Eds station , järnvägshotellet i för grunden. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Från 299 kr
Station före branden 1910. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
DALSLANDS JÄRNVÄGS 50 ÅRS JUBILEUM I ED. Lördagen den. 20 juli 1929 Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Regnellska huset vid Algatan 59 kvarteret Romulus Trelleborg, tomt nummer 4 (116) omkring år 1900, foto från N mot S. Längst till vänster i fönstret på andra våningen står ägaren häradsskrivaren L A Regnell och på trappan ser vi sonen Elvir, sedermera häradsskrivare i Örebro, 9149, huset vänster om är J: M. Möllers diverseaffär fastighet å tomt nummer 5 (114) och till höger byggmästare Joh. Holmgren å tomt nummer 3 (118A), nummer 26, 89:0901.
Längst upp i backen skymtar gamla sjukstugan, f.d polishuset och där Mölndals museum tidigare låg (1986-2002), Norra Forsåkersgatan 19 år 2001. Till vänster ses "Pannemans". Huset byggdes av en tysk man som drev ett sockerbruk. Efter detta ligger "Kiste-Pers". Här bodde en man som kallades Kiste-Per. Han byggde likkistor åt Korndals fabriker. När en arbetare avled fick familjen en kista av fabriken. På höger sida ses Papyrusområdets fastighet.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 2:40. Hus nr: 580A4027. Finns ej på kartan. Benämning: permanent bostad och två redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, bostadshus: trä, rött tegel. Material, redskapsbodar: trä. Byggnadslov: nybyggnad av enfamiljshus, §31, 66-02-10. Tillbyggnad av garage, §80, 69-02-04. Uppförande av skyddstak, §179, 70-09-29. Övrigt: lekstuga. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Fastighet: 4616 kvm. Tillfartsväg: framkomlig. Nybyggnad av garage - avslag BN - 75-12-16, 878. HN 10325. Bildnr A-ritn. 10328. Enl. bygg. lov nybyggnad 117 kvm + källare.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 1:32. Hus nr: 580A4024. Benämning: permanent bostad och redskapsbod. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Byggnadslov: fritidshus, §302, 62-11-08. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Tillbyggnad - avlag BN 75-02-19, 75-05-06. Överkl. t. Länsst. utan bifall 75-12-17. Tillstånd till avlopp söderut på kommunens mark. Fastighet: 1720 kvm. Tillfartsväg: framkomlig. Bildnr A-ritn. 12669. Enl. bygg. lov 43 kvm + källare.
Affären vid Backors kvarn. Fastigheten ägdes av Karl Särnblad. Efter 1905 hade handl. Olsson egen fastighet: Sofielund. Längst till v. postexpeditör Axel Olsson. Näste man är trol. handelsresanden Frans Olsson. Damen och mannen i hatt är antagligen hans gäster från Falköping eller Göteborg. Längst till h. handl. Gust. Th. Olsson. Foto fr. sekelskiftet, i varje fall före 1905, då Olsson flyttade till Sofielund uppe vid landsvägen.
Orig. text: A/B Axel Karlson & Co. Axel Karlson drev egen verksamhet från 1877 och flyttade till denna fastighet 1887. Sönerna tog över verksamheten efter hans död 1915. 1922 fick butiken detta utseende. Byggnaden uppfördes på 1780-talet av kömpannen Johan Hessling, som flyttade in i gården 1785. 1899 förändrades byggnadens fasad kraftigt efter ritningar av linköpingsarkitekten Johan Lagerström. I bottenvåningen togs skyltfönstren upp och taket fick dekorativa tillskott i tidens smak.
Bilden visar en vy över en bit av Apotekaregatan bort mot Storgatan. En bit in på Apotekaregatan till höger, går Torggatan ner och längre fram skymtar Storgatan. I förgrunden syns en fotoaffär på höger sida och en damfrisering på vänster. Vidare syns bl.a ett finbageri och en järnhandel. I bakgrunden ser man ett torn som tillhörde ett hus som idag, 2000-05-25, inte finns längre där ligger en annan fastighet och på det hörnet finns nu Restaurang Hamlet.
Avdelning GHB, våning 3 trappor, i Centralposthuset, Bryggaregatan 11. Hålkortsavdelningen. Här sorteras hålkortsinbetalningskorten i maskiner med en hastighet av 1000 kort per minut. Olika sorterings-genomgångar behövs innan databe-handlingen tar vid.
MSJ lok 30. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme.1943 såldes till Statens Järnvägar och fick littera SJ S8 1646. Slopad 1970. Såld 1971 till Kristianstad museum.
LKSJ lok 1. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1926 till Statens Järnvägar och fick littera SJ KS 1475. Slopad 1936. Skrotad 1937 i Vislanda.
BJ Y3 74. Leveransfoto. Ånglok på vändskiva. Loket tillverkades av Motala Verkstad, hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ S7 1874. Slopad 1970. Såld 1973 till Bergslagarnas Järnvägssällskap.
DHdJ lok 2. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 70 km i timme. Bilden är troligen tagen vid leveransen. Såldes 1926 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ DHa 1479. Skrotades 1937 i Vislanda.
Statens Järnvägar, SJ A 1008. Leveransfoto. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. På 1920-talet såldes till Ostkustbanan, och stod sen i reserv, de sista åren som beredskapsslok som provkördes vintern 1968.
Statens Järnvägar, SJ Kd 390. Ursprunglig littera var SJ Kd1 390. 1902 omlittrerades till Kd 390. Loket tillverkades 1890 av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Det blev redan 1929 museilok.
SäNJ H4 107, och KJ Co 82, KJ Co 83. Ångloket tillverkades 1930 av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1940 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A4 1546. Skrotad 1972.
Statens Järnvägar, SJ Kc2 332 . Leveransfoto. Fick namnet Lars. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Det omnumrerades 1901 till SJ Kc5 332. Loket slopades och skrotades i början av 1920-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.