Fotografi av en minnesvård rest över stupade i 1808–1809 års Finska kriget. Monumentet utgörs av en hög, rektangulär stenobelisk placerad på sockel i en trädbevuxen miljö, sannolikt kyrkogård eller minnesplats. På stenen finns inskriptionen: ”HÄR DELA SAMMA BÄDD FIENDE OCH VÄN FRÅN RYSKA KRIGET 1809 † 1883 RESTES VÅRDEN.” Runt minnesmärket syns trästaket, bänkar samt en timrad byggnad i bakgrunden. Vården uppfördes 1883 till minne av soldater från kriget.
Från 299 kr
Fotografi av en minnesvård rest över stupade i 18081809 års Finska kriget. Monumentet utgörs av en hög, rektangulär stenobelisk placerad på sockel i en trädbevuxen miljö, sannolikt kyrkogård eller minnesplats. På stenen finns inskriptionen: HÄR DELA SAMMA BÄDD FIENDE OCH VÄN FRÅN RYSKA KRIGET 1809 1883 RESTES VÅRDEN. Runt minnesmärket syns trästaket, bänkar samt en timrad byggnad i bakgrunden. Vården uppfördes 1883 till minne av soldater från kriget.
I samband med sin inflyttning till Linköping gjorde sig David Berkow ärende till Clara Wahlströms ateljé vid Repslagaregatans norra ände. Sitt klingande efternamn hade han lagt till sig med under sina studieår. Nu var de förbi och i bagaget till Linköping hade han några års arbete hos kronofogden i Väderstad. I Linköping etablerade han sig som så kallad landskontorist vid Länstyrelsen och kvarblev som sådan till pensioneringen. Där emellan kom giftemål med Gurli Teresia Zander och vidare två döttrar, födda 1917 respektive 1920.
I den mindre trafikerade norra delen av Snickaregatan i Linköping består ännu det gediget byggda bostadshuset Snickaregatan 4. Fastighetens lagfart är daterad 1905 och byggnaden uppfördes kort därpå. En första tid disponerade Linköpings stadshypoteksförening ett antal lägenheter i huset. Från åtminstone 1930-talet var hotell Regent inrymt i delar av fastigheten. I 1935 års adresskalender annonserade man; "Propra, hemtrevliga rum - Goda bäddar - Centralvärme". Hotellets läge nära stadens centralstation hjälpte dessutom upp rörelsens bärkraft. Foto 1970.
Fackeltåg längs bland annat st Larsgatan i Linköping. Här ses fackeltåget fotograferat från hörnet av Drottninggatan. Mitt i bilden syns biografen Grand. Arbetarekommunen och FCO anordnade fackeltåget lördagskvällen före 1952 års andravalkammarval. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Foto från sommaren 1959 när arbetet med Tullbron var i slutfasen. Till höger ser man 1912 års järnvägsbro. I april 1958 enkelriktades Stångebro så att endast trafik i östlig riktning var tillåten. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Per Häglunds brygghus var nog ursprungligen ett litet bostadshus från 1700-talet, en bulenkelstuga som man köpt nånstans och flyttat hit och rett in till brygg- och bakhus. Man kan ana bulstommen genom reveteringen. Det ser faktiskt ut som det ligger faltak på faltak! Per Häglund flyttade 1919 vid 84 års ålder till sonen Lars Pettersson vid Bönde och boplatsen övergavs och revs efter ett par år. Man ser på brygghuset att det inte haft något underhåll på länge.
En hjärtlig lyckönskning till slöjdlärarinna Anna Jonsson i Skedevi med anledning av Anna-dagen 1903. Namnsdagsfirande hade vid tiden stort genomslag. Till 1901 års nya namnlängd hade omkring 150 gamla helgonnamn strukits ur almanackan och ersatts med inte färre än 177 namn av mer modernt snitt. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134, även om just Anna sannolikt funnits med i den äldre. Brevkortets motiv visar restaurangen till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bland de utställare som kan uttydas ses närmast till höger montern till möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Bortom denna skymtar arbeten från Sandberg & Co, en annan av stadens stora möbeltillverkare. Mot väggen i fonden gör fotograf Didrik von Essen reklam för sina alster.
Linköping i ett kolorerat skimmer. Vy utmed S:t Larsgatan från gatans möte med Vasavägen. Det vackra hörnhuset stod klart 1905 och var beställt av Linköpings Litografiska AB. Namnmärket LLAB kan skönjas i fasaden. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan med det uttryck kyrkan fick efter 1906-07 års restaurering. Innanför planket -närmast till höger i bilden- kom Frimurarehotellet att invigas 1912. Sammantaget lämnar dessa nedslag en datering av brevkortets motiv till omkring 1910.
Gårdsinteriör från Nygatan 46 i Linköping. Det som gör bilden extra intressant är att den visar Marias Teschs fotoateljé i ett av gårdshusen mot Trädgårdsgatan. Maria Tesch hade efter faderns plötsliga bortgång redan vid 16 års ålder tagit initiativ som fotograf i hemstaden Eksjö med omnejd. Hon visade sig ha talang och affärsinne vilket dristade henne att starta fotofilial i Linköping 1873 och blev blev med tiden stadens mest produktiva inom yrket. Fotografiet är taget av yrkeskollegan Arthur Möllman någon gång under 1920-talet.
Porträtt av Per Sondén. Född i Linköping 1853 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Per Sondén vid sidan av författarskap att tjänstgöra som arkivarie vid Riksarkivet. Privat var han från 1885 gift med Berta Katarina, född Beckman. Han avled skriven i Danderyd vid 102 års ålder.
Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Vy mot det muromgärdade länscellsfängelset i Linköping. Anläggningen togs i drift 1846 och var ett av de första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset i Linköping lades ned 1946 men kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. I förgrunden ses norra änden av repslagarbanan till Wahlbecks repslageri.
Porträtt av änkefru Beata Holm. Född i Skeda 1799 som dotter till fältväbel Johan Gustaf Adler och makan Beata Ekerman. Från 19 års ålder gift med Jon Holm, etablerad bryggare i Linköping. Omkring 1850 lämnade makarna över bryggerirörelsen till äldste sonen och bosatte sig på rusthållet Ånestad söder om staden. Efter makens död 1858 kom Beata att åter flytta till Linköping, där hon låtit uppföra en ståndsmässig bostad på nuvarande adress Storgatan 29.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde officiellt invigas i april månad 1923 och gav i förstone plats för I 4 och I 5. Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 4.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Regementet tar form. Genom 1901 års så kallade härordnings byggnadsprogram fastslogs typritningar för hur nyetablerade infanteriregementen i Sverige skulle uppföras. I Linköping blev det en realitet när det gamla övningsområdet Malmen avvecklades till fördel för ny anläggning i stadens omedelbara närhet. Det dubbla kasernområdet kunde brukas från hösten 1922 och gav i förstone plats för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden visar byggets slutskede i delen som inledningsvis kom att inrymma I 5.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.