Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Från 299 kr
KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
KURJ lok 7. KURJ lok12. Enda ordinarie tåg möte under dagen. Tåg nummer 6 inkommer på Karmansbo station med lok 12. Fotot taget från lok 7. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Statens Järnvägars station Eslöv omkring 1905. Persontåget på bilden är ett tåg från Landskrona & Helsingborgs Järnvägar, L&HJ, draget av lok nummer 14 "R Tornerhjelm". Det ursprungliga stationshuset från 1858 ombyggdes 1866 och fick det utförande som bilden visar. Det revs 1914 och ersattes av ett nytt.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Gärds Härads Järnväg, GHJ, 1883 tillkom linjen Everöd - Åhus. Banans signatur blev GJ för att inte förväxlas med CHJ, då man menade att GHJ skulle kunna läsas fel. Att sedan Gotlands järnväg hade samma signatur verkade inte vara något problem. Stationen radikalt ombyggt 1923. Två vw bilar bubblan har nummer L78733.
Stationshus från 1875, Delvis ombyggt, sålt 1974 till privatbostad. Kvar år 1991 var även godsmagasin, uthus och lastkaj. Väntkur uppförd på 1970-talet. Persontågsuppehållen indragna fr 23 maj 1971. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Saab står på plattformen med nummer L48019.
Bebyggelse efter Ahllöfsgatan. Det närmaste huset, med dubbeldörr och spröjsade fönster, bär nummer 13. Vägen är plogad och snön ligger mot huskanten. I bakgrunden syns tornet på Sankt Nikolai kyrka. Till vänster, i bild, skymtar ett par bilar. Fotografens skugga ses på vägen.
Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bland de utställare som kan uttydas ses närmast till höger montern till möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Bortom denna skymtar arbeten från Sandberg & Co, en annan av stadens stora möbeltillverkare. Mot väggen i fonden gör fotograf Didrik von Essen reklam för sina alster.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
En grupp kvinnliga vänner har samlats till symöte i Österbymo omkring förra sekelskiftet. Två systrar är identifierade. Som tredje kvinna från vänster sitter fröken Gerda Johansson i Sjöhult, Norra Vi. Som nummer tre från höger ses systern Karolina Andersson. Gift med Konrad Fredrik Fabian Andersson i Herrbergshult, Norra Vi. Enligt uppgift är den sittande kvinnan med garnnystandet systrarnas kusin, Mathilda Johansson, boende i Österbymo. Gerda kom kort tid efter fototillfället att avlida i blodstörtning, ännu inte fyllda 23 år.
Området Lindhem i Linköping är snårigt att orientera sig i vid studier av äldre tider. Desto mer tillfredsställande och angeläget att kunna publicera ett av fåtaliga motiv från det lilla stadsområdet. Lindhems handelsträdgård torde motsvara Johan Oskar Karlssons trädgårdsmästeri i området. Här en vy från Blomgatan tvärs över hans tomt nummer 16. I bakgrunden Fredriksberg på dåvarande Blomgatan 7, nuvarande Örngatan 22, som i skrivande stund ännu kvarstår på platsen. Upplysningsvis var Örngatan ännu inte utlagd vid tiden. Odaterad bild från omkring 1915.
En sedan länge svunnen miljö i Linköping. Utmed Djurgårdsgatans sträckning förbi kvarteret Eddan kvarstår i skrivande stund endast föreningshuset som anas genom en gavelspets i husradens bortre ände. De gamla husen i kvarteret kom att rivas för att i förstone ge plats för stadens busstation, i ett senare skede bostadsbebyggelse. Närmast betraktaren ses Djurgårdsgatan 7 följd av nummer 5. Vid tiden för bilden drev strykerskan Ellen Leontina Andersson sin rörelse i det låga huset. Vy från söder 1929.
Statens Järnvägar, SJ gjorde stora prov med tryckluftbromsade tåg 9-13 augusti 1920 i backarna på linjen Ånge-Bräcke. Tåget står i södra infarten till Bräcke station. Loken är två vedeldade E-lok med tryckluftbromsapparater och troligen är det E 1460 och E 1461 (enligt annat foto från proven). Första vagnen är en inlånad Preußisk mätvagn med nummer 8952. Tågsättet består av 132 axlar med en vikt av 1266 ton och det är 694 meter långt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.