Enligt fotografens journal nr 1 1904-1908: "Frank Kyrkoherdens barn Ödsmåls prästgård".
Från 299 kr
Porträtt av Ebba Rudebeck. Dotter till kyrkoherden i Vist och sedermera i Stora Åby, Petter Eric Rudebeck och dennes maka Sigrid Gustava Brydolf. Makan/Modern avled i barnsäng 1841 och kvarlämnade fadern med den då 5-åriga dottern Ebba och hennes sex syskon. Fadern kom som brukligt och så hastigt seden stipulerade att gifta om sig. Han behövde inte söka den nya hustrun med någon större insats. Demoiselle Beata Charlotta Duvaer hade tjänstgjort i familjens hushåll i nära 10 år när paret eklaterade den nya alliansen. För Ebbas del kom vuxenlivet att dröja. Efter fadrens död flyttade hon med svärmodern och sina kvarboende syskon till släktingar i Sandby rusthåll i Hagebyhöga socken. Först till sommaren 1873 fann hon livspartner i köpmannen Hugo Hjalmar Napoleon Blomqvist, ägare av Hamra Mellangård i Västra Stenby. Bröllopet stod i Hagebyhöga kyrka i slutet av juli månad och därefter installerade hon sig i makens gård söder om Motala. Några egna barn följde inte med äktenskapet men paret tog till sig den i Västra Stenby och utomäktenskapligt födda Anton Hjalmar som fosterbarn. Gossens far tillkännagives inte i kyrkans rullor men hans dopnamn Hjalmar, likt Ebbas make, väcker frågor och kanske svar på adoptionen. Efterhand flyttade familjen till Mjölby och vidare till Karlstad. Efter makens bortgång i början av 1900-talet flyttade Ebba till Linköping. Här avled hon i sviterna av en hjärnblödning, då boende på dåvarande adressen Drottninggatan 43. Här portätterad omkring 1865.
Enligt påskrift porträtt av fröken Emilia Åberg i Linköping, syster till kronofogde Åberg. Av detta tolkat föreställa Emilia Fredrika Åberg. Född i Linköping 1835 som dotter till källarmästare Carl Wilhelm Åberg och hustrun Sofia Andersdotter. Sina första år i livet kom Emilia att växa upp i stadens teaterhus, Assemblée- och spektakelhuset kallat, där föräldrarna drev restaurangrörelse, som i sin tur gick under namnet Stadshuskällaren. Emilias vuxna liv utanför föräldrahemmet tog sin början 1862. Sent detta år inflyttade hon till Rystad för att som mamsell ingå i prosten Håhls hushåll, men redan innan året var till ända flyttade kyrkoherden med familj till Vingåker, med Emilia som medföljande. Under våren 1865 avled prosten Håhl, och kort tid därefter även Emilias egen far, vilket fick henne att återvända till modern och kvarvarande syskon i Linköping. År 1870 nådde även moderns tid i livet sin ände. Året före hade två syskon till Emilie gått bort och en bror flyttat, men likväl bodde fyra syskon kvar i barndomshemmet, oaktat att de var i 30-årsåldern. Efter en tid sålde syskonen föräldrahemmet på Hunnebergsgatan och flyttade till ny, fortfarande gemensam, bostad inom nuvarande kvarteret Boklådan. Den tidigare nämnda brodern Otto flyttade snart till eget, men de återstående systrarna skulle komma att logera tillsammans tills deras respektive död. För Emilias del inträffade den i december månad 1903.
Besök vid Galtabäcksbåten i Tvååker vid utgrävningen 1928. Skeppet var ett fraktskepp, en knarr, och daterades senare till cirka år 1195. Det var lantbrukaren och före detta sjömannen Oswald Styrlander som fann båten, benämnt Galtabäck I, i en åker när han på våren 1928 grävde ett dike i närheten av Galtabäcken, vid havsviken Lerjan. Redan tidigare hade ett annat skepp hittats, ca 250 meter därifrån, kallat Galtabäck II, vilket man då också passade på att delvis gräva ut och undersöka, men lät ligga kvar. År 1998 gjordes ett nytt utgrävningsschakt av det skeppet. Lämningarna av Galtabäck I kan beskådas på Båtmuseet i Galtabäcks hamn. På bilden står direktör Alfred Wallberg i bildens mitt vid skjulet; nr 2 från vänster är ingenjör Gillis Olsson som sedan konserverade båten; nr 3 är byggmästare Adolf Tell; fr v vid skeppets högra sida står ingenjör ivan Pettersson, antikvarie G Hallström, intendent Albert Sandklef vid Varbergs museum, indentent Erik Sallvén vid Halmstads museum, okänd, kassör A. Lagergren samt längst till höger kyrkoherden och arkeologen Victor Ewald. (Se VMA6340:5)
Hedesunda kyrka 1880. Jakob Isodor Rydberg, kyrkoherde i bland annat Hanebo och Segersta, född 28/11 1851, död 21/9 1927. Fonden är olik den nuvarande. Dåvarande altartavlan målad av proffessor Vinge och föreställer en scen från Genesarets sjö: "Simon, älskar du mig". De nu borttagna värmekaminerna fanns stående i hörnen dolda av en två meter hög trävägg rakt över kyrkan. Fotografen kom från Norrköping.
Strömsbro kyrka. Stadsarkitekten Erik Alfred Hedin utförde ritningar till byggnaden. Grundstenen lades 1899 och på julafton samma år kunde kyrkoherde Nils Lövgren inviga "Strömsbro kapell". Uppförd i liggande timmer och utvändigt reveterad av vit avfärgning. Invändigt var väggarna täckta av brädpanel, målad i ljusa färger. Annars präglades kyrkan av tidens smak - en blandning av nygotik och snickarglädje.
Minnestavla i Hälleberga kyrka innan branden 1976. Inskription: "Denna kyrka, som ersatte en äldre av okänd ålder, byggdes åren 1819-1821, då Ludvig Mörner var stiftets biskop, Nils Collander Elghult-Helleberga posterats kyrkoherde och Pehr Lorenz Sellergren församlingens komminister. Hungern efter Guds ord var då stor i församlingen."
Minnestavla i Hälleberga kyrka, innan branden 1976. Inskription: "Denna kyrka, som ersatte en äldre av okänd ålder, byggdes åren 1819-1821, Då Ludvig Mörner var stiftets biskop, Nils Collander Elghult-Helleberga posterats kyrkoherde och Pehr Lorenz Sellgren församlingens komminister. Hungern efter Guds ord var då stor i församlingen."
Minnestavla i Hälleberga kyrka, innan den brann ned 1976. Inskription: "Efter flera förbättringar gundligt restaurerad och förskönad 1942-1943 då Yngve Brecht var stiftets biskop och Harry Brodmar församlingens kyrkoherde. Gustaf Rosander skänkte och Simon Gate målade ny altartavla. Arkitekt var Paul Boberg. Gud göre fädernas kyrka kär för barnen."
Bleknat porträtt av Alida Pihl, född Danson. Gift 1869 med Carl Ludvig Pihl, som då var nytillträdd komminister i Slaka. Tio år senare flyttade makarna till Vallerstad där maken erbjudits tjänsten som socknens kyrkoherde. Äktenskapet blev barnlöst men makarna tog till sig fosterbarnet Judith Maria Ekholm. Efter makens död 1901 flyttade Alida till Linköping. 1860-tal.
Laura Könsberg, förstfödda barn till komministern i Appuna, Paul Könsberg och dennes maka Christina Charlotta Augusta Elgerus. Från 1851 var familjen boende i Kullerstad, efter att fadern där erhållit tjänsten som kyrkoherde. Efter föräldrarnas bortgång flyttade Laura till släktingar i Furingstad, för att från 1872 vara bosatt i Linköping. Hon avled som ogift 1885. Här porträtterad i Norrköping omkring 1865.
Anspråkslöst porträtt av Knut Arvid Kastman som ungefärligen kan dateras till tiden omkring 1875. Född i Västerlösa avlade han år 1862 både en teologisk- och folkskolelärarexamen i Uppsala. Därefter följde en karriär inom läraryrket vid folkskoleseminarierna i Linköping, Falun och Kalmar. Från 1877 istället kyrkoherde i Örberga, Nässja, Törnevalla och slutligen Kuddby. Från 1870 gift med Anna Emelinda Amalia Dorotea Sjögreen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.