Interiör från CGC:s ursprungliga butik på Kungsgatan 20. Bilden togs 1935.
Från 299 kr
En grupp konfirmander i Hammarö kyrka.
Karlstads Bryggeri i kvarteret Udden år 1938. Bryggeriet lades ned 1968.
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Tingvallagatan i riktning mot frimurarelogens hörna år 1936.
Göteborgsbanken år 1935 i den tidigare fastigheten i hörnet DrottninggatanVästra Torggatan.
Utställningen Hem och hushåll på Vänershov. Möte
Lantmäteriet flyttar in i egen fastighet i Klara år 1936.
Utställningen Hem och hushåll på Vänershov.
Statts foajé vid entrén från Museigatan på en bild från 1936.
Bildsvit från Kalborgs kafferosteri på Älvgatan 39. Huset användes tidigare av Yllefabriken men efter brand i lokalerna på Drottninggatan 4 flyttade Kalborgs dit. Bilden tagen 1935.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Kontorspersonal i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Större samling män. Fotografens ant:Vilhelm Gustafsson. Ext. 1936.
Större samling män.
Kungligt besök i samband med avtäckningen av Karl IX:s staty den 19 juni 1926. Lägg märke till Tage Erlander i fantroppen till höger.
Män i någon form av ceremoni. Förmodligen vid jubileum. Mannen till höger är troligtvis Abraham Unger, landshövding i Värmlands län 1921-1936. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Man vid vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor med schaktblad; snöplogar i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Nivåsticka. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskin. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.