I samband med att byggandet av hyreslägenheter tog fart under 1950-talet började byggmästare Ivar Tegnander tillverka egna köksutrustningar. Verksamheten expanderade och under 1960-talet bildades AB Standardsnickerier, senare Kalmarkök, som tillverkade köksinredningar för såväl flerbostadshus som villor. Verksamheten bedrevs i kvarteret Giraffen. När den upphört övertogs lokalerna av Kooperativa Förbundet som öppnade Obs! stormarknad.
Från 299 kr
Repslagaregatan 2 i Linköping, en klassisk adress för musik och möten i konditoriet. Nu i maj 1977 var de festliga stunderna i huset förbi och snart även själva huset. Söndagen den 8 januari året efter bildens tillkomst utbröt en brand som kom att totalförstöra byggnaden. Vid sidan av alla minnen försvann även en vacker fastighet som uppförts 1882 av byggmästare Frans August Påhlman.
Utsikt över Linköping. Vy från Kittelberget mot nordost. Bilden kan dateras till 1894 bland annat genom uppförandet av Linnégatan 25 i bildens vänsterkant och grundläggningen av byggmästare Anders Gustaf Johanssons hus i hörnet av S:t Larsgatan och Linnégatan. På grund av defekter är bilden beskuren.
Landeryds kyrkskola uppfördes omkring 1870 för en kostnad av cirka 20.000 kronor. För arbetet ansvarade byggmästare Axel Sandqvist. Så länge byggnaden inrymde skola omfattade den jämte nödvändiga biutrymmen två lärosalar, skolbibliotek och slöjdsal. Övervåningen hade plats för två tjänstebostäder. Vid tiden för bilden tjänstgjorde makarna Georg och Ruth Rosén som ordinarie lärare.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Utmed Repslagaregatan i Linköping låg tills det revs denna rejäla fastighet. Det jugend-inspirerade huset uppfördes av byggmästare Oscar Nylander i början av 1900-talet och kom att bestå i omkring 75 år. Vid tiden för bilden, 1978, förberedda Parakitas Zoo och husets tobaksaffär för flytt till mer bestående affärslägen.
Vy mot Repslagaregatan 2 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1882 av byggmästare Frans August Påhlsson som även kom att flytta in i huset. Byggnadens pampiga yttre bidrog medvetet till att göra området intill den relativt nyuppförda järnvägsstationen mer ståndsmässigt. I husets bottenvåning låg länge konditoriet Scandia-terrassen, en populär servering och musikestrad.
Sankt Larsgatan norrut vid skärningen med Badhusgatan i Linköping. Till höger ses Grand Hotell, uppfört i nyrenässans stil 1884 av byggmästare Göran Oskar Göransson efter beställning av handlare Anders Edvard Andersson. För husets ritningar stod Janne Lundin. Från 1890 var Apotek Kronan inrymd i hotellbyggnadens gatuplan.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Gammal skötbåt från Bolka i Förstils socken, Frösåkers härad. Båten har ursprungligen tillhört Björnäs, Söderby, där den enligt uppgift bl.a också skall ha använts som kyrkbåt för färder till Börstils kyrka. (Meddelat av hembygdsföreningens ordf. byggmästare Eskil Eriksson). Foto i okt. 1954
Utsikt över Falköping. Streck 1 från vänster mot Vikens kvarn. Streck nr 2 mot Johanneskyrkan. Streck nr 3 mot byggmästare Carlsson hus. Streck nr 4 mot Nya folkskolan. Streck nr 5 mot Rantens snickerifabrik. Streck nr 6 mot Rantens kvarn "Lundahls Augusta". Streck nr 7 rakt ned mot Kvarnabackarna. Streck nr 8 snett från höger vaktmästarhuset i Plantis.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Kv. Läkaren, gamla lasarettet 1893. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktören Oppman och byggnaden utfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Enligt medföljande noteringar: "Troligen O. Bildts 50-årskalas." På en väggdekoration står detta: "O.B. 16/4 1881-1931." Uppgifter från Munkedals HBF: "Mannen med vita skägget är byggmästare Ivan Karlsson. Bakom honom sitter ingenjörerna Wattman o. Göthlin. Prästen är Carl Norborg. Vinkypare Gottfrid Johansson-Balksten."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.