Viggbyholm öppnad först som hållplats 1903 och sedan som station 1908. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Under 1940-talet moderniserades och ombyggdes stationen. Bangården utbyggdes 1945 med ett nytt stickspår och fick 1946 en tretons elektrisk lyftkran. Godstrafiken upphörde 1960. På bilden syns pendeltåg på linjen Stockholm - Rimbo med motorvagn SRJ X9P 58.
Från 299 kr
Gärds Härads Järnväg, GHJ, 1883 tillkom linjen Everöd - Åhus. Banans signatur blev GJ för att inte förväxlas med CHJ, då man menade att GHJ skulle kunna läsas fel. Att sedan Gotlands järnväg hade samma signatur verkade inte vara något problem. Stationen radikalt ombyggt 1923.
Viggbyholm öppnad först som hållplats 1903 och sedan som station 1908. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Under 1940-talet moderniserades och ombyggdes stationen. Bangården utbyggdes 1945 med ett nytt stickspår och fick 1946 en tretons elektrisk lyftkran. Godstrafiken upphörde 1960. Stationshuset från gatusidan.
En grupp arbetare utanför tegelbruket vid Barnhemsgatan i Ljungarum, Jönköping. Bruket tillverkade kalksandstegel. Det ägdes av Carnell, såldes sedan till Arvid Andersson och lades ner ca 1940. Stående från vänster: Gunnar Nord (6), Gabriel Malmqvist (7), Wern? (9), Verkmästare Nord (12). Stående längst fram: Jakob Wern (3).
Vid stora fallen i Huskvarna ligger, uppe till vänster, byggnaden som idag är Husqvarna Fabriksmuseum sedan 27 april 1993, och inryms i det hus som fram till 1940-talet var vapenverkstad. Till vänster syns en del av Slottsvillan. I förgrunden går Hakarpsvägen med bro över vattnet. Bilden är från 1870-talet.
Fastigheterna Kanalgatan 38 och 36 i Jönköping. Vid den fjärde bron över kanalen intill nuvarande Bolagsgränd fortsatte Kanalgatan österut, medan kanalen vek först av åt söder och sedan löpte österut tvärs igenom kvarteret, för att slutligen mynna ut vid Tullportsgatan. I 38:an låg Petrés garveri.
Reklambild för Esso bensinstation, Kvist & Nilsson, i Jönköping 25 januari 1960. Den låg med perfekt läge mellan Atteviks och Nyströms bilaffärer. Atteviks drev stationen från mitten av 1960-talet till 1982. Tomas Danielsson, som arbetet på macken sedan 1967, tog då över tillsammans med sin bror Mats.
Dansband. Början till Falköpings orkesterförening. I bakre raden ses sångerskan Elisabet Sahlqvist längst till höger. Från vänster i främre raden ses Arvid Pompejus, Paul Sahlqvist, Emil Nyrén och Britta Brandt. Hemma hos Sahlqvist, på juletid Trädgårdsgatan 3 (på Mösseberg) sedan västra Trädgatan, nu Afzeligatan 3.
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Från v. Karl Särnblad, son till nämdeman Gustav Särnblad i Tåstorp. Pojken är Gunnar Linderoth, fosterson och brorson till folkskoll. A.G. Linderoth i Kleva. Gunnar L. var först springpojke och sedan biträde i affären. Bredvid Gust. Th. Olsson. Damen trol. Lotta Särnblad. Karl Särnblad och hans maka var kusiner. Mannen intill väggen kan vara Karl Djärv, om inte är det Gustav Sjöstedt.
Utsikt från Mösseberg. 1 är det badhus, som byggdes sedan det första brunnit. 2 och 3 är flygelbyggnader, som efter något år sammanbyggdes med nr. 1. I andra våningen inrymdes den legendariska socitetssalongen. Denna byggnad finnes ännu kvar fast något ändrad.
I nedre högra hörnet SJ Bangården och Rantens torg. Emellan dessa löper Nils Ericsonsgatan och ovan denna Danska vägen. Längst till vänster syns Scheelegatan ännu ganska smal. Sedan följer Berzeliigatan, Linnégatan, Allégatan, Döbelnsgatan, Villagatan, Lidgatan och Mössebergsgatan. Sanatoriet och Utsiktstornet syns väl däremot inte Bredablick, varför fotot bör vara taget före 1963.
Kv. Plåtslagaren, Granska huset "Grahns", Nygatan 7, förr Rödestensgatan. Troligen uppfört i början av 1800-talet och rivet 1923. Det var uppkallat efter en skomakare och polis Grahn på 1850-talet. Falköping hade här för cirka 100 år sedan en tändsticksfabrik. Denna påstås ha varit inrymd i andra våningen.
Aspelund. Personer från vänster: Maria Johansson, född 1891, senare gift Pettersson. Josef Johansson. Anton Johansson, född 1894, ägde sedan Aspelund. Stina Johansson född Adamsdotter, född 1851. Birger Johansson/Warrén, Tilda Johansson, född 1863. (Kusin till Josef Johansson) Aspelund. Hunden heter Max Bostadshuset är byggt 1882, ombyggt och renoverat 1925.
Haglund & söner AB. Firman etablerades år 1885 av fabrikör Svante Haglund. År 1908 ombildades företaget till aktiebolag, då tvenne söner inträdde i firman . Styrelsens verkställande direktör är Josef Haglund och disponent Titus Haglund. Verksamheten omfattar tillverkning av gardiner och mekaniska rullgardinskäppar. Sedan 1903 bedriver firman även en grosshandel med möbeltyger, stoppningsmaterial, mattor och gardiner. (Ur beskrivning över Skaraborgs län, utg. 1941)
Familjen Johansson, St. Skattegården, Tiarp. Sven, bonde och kyrkvärd avled 1936. Hilda, 1875-ca 1970. Edla, gift Andersson, Krusagården Tiarp ca 1897-1930. Artur, 1899-ca1975. Efterträdde fadern som kyrkvärd. Valborg, 1903-1993, gift Blomgren L. Skattegården Tiarp. Allan, 1906-ca 1988, övertog föräldragården. Gunborg, född 1912 gift Svensson, Stenstorp sedan Falköping.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Villa Fridhem. Foto från söder (Danska vägen) antagligen från omkring 1910. Var tidigare en gård med stort lantbruk. Detta är frånsålt och byggnaden ingick sedan i sjukhusområdet med bostad för överläkare vid sjukhuset. Ägare vid sekelskiftet var handl. Johansson och Plith, varvid Karl Plith hade nedre våningen och Johansson den övre. Nu borta.
En trio vänner. Från vänster: C.H. Gustafsson, då föreståndare för Bryntessons Spannmålsaffär, Joh.Jansson, bokförare i Bollnäs, död där 9/11 1933. Vid kortets tagande biträde hos S.Jacobson, Vartofta, Emil Thorsell, död i Hjo för över 4 år sedan, vid kortets tagande biträde hos J.Janzon, Falköping.
Lärare och lärarinnor i Falköping 1898. Repr. 1970 av Anna-Britta Nilsson. Övre raden, från vänster: småskollär. Josefsson, folkskoll. Augusta Dahlgren (gift 1900 med Alfred Hallenius), smskl. Alma Almberger, folkskoll. Maria Bergström och extr. lärare Fast. Nedre raden: folkskl. Karl Johan Bohlin (sedan kamrer på Mösseberg), smskl. Hanna Andersson, smskl. Emma Larsson, smskl. Klara Andersson (gasverket), förste lärare Alfr. Hallenius.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.