoriserad. 2 x Nohab MG, 1.137 hk, 836 kW, installeras. 1953 Uthyrd till AB Sundfart, Malmö. Trafik i Öresund mellan Helsingborg och Köpenhamn. 1962 Såld till AB Sundfart, Malmö. Trafik på traden Strömstad - Halden. 1963 Såld till Rederi AB Nordö, Kalmar för 90.000 kr och omdöpt till Nordöland. Ombyggd för att även kunna frakta bilar (14 st). Trafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok. 1971-12 Såld till Persöner & Co, Ystad för 19.000 kr för skrotning. 1972 Skrotad. (Skärgårdsbåtar.se)
Stationshuset vid Ryningsnäs med tilliggande vevställverk.19 maj 1875 kunde stationen öppnas för allmän trafik och då flyttade även posten dit. 1909 byggdes det till en tillbyggnad samt 1913 gjordes ett mindre ekonomi hus . Ny plattform anlades mellan 1930-1932. 1939 gjordes en stor rust av hela stationshuset. Stationen avbemmandes helt den 1 juni 1975.
Centralstationen, Stationshus i sten, delvis tvåvånings. Fogstruken röd tegelmur. Erhöll sedermera ökat utrymme genom uppförandet av ett särskilt ilgodshus. Arkitekt: Edelsvärd. Stationen ombyggd 1918.Stationen öppnades för trafik 15 oktober 1872.Stationen kallas "Linköping Central" från 15.5.1927 1919 tillbyggdes stationshuset mot norr och söder
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
BLS ellok 252. BLS är ett privat järnvägsbolag i Schweiz. Bolaget har ett normalspårigt järnvägsnät på 440 km och är därmed den största privatbanan i Schweiz. Förutom egen trafik kör bolaget även pendeltågen kring Bern och Luzern. Huvudägare i BLS är kantonen Bern som äger 55,8% av bolaget och Schweiziska staten som äger 21,7%.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Karlskrona station från gatusidan. Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Moderniseringen av stationen skedde år 1946. Stationen hette Karlskrona Central under perioden 1.9.1954 - 1.9.1957.
Banbyggnad av Statsbanan Sundsvall - Torpshammar som byggdes om från smalspårig (1067 mm) till normalspårig (1435mm), när Statens Järnvägar (SJ) köpte upp järnvägen av Sundsvall - Torpshammars Järnväg (STJ) Mellan år 1884 - 1886. Det sista smalspårståget gick mellan Sundsvall och Högom 11 juni 1886. 12 juni kunde så Statsbanan Sundsvall - Torpshammar öppnas för normalspårig trafik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.