Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Från 299 kr
Bergkvara, 1946.
Araby herrgård, 1947.
Bergs säteri, 1936.
Braås, Lidboholms herrgård, 1951.
Vy över en större gård vid en sjö.
Nöbbele, 1951.
Åby herrgård med omgivning. 1947.
Flybo, 1955.
Ljuder, Tjugosjö, 1954.
Ryssby, Väraboda, 1953.
Älghult ligger på en höjd som sluttar ner mot Älghults kyrka och Älgasjön. I Älghult fanns mellan 1933 och 2002 Älghults glasbruk. Under tiden 1923 till 1963 hade orten järnvägsstationen Älghultsby. Här möttes de smalspåriga järnvägarna Östra Värends Järnväg (ÖVJ)[2] och Ruda-Älghults Järnväg (RÄJ).
Berg, Bergsjö, 1947.
Gårdsby, 1936.
Näsby, 1936.
Årset, 1936.
Norrgårda, 1957.
Östra Smålands Järnväg (ÖVJ) som började byggas 1917 och togs i drift 1922, drogs genom Eke by och här byggdes även ett stationshus. Namnet Eke godkändes inte på den nya stationen på grund av förväxligsrisk med en redan byggd station. Styrelsen för ÖVJ föreslog namnet Smålandseke för den nya stationen, men detta godkändes inte av Kungl. Järnvägsstyrelsen som istället föreslog namnet Värendseke.
Odenslanda är en by belägen ca 2 mil söder om Växjö. Byn, som ligger i Vederslövs socken, är delad i flera spridda delar, de två största delarna heter Sunagård och Odenslanda.
Vrå by
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.