Vykort, "Apelvikens Kustsanatorium, Varberg." Utsikt från klipphällarna via stranden mot sanatoriet. Till höger står ett vattentorn.
Från 299 kr
Vykort, "Varberg, Kustsanatoriet Apelviken." Sanatoriet med havsstrand och klippor i förgrunden. Till höger ses de två vattentornen som kallas Albert och Frida. Det första uppfördes 1916, men hade för snål kapacitet för sanatoriets ständiga tillväxt, så 1926 uppfördes ytterliare ett. Bilden tagen är före 1935.
Vykort, "Varberg. Appelviken". Utsikt över Apelvikens sanatorium med berghällarna i förgrunden. På bilden syns vattentornet uppfört 1916. Bilden tagen före 1926.
Vykort, "Strandparti vid Apelviken". Vid Lilla Apelviken ligger Kustsanatoriet Apelviken. Till höger på berget står vattentornet som uppfördes 1916.
Vykort, "Warberg. Apelvikens Kustsanatorium:" Vy från Subbeberget över Kustsanatoriet Apelviken. Till vänster ses ett vattentorn och i bakgrunden Varbergs fästning.
Skolundervisning vid Kustsanatoriet Apelviken på 1930-talet. Efter att man började med helårsdrift vintern 1915-16, och vårdtiden därmed blev lång, infördes skolverksamhet på sanatoriet.
Vykort, "Apelvikens Kustsanatorium vid Varberg. Strandbad." Badande barn och personal från Kustsanatoriet Apelviken.
Vy över Kustsanatoriet Apelviken med rabatter och/eller odlingar i förgrunden. I bakgrunden reser sig bergen.
Den första badhytten vid Lilla Apelviken där Kustsanatoriet Apelviken uppfört sin första paviljong året innan för vård av barn med körteltuberkulos. Här ses sannolikt personal som rakar tång på stranden tillsammans med små patienter vid sanatoriet.
Interiör av solverandan på 3 B, Kustsanatoriet Apelviken. Personal och patienter i sina sängar.
Exteriör av solveranda på Kustsanatoriet Apelviken. Några barn hänger ut genom de öppna fönstren och några leker till vänster på utsidan.
Begravningsplatsen som hör till Kustsanatoriet Apelviken invigdes 1927, här fotograferad 1996. 136 personer är begravda här. Först sattes vita träkors vid gravarna men des byttes 1943-46 ut mot stenplattor.
Två jägare i ett skogsbryn med två jakthundar och en död räv, som hålls upp av den ene jägaren.
Brevkort, "Brännö d....vid Torup ö. om Halmstad. Väfveriaktiebolag." Brännögård ligger ca fem kilometer norr om Torup, där kraft från Kilans (biflöde till Nissan) vattenfall började tas i anspråk redan på 1700-talet för kvarndrift. År 1901 grundades Brännö Väveri AB och ett bomullsväveri ersatte då kvarnen samt ett sågverk med spånhyvel från 1800-talet. Fabriken hade 248 vävstolar och ända upp till 150 personer var anställda. Bostäder byggdes, så kallade kaserner. 1935 lades väveriet ner och i slutet av 1930-talet övertogs lokalerna av AB Isacsons Wellemballage i Göteborg som blev bestående på orten.
Vykort, "Tylösands Restaurang." Kvinnor och barn är på väg uppför trapporna till byggnaden på berget. Naturstenspartierna i husgrunden uttrycker den tidens tankar inom arkitekturen att byggnaden ska verka sprungen ur sin miljö. Gäster sitter på verandan och ses även i ett upphissat fönster. Nedanför står trädgårdsmöbler. Det var hovfotograf Johan Hallberg som 1915 lät uppföra denna restaurang med matsal, serveringsverandor och tio gästrum. Badliv vid havet hade då de senaste decennierna skjutit fart, inte minst i Skånska Mölle på andra sidan Hallandsåsen. Hallberg såg, tillsammans med några kompanjoner, potential för badtursism även på Halmstads fina stränder. Valet föll på området väster om Tylöudden: Tylösand. Området däromkring var då ett stort flygsandsfält utan vare sig växtlighet eller bebyggelse. Inga vägar ledde dit, så turisterna fick färdas med båt till stranden och Hallbergs restaurang. Satsningen blev precis den framgång Hallberg hade hoppats på, trots att det dröjde till 1929 innan en väg anlades till Tylösand.
Brevkort, "Gamla Kasernen, Rydö." med anteckningen "Arbetarbostäder". Handkolorerad vinterbild av bebyggelsen i Rydöbruk. Troligen är det järnvägen som går mellan staketen.
På Kustsanatoriet Apelviken fick man en ny operations- och gipsavdelning 1933. Här arbetar gipstekniker David Larsson, "Gips-David", med en patient. Runtom står kollegor och en annan patient behandlas i bakgrunden.
Stenig strandkant i Sjönevadssjön med vy mot ön med lämningarna av Sjönevadsborg.
Vykort, "Flygfoto av Mostorp", Mostorps slott och ekonomibyggnader, sett från park- och trädgårdssidan. Nedtill ses växthus med uppvärmning. Byggnaden bakom slottet är en kvarn. Mostorp nämns första gången 1566 i ett brev från Fredrik II. 1854 köpte Ludvig von Segebaden en del av Mostorps by och utökade eferhand sin egendom. När Ludvigs dotter Ester med maken Rolf von Braun övertog Mostorp 1893 var det en Hallands största gårdar. Corps-de-logiet är ritat av dansken Thorvald Bindesböll och tillhör de fåtal byggnader han ritade, innan han helt gick över till design och konsthantverk. Till gården hör en parkanläggning i engelsk landskapsstil med fornminnespark, stenpartier, fontäner etc. Den har förenklats under senare år men har fortfarande ett högt kulturhistoriskt värde.
Brevkort, "Mostorp", handkolorerat (sekundär påskrift: Mostorp (Slöinge-Getinge). Mostorps slott med sina två torn med verandor emellan i två våningar. Slottet byggdes av granit 1878–1880 i medeltidsromantisk stil. Mostorp nämns första gången 1566 i ett brev från Fredrik II. 1854 köpte Ludvig von Segebaden en del av Mostorps by och utökade eferhand sin egendom. När Ludvigs dotter Ester med maken Rolf von Braun övertog Mostorp 1893 var det en Hallands största gårdar. Corps-de-logiet är ritat av dansken Thorvald Bindesböll och tillhör de fåtal byggnader han ritade, innan han helt gick över till design och konsthantverk. Till gården hör en parkanläggning i engelsk landskapsstil med fornminnespark, stenpartier, fontäner etc. Den har förenklats under senare år men har fortfarande ett högt kulturhistoriskt värde.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.