Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Från 299 kr
Hamngatans då södra ände mot Tinnerbäcken var länge glest bebyggd. Området med ett fåtal äldre hus kom under 1900-talet att förtätas av enklare flerfamiljshus med butiker i gatuplanet. Hamngatan 22 var ett sådant exempel där Mjölkcentralen en tid drev handel. Under 1950- och 1960-talen förlängdes Hamngatan genom "nya" Hejdegården för att slutligen nå Brokindsleden. Arbetet kom att få betydelse även för bildens hustyp som revs efter en kort livslängd. Foto 1957.
Parti av Storgatan i Linköping 1923. I blickfånget ses von Lingens gård. Byggnaden uppfördes ursprungligen på 1720-talet men fick sitt namn genom friherre Herman von Lingens köp av gården 1784. Till gården hörde även den fristående köksflygeln, som vid tiden för bilden inrymde systrarna Gerda och Eva Nordströms hembageri. I huvudbyggnadens gatuplan drev Nils Bergvall sitt boktryckeri. Byggnaderna kom att nedmonteras 1958 för att från 1961 vara placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Fabriker för textilindustri inom kvarteret Gamla Holmarna i Norrköping 1950. I samband med upprustningarna och förändringarna av det gamla industrilandskapet till det nuvarande kulturlandskapet har en stor mängd arkeologiska undersökningar gjorts. Inom kvarteret Gamla Holmarna har det hittats lämningar från ett mässingsbruk i holländskt tegel från 1600-talet och rester från kvarnbyggnader från så tidigt som 1000-talet. Sålunda kan sägas att kvarteret Gamla Holmarna representerar Norrköpings industriella historia. I den höga byggnaden till höger drev Axel K Bergwall en vadd- och trikåfabrik från 1910.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping 1901. Stenhusbyggnaden ingick i en medeltida gård, där övriga byggnader brann ned vid den stora stadsbranden år 1700. Byggnaden är orienterad enligt det medeltida gatumönstret och står något snett mot den senare tillkomna Storgatan. Vid tiden för bilden drev Johan Oskar Andersson en diversehandel i byggnaden. Till vänster sitter tre flickor på trappan till krogen Amerika som ännu vid tiden erbjöd utskänkning av starka drycker. Sedan 1983 tjänar huset som grafikcentrum för östgötska konstnärer.
Vid mitten av 1870-talet avvecklade Claes Germund Westling sin handelsverksamhet för att öppna hotellrörelse i sin fastighet i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. År 1894 såldes verksamheten till fröken Hilma Olsson som drev hotellet vidare under det gamla namnet. Efter ytterligare ägobyten inköptes tomten av Linköpings sparbank som på platsen lät uppföra det vackra bankpalats som bär arkitekten Torben Gruts hand. Det nya bankhuset togs i bruk 1911. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av fotografibiträde Anna Göransson från hennes tid i lära hos Ernst Ovesén i Helsingfors 1913-14. Född i Linköping 1881 lämnade hon som vuxen hemstaden för ta tjänst som fotografbiträde i nämnda Helsingfors följt av Östersund och Sundsvall. År 1917 återflyttade hon till Linköping för att ta tjänst eller eventuellt ta över Maria Teschs ateljé vid Nygatan. Från 1926 drev hon under alla omständigheter egen fotoateljé i Kanikegården i Mjölby.
Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Vy från korsningen av Sankt Larsgatan-Kungsgatan mot nordost och kvarteret Blandaren. Vid sidan av Jubergs framgångsrika transportföretag drev vid tiden Carl August Werner stadens andra firma i sitt slag genom sin expressbyrå och hyrkuskverk i hörnfastigheten. I huset till höger med samma adress som hörnhuset bodde vid tiden systrarna Jenny och Hilma Nyquist, varav den sistnämnda förestod möbelhandeln i gatuplanet. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Parti av Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen av Apotekaregatan. Närmast till vänster ses Axel Karlssons Manufakturhandel och nedanför skymtar apotek Vasen. Byggnaden är flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping och har fått ny funktion som värdshus. Till höger skymtar Granbomska gården följt av den Bielkeska, där Eduard Andersson vid tiden drev sin garn- och vävnadshandel. Byggnaden uppfördes av familjen Bielke i början av 1800-talet för att fungera som familjens så kallade vinterviste.
Från 1946 var det kombinerade bostadshuset och möbelaffären i Hejdegården möbelhandlare Per Gottfrid Svenssons kärna i sitt bolag. Vid sidan drev han verkstad för viss möbeltillverkning, filialen PG:s Billiga Möbler och en särskild butik för heminredning. Utöver detta kom han att öppna PG:s Aktuellt i huset Kannans bottenplan och en tapetserarvekstad i Tannefors, parallellt med ytterligare filialer i Ljungsbro och Örebro. Under 1950-talet hade bolaget växt ut till totalt nio butiker med 60 anställda.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Gösta Malm drev sportbutik i Linköping. På 1950-talet låg sportbutiken på Ågatan 18. På 1940 talet blev Gösta Malm svensk mästare i fotboll tre gånger med IFK Norrköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Arvid Erikssons dotter Inga eriksson som barn, som gift Inga Loarp. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Arvid Eriksson med dottern Inga och hustrun Alida fiskar i Roxen. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Cyklisten Lasse Nordwall hyllas av Ylva Andersson med en livboj. Nordwall vann två svenska och två nordiska mästerskap. Tillsammans med sin fru drev han först café Vega och senare Park hotell. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Denna solmaskin konstruerad av fransmannen Auguste Mouchot förevisades i Tuilerieträdgården i Paris där den drev en tryckpress som framställde 500 exemplar av tidningen "Soleil-Journal" i timmen. Mouchot-Pifres solmaskin på en solutställning i Trocadéro, Paris 1878 Illustration i Le Monde Illustré 19 oktober 1878. Fransmannen Auguste Mouchot tog patent 1861 på en solkokare som anses vara det första praktiska försöket att utnyttja solen som värmekälla för kokning annan matlagning.
Konsthjulet vid Timansbergs gruvor. Överfallsvattenhjul, som med konstgång drev pumparna i Timansbergs gruvor. Vattenhjulet: Diameter 54 fot (18m). Skovelbredd 2,3 fot (0,75m). Antal skovlar 144st. Hastighet 4 varv per minut. Fallhöjd 61,5 fot (20,5m). Vattenåtgång 6 kannor per sekund (15,6liter/sekund). Konstgångens längd 3348 fot (1113m). Gruvpumparna uppfordrade 125 liter/minut. Konstruktör Ingenjör CJ Nilsson, Högåsen, Värmland. Byggnadsår 1880-81. Hjulet och konstgången voro i drift till omkring 1907.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.