Flygbild över Kustsanatoriet Apelviken och andra byggnader. Nedtill i bild ses odlingslandskapet med höhässjor och upptill syns stranden vid Lilla Apelviken. I bildens mitt ligger sanatoriets lilla gravkapell och begravningsplats och uppe till vänster står de två sammanbyggda vattentornen.
Från 299 kr
Brevkort, "Helsning från Harplinge" med sekundär notering: 1 m. norr om Halmstad. Motivet verkar vara en mindre industri med flera tegelbyggnader täckta med plåttak och flera skorstenar. Meddela oss gärna om du känner till byggnadernas funktion! Mellan husen ses i bakgrunden Harplige väderkvarn uppförd 1895 av godsägare Gustaf von Segebaden, Fjälldalen. Den är av holländsk typ vilket innebär att hättan vrids med vinden. Kvarnen är dessutom ”självseglande” eller ”självdrejande”, dvs vingarna regleras automatiskt efter vindriktningen och vindstyrkan. Detta kräver bl a ett sinnrikt system med vridbara luckorna på vingarna. Självseglingstekniken introducerades i slutet av 1800-talet och kom att bli den sista stora innovationen inom tekniken att mala säd med vindkraft. Harplinge väderkvarn tillhör därmed den yngsta generationen av väderkvarnar och finns upptagen i Halmstads kommuns kulturmiljövårdsprogram. Användningen lades ner 1967 men efter renovering år 2000 blev den åter funktionell.
Snöbild. Ateljébild på man och pojke, där mannen sitter på en balustrad och pojken håller i en kälke som han satt foten på. Mannen till höger är John Ranch.
Vykort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är densamma som bildnr F9187 (odelat brevkort) och är således tagen före 1905. Här är bilden använd till ett vykort, dvs med plats för både adressat och meddelande på baksidan, vilket blev tillåtet 1905.
Brevkort, "Fjälldalen" med sekundär anteckning: i Harplinge socken. Motivet är en vinterbild med vy över ett fruset vattendrag med små öar framför en mangårdsbyggnad, omgärdad av späda lövträd. Byggnaden har en bred, centrerad frontespis och rundbågade fönster. Vid 1800-talets slut var Gustaf von Segebaden godsägare här. Kortet är tillverkat efter 1905 eftersom det har delad baksida (fält för såväl adressat som hälsning).
Vykort, föreställande Hembygdsgården i Harplinge. I förgrunden står en flaggstång och kring husen några tallar. Kråkegårdslängan med vita fönsterluckor och tvåbladiga dörrar är ett manhus och loftslänga från 1800-talet som flyttades hit 1941 från Kråkegård, Särdal, ägd av Hilding Henriksson, Kullsegård. Gillesstuglogen till höger i bild är från början av 1800-talet och byggd i skiftesverksteknik. Även den flyttades till hembygdsgården 1941 men från den så kallade Gillesstugan, en numera riven gård ungefär mellan Lyngåkra gamla skola och Aggaredsberg. Hästvandringen vid logen kommer från Nils Johan Andersson i Skogagård.
Brevkort, "Fröllinge". Vy över Fröllinge slotts park med corps-de-logiet i bakgrunden. Till höger en allé. Bilden är tagen före 1905 eftersom hela baksidan är avsedd för adressering. (Se även F9188)
Vykort av Särdals kvarn som är en åttkantig sk holländare i sex våningar på stenfot, uppförd 1890 och har sedan använts fram till 1967. Maskineriet är intakt och välbevarat. Mjölnarbostaden i två våningar är uppförd invid kvarnen och de förbinds genom en gång. I övervåningen inrymdes ett magasin. Till kvarnmiljön hör också ett samtida fd svinhus från 1891 av huggen sten och trä. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesförklaringen från 1980.
Brevkort, "Fröllinge" med sekundär påskrift: 2 mil n om Halmstad (ngt norr om Susegården s.o nära Getinge station). Motivet visar Fröllinge slott sett från gården med unionsflaggan hissad, vilket betyder att bilden tagits senast 1905 då unionen Sverige-Norge upplöstes. Framför den medeltidsinspirerade entrén, med krenelering på balkongen, står ett hästekipage redo med vagn.
Vykort, "Örnås vilo och rekreationshem Ryaberg." Vy mot den stora trevåningsbyggnaden, som ligger på en höjd vid ett skogsklätt berg med ett vattendrag i förgrunden. En kvinna står vid vattnet.
Vykort, "Örnås vilo och rekreationshem Ryaberg." Den stora trevåningsbyggnaden ligger på en höjd vid ett skogsklätt berg men ett gärde i förgrunden.
Livräddningsstationen i Särdal samt livräddningsbåten uppdragen på land till vänster i bild. Vid husgrunden ligger stegar och stationen har stora småspröjsade fönster på båda långsidorna, ett runt fönster ovanför dörren och ovan det en flaggstång på taket.
"Ryktaren August Carlsson, Mostorp Getinge." August står ute på ett gärde med tre behornade och tjudrade nötkreatur. Han håller i en stor klubba som troligen används för att fästa kedjan i marken, som via nosringen sitter runt tjurens (?) huvud.
Vykort, "Lifräddningsbåten, Särdal ". Båten ros av 10 man på fem åror och i aktern står en man vid rodret samt en kapten och en man i kubb.
Livräddningsstationen i Särdal samt livräddningsbåten uppdragen på land med manskap och två hästekipage framför. Till höger skymtar en kvinna med ett litet barn, i övrigt endast män. Särdals Livräddningsstation byggdes 1908 genom Sveriges allmänna sjöfartsförenings försorg, och betalades genom donationer. Under en septemberstorm 1903 förliste många skutor och sjömän drunknade, vilket påkallade behovet hos kustborna av kunna hjälpa de nödställda. Sommaren 1908 hämtades roddlivbåten OTTO STENBERG i Halmstad och den 28 oktober 1908 stod Särdals Livräddningsstation färdig och invigdes i samband med en stor övning med stationens frivilliga personal. 1957 var anläggningen otidsenlig och skänktes av Svenska Sjöräddnings Sällskapet till Harplinge Hembygdsförening och blev museum för livräddning, sjöfart och fiske.
Vykort, Fröllinge gods. Mangårdsbyggnad med flyglar och i förgrunden trädgården. Oputsad gråstenstomme med en tydligt accentuerad entré på huvudbyggnaden med en frontespis krönt av ett smalt klocktorn med mycket spetsig huv. Säteriet bildades av hemmanen Fröllinge och Dahl år 1623 och samma år uppfördes huvudbyggnaden av ägaren Holger Rosencrantz med hustrun Vibike Thott. Den har renoverats bl a 1890 och på 1960-talet.
Brevkort, "Kontorsbyggnaden, Rydö", alltså Rydö bruk med Nissan forsande till vänster i bild. Byggnaden finns fortfarande kvar. Rydöbruk är ett av Hallands läns äldsta brukssamhällen. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742 av David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk. Han hade ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper.
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Vykort där någon har antecknat "Rydö". En liten byggnad i nationalromantisk stil med med två takkupor, smått spröjsade fönster upptill och överkragande ovanvåning invid järnvägen. Möjligen är det en banvaktarstuga eftersom man ser en järnvägssemafor i bild. Till höger står en vattenpump. På höjden ovanför huset syns en liten gavel, eller del av ett hus, med ett spröjsat runt fönster upptill.
Brevkort, "Parti af fabrikerna Rydö", alltså Rydö bruk vid Nissan med den högs skorstenen mitt i bild och fabriksbyggnaderna runtom. Rydöbruk är ett av Hallands läns äldsta brukssamhällen. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742 av David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk. Han hade ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. (Se även F9149, F9151)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.