Victor Hasselberg (1864 - 1945) och hustrun Clara (1863 - 1942) utanför sitt hem Fridhem i Gastorp, okänt årtal. Victor var möbelsnickare i Lindome från 1890-talet och framåt. I unga år tog han anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot i kommunalfullmäktige. Paret är Anna och Karin Hasselbergs föräldrar.
Från 299 kr
Victor Hasselberg, möbelsnickare, f.1864 d.1945. Snickarverkstaden låg i hemmet och han tillverkade hela möblemang. Bl.a hade han möbler med på Halmstadsutställningen på 1920-talet. Han var möbelsnickare i Lindome från 1890-tal och framåt. Innan han flyttade till Lindome socken hade han i unga år tagit anställning vid Kungliga Svea Livgarde i Stockholm. I Lindome deltog han i det kommunala arbetet, bl.a som ledamot av kommunfullmäktige.
Enligt tidigare noteringar: "Gruppfoto av unga damer med stora hattar och sommarklänningar." 1:a raden fr. v. 1 Elsa Lindström Stål, 2 Okänd, 3 Andersson, fadern fattigvårdsföreståndare. 4 Mary Lord. 2:a raden fr. v.1 Maria Ljunggren, 2 Elsa Svensson, 3 Gunhild Dahl, 4 Dagmar Adrians, 5 Anna Fredborg, 6 Gunhild Holmqvist, 7 Från kollerö. Uppgifter av Fru Vera May Pettersson Sillgatan 3. Tel. 11015.
Barnens Dag firas med kortege genom staden. På lastbilsflaket står några unga män och räknar på kulram och svart tavla. De räknar med elektriska formler. Lastbilscentralen Arboga, Lennart Rosenkvist, står det på förarhytten. Bilar är parkerade längs Österled och människor står på trottoaren och ser på.
Barnens Dag firas med en parad genom staden. Här ses Blåsorkestern i täten. Efter dem kommer en grupp unga män med svenska fanor och en blomsterprydd vagn dragen av två hästar. Längre bort, på Österled, kommer en kortege med lastbilar med dekorerade flak. Efter vägen står bilar parkerade och publiken står på trottoaren och ser på.
Arboga Tekniska Skola, skändning av nya elever. En hinderbana är byggd över plaskdammen i Bergmansparken (mellan Bergmans Gränd och Ångbåtsgatan). Två unga män, försedda med nummerlappar, är på väg över bockar och bräder medan tre personer iakttar dem från en bänk i närheten. Vid dammens kant sitter två små flickor och tittar på.
Ungdomens Röda Kors. Bakre raden: Monica Karlsson, Elisabeth Högfeldt, okänd, Gerd Elöw Sittande: Eva Parli (mötessekreterare), Inga Johansson med ordförandeklubban, Margareta Thegström och okänd. Röda Korset Unga kvinnor i skjorta, slips och basker. De har möte. I lokalen finns ett porträtt på kung Gustav V och en moraklocka. På bordet finns ljusstakar, en flagga och en vas med tulpaner
Elever vid Fellingsbro folkhögskola Nio unga kvinnor och två män står på en trappa utanför en port. Väggen är täckt av vildvin. De bär på en karmstol. Två resväskor och annat bagage står på grusgången. En man tittar i en anteckningsbok.
Elektrikerförbundets Arbogaavdelning har jubileumsfest. Män och kvinnor sitter till bords. Borden är dukade med ljusstakar och nejlikor i vas. Närmast kameran ses hjässan på Gustav Danielsson. På samma bordssida, bortanför kvinnan i prickig klänning, sitter Gillis Lundberg. Vid bordet bakom sitter tre unga män på rad. Stig-Arne Pettersson sitter längst till vänster.
Sex unga män står tätt tillsammans utomhus. De är klädda i mörka kostymer och vita skjortor, flera med fluga eller slips. Flera av männen bär studentmössa och några bär mörka skärmmössor med emblem. En av männen håller ett dragspel framför sig. Flera i gruppen har armarna lagda över varandras axlar och en man har en cigarett i munnen. I bakgrunden syns vegetation samt en byggnad med skorsten. Bilden kan dateras till cirka 1910–1920.
Gruppfotografi föreställande cirka 60–70 ungdomar och unga vuxna samlade på en scen i en dekorerad samlingssal. Scenen är försedd med draperad ridå och målad fond med kolonner och växtmotiv samt en lyrsymbol ovanför scenöppningen. Deltagarna är klädda i festkläder; männen i mörk kostym med fluga och kvinnorna i ljusa klänningar, några med hatt eller folkdräktsinspirerade plagg. Bilden är sannolikt tagen i samband med föreningsverksamhet, musik- eller teaterframträdande under 1910- eller 1920-tal.
Sex unga män står tätt tillsammans utomhus. De är klädda i mörka kostymer och vita skjortor, flera med fluga eller slips. Flera av männen bär studentmössa och några bär mörka skärmmössor med emblem. En av männen håller ett dragspel framför sig. Flera i gruppen har armarna lagda över varandras axlar och en man har en cigarett i munnen. I bakgrunden syns vegetation samt en byggnad med skorsten. Bilden kan dateras till cirka 19101920.
Gruppfotografi föreställande cirka 6070 ungdomar och unga vuxna samlade på en scen i en dekorerad samlingssal. Scenen är försedd med draperad ridå och målad fond med kolonner och växtmotiv samt en lyrsymbol ovanför scenöppningen. Deltagarna är klädda i festkläder; männen i mörk kostym med fluga och kvinnorna i ljusa klänningar, några med hatt eller folkdräktsinspirerade plagg. Bilden är sannolikt tagen i samband med föreningsverksamhet, musik- eller teaterframträdande under 1910- eller 1920-tal.
Handlaren och rådmannen i Linköping, Adolf Fredrik Nordwall och dennes maka Clara Mignon Fallenius, hade resurser att låta dottern Ingeborg följa tidens smakriktingar. Här iförd en moderiktig dress som väl representerar tiden. Även håruppsättningen följer vad 1870-talets unga kvinnor önskade. På ringfingret sitter vad vi får förmoda hennes förlovningsring, vilket yttermera visso daterar fotografiet till kort före sin vigsel 1873. Den blivande maken var Lars Gustaf Jegerhjelm, militär vid Första livgrenadjärregementet.
"August på Herting" med sitt dragspel på terassen på S:t Laurentiihemmet. August Carlsson född på Sandslätt i Skrea 1872, jobbade i unga år på brädgårdarna på Skrea sidan, fick 1894 anställning på Hertings gård, var där i 28 år. 1932 anställd som gårdskarl på café Skansen. Han var en mycket duktig tecknare, tecknade lika bra med båda händerna. Fler uppgifter om honom finns i museets datorer.m
Tillsammans med sin yngre bror Harald antog Hjalmar redan i unga år efternamnet André. Som söner till den välbeställde "Motalakungen" John Andersson fattades det dem sannolikt få hinder men faderns enkla patronymikon önskade de ersätta till något mer unikt. Ett annat faktum i Hjalmars liv, som han däremot inte kunde påverka, tycks varit en sviktande hälsa. Som arbetsför återfinns han endast en kort period som bokhållare vid faderns chokladfabrik i Råby. Han avled i sviterna av tuberkulos 1909.
Två män på en strand. Axel Engdahl står upp med hatt och käpp. Love (Louis?) Nilsson halvligger på sanden. Engdahl hade skådespelat sedan unga år och 1895 började han som text- och revyförfattare vid Stora teatern i Göteborg. År 1903 övertog han Folkteatern i Lorensberg tillsammans med sin vän skådespelaren Albin Lavén. Engdahl led av diabetes och vistades ofta på kuranstalter. Engdahlsgatan i Göteborg är uppkallad efter honom (1932).
Kvinnorna skall iväg och räfsa ihop det gräs slåtterkarlarna slår. De är fint klädda med stora hattar. De har med sig två räivar, räfsor och en gaffel, samt korg med mat. Vad den blanka (?) saken är för något har ännu inte gått att utröna. Den unga kvinnan är Fie Emilie Larsson, 26 år, dotter till Oskar, JO, Larsson.Den gamla kvinnan är Emilies mormor Elisabet Dorotea Jakobsdotter Lauvall, 77 år.
Ett ögonblick från Foxarps gård i Västra Ryd. Gårdens ägare, Oskar och Gustava Karlsson, har tagit plats i gårdens åkkärra. Vid sidan av sin mor sitter makarnas dotter Märta. Hon är gift med Einar Lindström som håller i tömmarna. Det unga paret arrenderar gården sedan de ingått äktenskap 1923. De bägge barnen bakom vagnen är enligt uppgift Ivar Blixt och Karin Berglund. Ivar är barn i Oxhagen, ett torp på Foxarps ägor. Karins identitet har inte kunnat styrkas.
Vy mot Östergötlands museum 1945. Vid tiden för bilden är museibyggnaden relativt ny. Efter segdragna turer hade det efterlängtade bygget kommit igång 1937. För ritningarna stod de unga arkitekterna Nils Ahrbom och Helge Zimdal. Som ett undantag från den funktionalistiska stilen fick bygganden den takrelief som löper över entrépartiet och hörsalen. Frisens skapare var skulptören Ivar Johansson. Museet kunde vidare invigas sommaren 1939 med närvaro av bland andra kronpring Gustaf Adolf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.