Enligt noteringar: "Valter Lindeberg, (1894-1977), under många år försäljningschef vid Munkedals bruk. Han var även styrelseledamot i MAB från 1943 och några år framåt. Han slutade med pension i början av 1960-talet och flyttade till Ljungskile." (BJ) Dubbelnegativ. Följande b och c är enkla.
Från 299 kr
Enligt text som medföljde bilden: "Tagit i slutet på 1870 eller 80-talet. Lärare var folkskolelärare Lycke." Enligt text som medföljde bilden: "Fröken Snäll Lysekil, tagit i början av 80-talet eller slutet av 1870-talet. Inlämnat av Bertha Snäll som är med på kortet, till John Westling atelje."
Enligt senare noteringar: "Till vänster Arthur Hanssons affär vid järnvägsstationen, byggd 1904 då rörelsen flyttat från Håby (etablerat 1889). Huset till höger byggt 1906 av A. Hansson som bostad. Inrymde postkontor (som flyttade från Kviström) till 1933, då nytt posthus byggdes intill. Det inrymde också kommunalkontor, från början av 1940-talet fram till 1960." (BJ)
Text på kortets baksida: "Redaktör Karl /Kalle) Lidberg, f 4/12 1831 i Wenersborg. Student i Upsala 1848, medicalph. Candidat redaktör förs af Götheborgsposten från dess början och från 1863 af Bohus Läns Tidn. Skald. Död 1875 20/5 i U-a. (maka 3 barn syskon, moder)".
Text på kortets baksida: "Litteratören Karl /Kalle) Lidberg, f 4/12 1831 i Wenersborg. Student i Upsala 1848, medicalph. Candidat redaktör förs af Götheborgsposten från dess början och från 1863 af Bohus Läns Tidn. Skald. Död 1875 20/5 i U-a. (maka 3 barn syskon, moder)".
Stångebro tvättinrättning. Till höger om Stångån ses Jonsson & Tegners snickerifabrik. I fastigheten inrymdes även Stångebro Nya Tvättinrättning, en av landests största i sin bransch, startades omkring år 1900 av fabrikör A. J. Nyström och hans maka. Från början utfördes hushållstvätt och herrtvätt samt strykning, sedan år 1930 omfattar rörelsen även kem. tvätt och färgeri. I bakgrunden till höger ses fattighuset för kvinnor, färdigställt 1888.
Hästdroskor på Stora torget. Byggnaden till vänster är gamla Rådhuset. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationen hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Droskstationen vid S:t Larstorget, mellan sparbankshuset och S:t Larskyrkan. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationer hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Ingatorps marknadsplats. Ingatorp är den kungsgård, där traditionen säger att konung Inge, Stenkils son, avled någon gång i början av 1100-talet. Han begrovs på Hångers kyrkogård. Men i början av 1200-talet ansågs förmodligen Hångers kyrka för ringa att hysa en kungagrav och kung Inges ben fördes till munkarnas kyrka i Varnhem, "där nu Stenkils son vilar i gott sällskap med helige kung Eriks ättlingar". Som en ö i en väldig åker ligger Hångers kyrkogård. För mer än åtta hundra år sedan vigdes här konung Inge den äldre till den sista vilan. Den utgör nu en inhägnad dunge i Bredegårdens åkrar ej långt från Hornborgasjön. Kyrkan i Hånger, av romansk typ, raserades jämte Mårby, då Bjurums kyrka uppfördes på 1760-talet. Fragment av fönsterbågar och kolonner äro strödda över platsen, och halvt dolda av det yviga gräset ligga där ett par gravstenar från tidig medeltid. Vi har rätt att tro, att den ena av dessa en gång lagts över kung Inge.
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
personbil, klocktorn, kyrkstad
Arcus Triumphalis, gloriose confecto bello Danico, Invictissimo Augustissimoque Regi Carolo XI reduci, erectus a civitate Stockholmiense.
Eliasmyren
Anundsjö 710
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.