Neptun, en förening på hippa på Jouvins. Några av stadens mest kända män i stora festsalen, 1 trappa upp. Salen försågs under fru Hammars tid med vackert målade, uppmärksammade, oljemålningar i fält av konstnären Lindgren 1874. Sittande: Tandläkare Axel G. Rane. Stående fr.höger: dåvarande apoteksarr, sedermera apotekare i Falköping Erik Bolling. Dåvarande apoteksinnehavare i Falköping, sedermera bosatt i Stockholm Axel Rignell. Regements- och stadsläk. E.F.Ericsson. Dåv. 1:ste stationsskriv. i Falköping, sedermera stins i Vartofta Lennart Granfelt. Lasarettsläkaren (sedermera bosatt å Mösseberg) Karl Schiller. Arrendatorn av Bäckabo egendom Edv. Bergström "Knacken". Kamreraren vid Sydsv. banken Erland Silfverhielm. Postexpeditören Fredrik P:son Brummer (son till borgmäst.Brummer). Gåva 25/5 1933 av fr. Gulli Rignell, Jönköping, från apotekare Axel och fru Julia Rignells (i Stockholm) sterbhus.
Från 299 kr
Porträtt av Fredrik Pereswetoff-Morath. Född och uppvuxen på Kallerstad säteri strax öster om Linköping som son till Carl Emil och Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Parallellt med en militär karriär kom han att verka som skriftställare och korrespondent till olika tidsskrifter. En tid även redaktör av tidningen Östergötland. Efter moderns frånfälle 1891 tycks hans liv komplicerats. Samma år avflyttade han från Kallerstad för att stå skriven "på socknen", det vill säga utan fast bostad. Han anges utflyttad till Burseryd socken 1894 men återfinns inte på platsen. I februari månad 1895 uppges han istället vara inflyttad till en ödestuga i Linköpings landsförsamling. Hans ambullerande tillvaro fortsatte med tillfälliga boställen i Stjärnorp, Kristberg och Tannefors. Från 1908 var han dock stadigvarande boende i stadsdelen Gottfridsberg i Linköping. Fredrik Pereswetoff-Morath förblev ogift och med honom skulle ättens adliga gren slockna på svärdssidan. Rimligtvis förklaras den adoption han lät föranstalta 1918 av fänriken Carl Magnus Dahlqvist, vars mor var född Pereswetoff-Morath, av det faktumet. Den adopterade hade vid tiden nyligen blivit faderslös och inom kort skulle han även förlora sin adoptionsförälder.
Kyrkan i Östra Torsås uppfördes 1847-49 på en ny kyrkplats, strax sydväst om den gamla kyrkan. Kyrkan invigdes den 29 september 1852 av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan utgörs av en kopia utförd av Ludvig Frid 1878 efter Fredric Westins tavla i Kungsholms kyrka, Stockholm, med motivet:"Kristi uppståndelse".
Enligt påskrift porträtt av Tibell, Linköping. Torde på goda grunder motsvara Carl Fredrik Wilhelm Tibell. Han kom till Världen i augusti månad 1833 som källorna anger på "oangiven ort" och utan tillkännagivna föräldrar. Han gavs födelsedag den 8:e och döptes den 14:e av domkyrkokomminister Samuel Gustaf Örtengren. Fältläkare Carl Bånge och löjtnant Fredrik Wilhelm Hjelm förbarmade sig som dopvittnen och möjligtvis även som faddrar, som därmed i någon form säkrade gossens vidare öde. Och visst kom det att gå bra för honom, åtminstone i livets början. Hans tidigaste öden har inte utretts för denna uppgift men år 1842 flyttade han till nämnda löjtnant Hjelm som upptagit honom som fosterbarn i sitt hem i Norrköping. Han hade då erhållit efternamnet Tibell. Han kom tidigt i arbete. I förstone som bodgosse hos handlare Enhörning i Norrköping och vidare hos Schlesinger. När den sistnämnda etablerade handelsrörelse i Linköping engagerade han Tibell som handelsbetjänt. Lyckans stjärna tycks nu lyst över Tibell. I november månad 1858 gifte han. Bruden hette Elisabeth Theriesia Askenbeck som året därpå nedkom med dottern Ebba Elisabeth och år 1861 fick de ännu en dotter, Signe Theofila Maria. Vid tiden blev han även egen konfektionshandlare med firma Carl Tibell & Co. Men lyckan kom inte att stå honom bi. I juni månad 1863 avled yngsta dottern och till hösten även hustrun i lungsot. Tibells handelskap verkar gått om intet och han trevade sig fram som betjänt hos handlare Brobeck, för övrigt gift med en syster till Tibbels avlida hustru. Periodvis anges Tibell även vistats i Norrköping, där han även skrev sig 1879, men var tillbaka i Linköping redan året därpå. Nu verkade han stå utan skyddsnät. Hans adress blev nämligen stadens fattighus och efter några år i armod avled han i sviterna av alkoholism.
År 1904 påträffades ett runstensstycke i åkern nordost om Viby Källgård. Stenen visade sig utgöra toppdel till den större sten som fornforskaren Carl Fredrik Nordenskjöld redan under 1870-talet omtalat ligga som tröskel vid kordörren till Viby kyrka. Nordenskjöld lät resa tröskelstenen på kyrkogården men det skulle som beskrivits dröja 30 år före bitarna kunde förenas. Så blev dock ej fallet. Runstensstycket försvann kort efter upptäckten och har till dags dato inte återträffats. På detta unika fotografi ser vi dock hur det togs sig ut.
Bjärka Säby slott mot dess södra fasad. Kort efter att den till kassan väl stadda Germund Ludwig Cederhielm ärvt godset, beslöt han att uppföra ett nytt slott som ersättning för godsets äldre huvudbyggnad, ännu belägen strax intill. Anläggningen började byggas 1791 och pågick till 1797. Byggnaden utformades i en osvensk arkitektur med ett kubistiskt mittparti, sammanbyggt med två tvärställda flyglar. För ritningarna till det nya slottet stod Fredrik Magnus Piper, under sin levnad en av Sveriges främsta landskapsarkitekter. Vid tiden för bilden hade slottet nyligen ombyggts under ledning av slottsarkitekten Agi Lindegren. Den höga takresningen som då gavs slottet skapade ett barockmässigt utseende.
Gruppfoto av befäl utanför verkstaden i Liljeholmen augusti 1891. Främre raden 1. Klas Ludvig Santesson, Verkmästare 2. Frans Hjalmar Rundqvist, Verkmästare 3. Carl Gustaf Hellström, Stationsinspektor 4. Johan Henrik Lundberg, Maskindirektör 5. David Oscar Lindblom, Verkmästare 6. Nils Henric Busck, Bokhållare 7. Abraham Gustaf Schugge, Vagnmästare. Bakre raden 8. Carl Josef Brandström, Kontorsskrivare 9. Bernhard Fredrik Burman, Bokhållare 10. Carl Adolf Hugo Toutin, Kontorsskrivare 11. Gustaf Sjövall, Stationsskrivare 12. Claes Johan Vilhelm Roos, Kontorsskrivare 13. Elias Ernst Gottfrid Setterberg, Bokhållare 14. Johan Adolf Lindblad, Kontorsskrivare 15. Lars August Larsson, Bokhållare.
Grundsunda kyrka. Stenkyrkan är troligen uppförd på 1300-talet. Stilen är gotisk med stomme av gråsten och tegel i dörr- och fönsteröppningar. Under senmedeltiden försågs kyrkorummets innertak med två stjärnvalv, samtidigt som yttertaket höjdes och blev brantare. Vapenhus och sakristia tillkom senare och fick innertak med kryssvalv. Omkring år 1600 försågs väggar och tak med kalkmålningar som målades över på 1800-talet. 1936 togs ett korfönster upp och försågs med glasmålning av Fredrik Henkelmann. Kyrkans sadeltak är klätt med träspån. Mitt på taket står en spetsig takryttare med flöjel som bär årtalet 1769.
En kvinna och en liten flicka. Doktorinnan HILMA Wilhelmina Ingelson (1831-1901), född Uddén, med dottern Helfrid. Hilma Wilhelmina Uddén, född 1831-12-09 i Stenkvista (D), gift 1862 (?) i Kumla med WILHELM Anders Ingelson, född 1822, provinsialläkare i Tanum, Bohuslän, död 1868 i Hoghem, Tanum, O. Dottern: Helfrid Ingelson, född 1866-05-08 i Hoghem, Tanum, gifte sig med läkare Fredrik Bissmark, som avancerade till medicinalråd. Eftersom Hilma blev änka 1868 kan hon ha flyttat till sin bror Axel Uddén i Strängnäs. Han gifte sig 1868 när han hade fått tjänst som läroverksadjunkt där. Fotografiet måste vara tagen runt 1868-1869, med tanke på att hon är änka på bilden och förmodligen sitter med ett porträtt av sin döde make, och flickan ser ut att vara i 2-3 årsåldern.
Fru Hulda Bergentz porträtterad omkring 1865. Bördig från uppländska Ununge och en tid boende i Stockholm, var det sannolikt för henne och i Östergötland hon uppfattade sitt mest minnesvärda levnadsskede. Modern, Sara Maria Hagtorn, hade 1836 gift om sig med Carl Fredrik Ridderstad, senare medutgivare och vidare ägare till tidningen Östgöta Correspondenten. Styvfaderns engagemanget förde famlijen till Linköping år 1840. Fru Hagtorn/Ridderstad avled redan 1844 men Hulda och hennes syskonskara hölls intakt inom familjen även efter Carl Fredrik Ridderstads hastiga omgifte med Emilie Amalia Widoff. Upplysningsvis kom det sistnämnda äktenskapet bära sonen Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. För Huldas del väntade vid tiden eget giftemål med kamrer Carl Bergentz. Paret kom att bo på ett flertal adresser i Linköping. Den sista tillsammans var dåvarande Nygatan 32, där maken avled vid nyåret 1864/65. Makarna hade 1848 respektive 1850 fått barnen Carl och Anna. Hulda flyttade efterhand till Stockholm men skulle återkomma till länet och Norrköping. Där avled hon 1903, då boende i kvarteret Lärkan.
Folkskollärarinnan Axelina Lovisa Fredrika Elisabet Bruze, född 1861 i Visby. Gift med överlärare Anders Tidner, Stockholm, född 1855 i Råda, Skaraborgs län. Kvinnan på bilden var född Bruze och efternamnet skall stavas med z. Släkten kom från Bruzaholm.
Köpmannaänkan Maria Sofia Dedering i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé och själv ur det samhällskikt som klätt sig efter tidens mode för en äldre och respektabel kvinna. Maken Anders Gabriel Dedering hade redan år 1822 öppnat ett handelshus i Linköping och skulle med tiden bli tämligen förmögen. Makens bortgång år 1860 kom således inte påverka Maria Sofia ekonomiskt menligt. Hon bodde kvar i Dederinska gården (nuv. Jonn O Nilssons hus) till sin egen bortgång 1868. I sin begynnelse var hon född i Norrköping 1791 som dotter till den framgångsrike urmakaren Adolpf Fredrik Bjurman och modern Agneta Lejman, född i Yxnerum. En tid efter faderns bortgång hade hon och dottern flyttat till Linköping och resten är för denna presentation historia. Foto omkring 1865.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Kakelugn i vardagsmatsalen på nedre botten i mangårdsbyggnaden. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Fredrik VIII,1843-1912, kung av Danmark 1906-12, son till Kristian IX. F. fick en militär utbildning och beklädde under sin kronprinstid ledande poster inom försvaret. Som monark engagerade han sig starkt för en försvarsupprustning i samverkan med Venstres ledare J. C. Christensen. Han ställde sig sympatisk till det parlamentariska genombrottet 1901 och var noga med att iaktta de konstitutionella spelreglerna. Han dog oväntat under ett besök i Hamburg. F. var gift med Karl XV:s av Sverige dotter Lovisa. Makarna hade åtta barn, bland dem Kristian X av Danmark, Karl, senare Håkon VII av Norge, och prinsessan Ingeborg av Sverige, gift med Gustaf V:s yngre bror prins Carl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174673 Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1862-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1880. Var den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Deltog i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.