Äldre och yngre män förmodligen iförda studentmössor. Fotografens ant:Speditör Eneroth.
Från 299 kr
Medaljbehängd grupp. Fotografens ant:Zieglers Kol & Koks AB Zieglers Kol & Koks AB bildades 1890. Firman handlade med kol och koks och bedrev en omfattande import och försäljning. Man disponerade upplag för kol och koks i Göteborg, Karlstad och Otterbäcken. Aktiebolagstyrelsens ordförande Otto Ziegler, var också sedan 1928 Storbritanniens vice konsul i Karlstad. Källa:Beskrivning över Karlstad med omnejd, red. B Wendel, 1939.
Utställning med möbler, skåp, bord och stol. Fotografens ant: Gullstrands Möbelaffär.
Centrum radio visar upp 1939-års nya apparater.
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Man omgiven av blommor i hemmiljö. Fotografens ant:Ing. Ryrfeldt.
Interiör från Kooperativa butiken i Kil. Butiken innehåller diverse matvaror som exempelvis korv och konserver.
Kör-jubileum, 25 år. 1913 - 1938. Fotografens ant:Hoflanda Missionsför. Sångkör.
Kakelugn från Biskopsgården i Karlstad
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB med stora kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Pressbyråns fastighet, senare postens, väster om stationsbyggnaden på en bild från 1938.
Bild tagen på uppdrag av Geijers Motoraffär 1938.
Bildsvit från Karlstads teater tagen under den senare delen av 1930-talet.
Reklam för Hakonbolaget. Hakonbolaget som var i kolonialvarubranschen, konstituerades 1917 med huvudkontor i västerås och filialkontor i bland annat Karlstad. Källa. B. wendel (redaktör9, Beskrivning över Värmland med omnejd. 1939.
En större samling män, kvinnor och barn vid dukat bord.
Uppklädda kvinnor och män. Fotografens ant: Kooperativa, Kvinnogille.
Arbetsrum med öppen spis. Fotografens ant: Intendent Berggren, Säffle
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Tillskärare i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
AB Bergson o Söners textilindustri på Herrhagen år 1936. Fabriken låg i hörnet av Herrhagsgatan och Värmlandsgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.