Eldsvåda 1913, som ödelade större delen av fabriken See Fabrik AB (Seefab). Fabriken startade sin verksamhet 1895 med tillverkning av paraplyspröt. Senare tillverkades även kalldragna stålrör, för t.ex. cykelramar. Fabriken övertogs 1960 av Sandviks AB.
Från 299 kr
Under senare delen av 1950-talet restaurerades den forna kloster- och hospitalsbyggnaden norr om Vadstena klosterkyrka. Anläggningen hade överlåtits till Birgittastiftelsen 1954 som vidare däri lät inreda ett gästhem. Bild från ombyggnaden 1958.
Större delen av personalen vid Liljeholmens Stubinfabrik samlad på pingstdagen 1894 framför fabrikörsstugans långvägg. Det ökande antalet "fabriksflickor" markerar företagets tillväxt. Ökningen av "fabriksflickor" tillkommer främst elektriska avdelningen. Mitt i första raden sitter verkmästare August Jansson.
Storgatan samt östra delen av stortorget, Växjö., 1837. En del av den tidens kända Växjöbor har samlats på torget. Foto efter akvarellmålning, numera på Smålands museum (+förklarande text på PMV0251-2 (2-3).
Romfartuna sn Äs RAÄ 119 Arkeologisk undersökning utförd av Vlm / Åke Hyenstrand och Ann Nilsson 1967 A12 Stensatt kistkonstruktion (Norra delen) efter rensning. Foto från V. Samhör med: Inv.nr 18164
Vy från Varbergs fästning längs Strandgatan åt nordöst. Till höger ses nedre delen av kv Platsarna och därefter gaveln till Varmbadhuset, uppfört 1925, och kv Skepparen. I gatans fond ses vattentornet och till höger skjuter kyrktornet upp ur grönskan.
Skaraborg, Lycksele s:n. Foto mot N från punkt 9 i avd ___50___ 082 V 79 indeln.karta 1936. Fotot är taget i "vackraste" delen av detta bestånd Foto: Aug. 1936. Blidberg
Man får tro att stora delen av Kauparve Lars Nilssons familj och släkt är med och dricker otendagskaffe i Tranänget. Tranänget verkar gränsa till skogsmarker iom att det ligger floved här.
Här ser vi södra delen av ladugården med troligen dubbla fähus med hoimdar på var sida om ett portlider. Vad bulboden till höger använts till är inte känt, se Bild 682. Längst t h är det nog dass.
Här ser vi ytterligare en bild på den c:a 4 år gamla ladugården, se Bild 1052, 1065-1066. Den vänstra delen med ett dubbelt fähus byggdes några år tidigare. Halmtak var det som gällde ännu på 1910-talet, även om spån förekom.
Vägstation T3, Hallsberg. Vy mot vägstationen med garagebyggnaden, med kontor i bortre delen av byggnaden, till höger och olika mindre förrådsbyggnader. Nätstängsel runt anläggningen. Spetsplogar och sidoplogar uppställda på garageplan. Invid väg.
Porträtt av fru Ida Årsén, född Lindblom. Gift med läraren och kantorn Theodor Årsén. Från deras giftemål 1889 var de boende i Rinna. Senare delen av livet, från 1923, var de hemmavarande i Linköping.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Bilden visar gårdsinteriör från Storgatan 5 och fokuserar på den garagelänga som inom kort kommer att rivas.
De så kallade Järnvägsbostäderna i Linköping upptog hela södra delen av kvarteret Bromsaren. Här genom ett sprucket glasnegativ daterat 1907. Byggnaden revs 1958 för att bland andra önskemål ge plats för Gunnars fabriker.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Här hukar sig det gamla bostadshuset vid Storgatan 5 intill det moderna. Här dokumenterat av Östergötlands museum inför rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.