Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Från 299 kr
Mosåsflicka, Brandkårsuppvisning, Harar,Transportkillar 27 maj 1967 Tre män i maskeradkläder är i färd med att släcka en brand i motorhuven på en bil under en branduppvisning. Mannen närmast på bilden är klädd i skjorta, slips, shorts, strumpor, skor och med en hatt på huvudet. Mannen i mitten är klädd i klänning och hatt. Han försöker släcka elden i motorhuven genom att vifta med klänningen! Mannen till höger är klädd i skjorta och hatt. Publik åser det hela i bakgrunden.
Mosåsflicka, Brandkårsuppvisning, Harar, Transportkillar 27 maj 1967 Tre män i maskeradkläder är i färd med att släcka en brand i motorhuven på en bil under en branduppvisning. Mannen närmast på bilden är klädd i skjorta, slips, shorts, strumpor, skor och med en hatt på huvudet. Mannen i mitten är klädd i klänning och hatt. Han försöker släcka elden i motorhuven genom att vifta med klänningen! Mannen till höger är klädd i skjorta och hatt. Publik åser det hela i bakgrunden.
Stationen uppfördes 1895. 1935 ombyggdes stationshuset, varvid den gamla I klass matsalen omändrades till väntsal och expedition. Första åren hade stationen ingen biljettförsäljnging, utan var endast uppehållsstation för genomresande, som när tåget gjorde en avstickare till Mariefred här intog måltid eller dyl. Stationen disponeras sedan 1995 av museibanan ÖSlJ . Stationen hette under senare år, 1990-talet, LÄGGESTA-MARIEFRED. På hela sträckan bedrivs sedan 1966.07.24 museitrafik av Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ Detta sedan järnvägens spårvidd ändrats från 1435 till 600 mm.
Ett persontåg med Statens Järnvägar, SJ B-lok, CF05 och BC09 m.m. Ett tåg där sammansättningen är likt detta är persontåg 401 mellan Krylbo och Uppsala. Tåg 401 gick hela vägen Boden-Stockholm. B-loket har sluten hytt för kallare breddgrader. I tåget rullade CF05 mellan Östersund och Stockholm samt BC09 mellan Rättvik och Stockholm via Krylbo. Vagnarna är märkta enligt 1926-32 års bestämmelser. TT
Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Fredskogen (Läresbo) i bakgrunden syns Ängen under Lärsbo (Ängestöva), Arbetslaget på bilden består av August Larsson från Fredskogen med söner. Från vänster August Larsson, David, Linus och Karl.
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Norra Hagen i bakgrunden kan man skymta Örsbos soldattorp, Arbetslaget på bilden består av Johan Augustsson från Hagarna Djurhult, okänd, Ernst Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), okänd, Erik Johansson Svenningsdalen Djurhult, mannen i bakgrunden är okänd
Hebbe, Signe, 1837-1925, operasångerska (sopran) och teater- pedagog, dotter till Wendela H. Efter teaterdebut 1855 och operadebut 1862 blev H. känd för dramatiskt/plastiskt ovanligt gestaltade roller, bl.a. Valentine i "Huge- notterna", Margareta i "Faust" och Fidelio. Sångkarriären 1860-83 över hela Europa följdes av en unik pedagoggärning 1877-1925 för operan, talscenen och filmen. H. var banbrytare för en realistisk spelstil i Norden. Hon var även en skicklig karikatyr- tecknare. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200264
2000-08-14, AS. Stockholms stadshus,beläget på Kungsholmens sydöstra udde. Ritad av arkitekten Rangnar Östberg, och det blev en pånyttfödelse för den äldre hantverks- konsten, med bl.a. avancerade valvslagningar. När S. invigdes 1923 hade bl.a. konst- närerna Georg Pauli, Einar Forseth, Axel Törneman och prins Eugen arbetat med ut- smyckningen, Ernst Soplén, Melchior Wernstedt, Carl Malmsten m.fl. med möbler och armaturer samt Maja Sjöstrand med textilierna. Östberg ville skapa en monumental högtidsbyggnad för hela riket, vilket b.la. uttrycks med riksvapnet Tre kronor på tornets topp.
Amatörfotografen Allan Jungner var officer o flygarpionjär med svenskt flygcertifikat nr 6. Personer på bild: 1) Mannen längst till vänster är Allan Jungners far, seminarierektorn i Skara Ernst Jungner. 2) Damen mitt i bilden med svart halsrosett är A. J:s syster, Gertrud "Atti" Jungner, född 1884, som hela sitt vuxna liv var folkskollärare i Linköping. Allan Jungners yngsta syster Gerd J. var född 1899, så det kan ev. vara hon som syns till höger ...
C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22). Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.
I Göteborg är konditionen på uppgång och 4 M-kommittén (se bilden) ligger bakom att Göteborg 1 har fått egen ergometercykel. Cykeln demonstreras för distrikstnämnden och den lokala nämnden på Gbg 1, innan testningen började på allvar. Fru Mimmi Karlström, ledamot av lokala nämnden, får sin kondition mätt av fpx Arne Arnholm, Gbg 1, Denis Halling i bakgrunden svarade för hela organisationen. (Se tidningen PS nr 10/963). Foto oktober 1963.
Wadköping 2 TV-inspelning, 31 maj 1968 Under TV-inspelningen av Markurells i Wadköping rider en grupp skådespelare genom Wadköping på hästar. Två män som är skådespelare i 1800-talskläder rider efter varandra. En kvinna i svart 1800-talsriddräkt med vit slöja kring den svarta hatten rider med männen. I förgrunden släpar en man klädd i 1800-talsarbetskläder en tung reskista. En annan skådespelare går längre bak till fots klädd klädd i kostym och rundkullig hatt. Åskådare betraktar det hela i bakgrunden.
Det var en stor dag den 14 augusti 1907, då den elektriska spårvägslinjen Göteborg - Mölndal togs i bruk. Den dagen var arbetarna fria, och de hade mangrant samlats utefter vägen, när den första spårvagnen avgick från Mölndalsbro. Flaggorna i hela samhället och inne i staden var i topp, och det blev ett väldigt hurrarop och viftande, då den första vagnen äntligen syntes på avstånd, i vilken representanter för Mölndals kvarnby samt spårvägsstyrelsen åkte.
Spårvagn med människor runtomkring. Det var en stor dag den 14 augusti 1907, då den elektriska spårvägslinjen Göteborg - Mölndal togs i bruk. Den dagen var arbetarna fria, och de hade mangrant samlats utefter vägen, när den första spårvagnen avgick från Mölndalsbro. Flaggorna i hela samhället och inne i staden var i topp, och det blev ett väldigt hurrarop och viftande, då den första vagnen äntligen syntes på avstånd, i vilken representanter för Mölndals kvarnby samt spårvägsstyrelsen åkte.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Svängbron över hamnkanalen i Vänersborg. Fotot taget den 15 maj 1867, två dagar före UWHJ öppnades för allmän trafik på hela sträckan Uddevalla-Herrljunga. Spårvidd efter engelskt mönster 4 engelsk fot = 1217 mm. Banan breddades till normalspår åren 1898-1899. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ, hade samma spårvidd och breddades samtidigt med UWHJ. Greve Arvid Taube var den förste trafikchefen för båda banorna Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och UVHJ.
Ett par välkända personer som på sin tid 1930-40 och 1950-talet höll kanske tusentals lösöreauktioner runt hela Falbygden. De är till höger häradsdommaren Hilmer Gustafsson, Stallmästaregården, Gökhem, med sin på speciellt sätt stukade hatt och till vänster roparen nämndemannen Adolf Stångberg, Ringsåsen Ullene, i typisk roparposé. Denna auktion hölls i Skattegården, Gökhem, hos Hilmer Lövenstein, som på bilden sitter snett bakom Stångberg. På bilden också Allan Ljunggren och Gunnar Alfvén båda från Gökhem.
Stadsfullmäktige på rundresa i staden. Från vänster: Mannen som pekar med hela handen, är okänd. Mannen i hatt är Folke Pettersson (folkpartist). Mannen i keps är Börje Eriksson, stadsarkitekt. Kvinnan i sjalett är okänd. Mannen bakom henne är okänd. Han med glasögon är Anders Gernant (centerpartist). Intill honom står Bror Gustavsson som är ordförande i skolstyrelsen (socialdemokrat). Längst till höger ses kommunalrådet, Nils Brodin (socialdemokrat) De besöker en byggarbetsplats. En bassäng med vatten. Cementplattor, bräder och grushögar i skogen. Bilar i bakgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.