'Text enligt foto: ''Bo med 8 st ägg av svärtan i ett hagtornsbuskage. Två meter från detta bo hade en annan svärta sin duniga rede med 6 st ägg på södra Kalvön. Fotot är taget på 55 cm avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Från 299 kr
'Text enligt foto: ''Bo med 6 st ägg av svärtan i ett hagtornbuskage på södra Kalvön. Två meter från detta bo hade en annan svärta sitt rede med 8 st ägg. Fotot är taget på 55 cm avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'Text enligt fotot: ''Bo med 8 st ägg av svärtan i ett hagtornsbuskage på södra Kalvön. Två meter från detta bo hade en annan svärta sitt duniga rede med 6 st ägg. Fotot är taget på 1 meters avstånd.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Vägstation T4, Svartå, filial Kvistbro. Garagebyggnad, med text ovanför portarna "Garage", kontor till höger, eventuellt tjänstebostad för vägmästaren i högra gaveldelen. Liten lastbil (paketbil) framför garaget, två manspersoner i anslutning till lastbilen.
Ellok vid den elektrifierade smalspårsbanan Stockås-Mullhyttemo mellan Stockås torvströfabrik och Mullhyttemo station. Bilden tagen i samband med den stundande elektrifieringen av den närliggande normalspåriga sträckan mellan Örebro - Svartå.
Smalspårsbanan Stockås-Mullhyttemo Ellok vid Mullhyttemo station på den elektrifierade smalspårsbanan mellan stationen och Stockås torvströfabrik. Bilden tagen i samband med den stundande elektrifieringen av den normalspåriga sträckan mellan Örebro-Svartå.
Till höger syns den elektrifierade smalspårsbanan Stockås-Mullhyttemo mellan Stockås torvströfabrik och Mullhyttemo station. Till vänster ser vi bangården vid Mullhyttemo station. Bilden tagen i samband med den stundande elektrifieringen av sträckan mellan Örebro-Svartå.
Stationsinspektor C.L.E. Müntzig 1913. Münzig var brukspatron vid Svartå bruk, sedan Gammelbo och sedan i Riddarhyttan där han tjänstgjorde i 30 år. Dels som bokförare och sedan som stins.
Ångsågen med arbetare. Axel Nilsson. Till vänster, bakom ångsågen skymtar järnvägen Svartåbanan med Örebro till vänster och Svartå till höger. Byggnaden som kan anas uppe till höger bakom ångsågen, heter idag Gropen Haganäs.
Svartå Herrgård 1 28 juli 1966 En yngre kvinna och två äldre damer sitter i en salong på Svartå Herrgård i Örebro. Den yngre kvinnan och en av de äldre damerna sitter i en soffa medan den andra äldre damen sitter i en stol bredvid dem. Alla tre är klädda i klänningar. Ett fönster syns bakom personerna. En stor matta ligger på golvet under deras fötter.
Svartå Herrgård 28 juli 1966 I köket på Svartå Herrgård står två kvinnor och ett litet barn i femårsåldern. Kvinnan till vänster är klädd i ärmlös, kort sommarklänning och håller i en skål fylld med jordgubbar. Kvinnan till höger är klädd i vita arbetskläder med huckle på huvudet. Två skålar står invid henne på bordet varav den ena är fylld med äppelbitar. Ett litet barn står bredvid kvinnan klädd i arbetskäder. Barnet är klätt i vit tröja bl.a.
Svartå Herrgård 1 28 juli 1966 En yngre kvinna och två äldre damer sitter i en salong på Svartå Herrgård i Örebro. Den yngre kvinnan och en av de äldre damerna sitter i en soffa och konverserar medan den andra äldre damen sitter i en stol bredvid dem. Alla tre är klädda i klänningar. Ett fönster syns bakom personerna. En stor matta ligger på golvet under deras fötter.
Kv. Steglitsen, Eriksbergsgatan 7, Allégatan 12. Mössebergs skofabrik. A.V. Karlssons skofabrik brann 1909. Efter branden kunde A.V. Karlsson inte starta på nytt. Han hade kommit från Utvängstorp. Verkmästare Pompeius fortsatte därefter skotillverkning i en mindre byggnad på samma tomt, flyttade den snart till Nils Erikssonsgatan och därefter till Döbelnsgatan /Torstenssonsgatan 13. Från vänster Nr 1. Moberg 2. K. Meehr 3. Oskar Johansson 4. Palman 7. Nilsson 8. Lindkvist 9. Sandgren 10. David Johansson 12. Nilsson 13. Anders Andersson (Hedda) 14. Martin Rosenberg 15. Johansson 16. Martin (Nytting) 17. Pompeius (då verkmästare) 18-19. Nottlerskorna frkn. Setterberg.
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan.
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.