Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Från 299 kr
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
"Rösagården", Onsala. Fotografiet visar en lantgård uppe på ett krön med stengärdsgårdar i grässlänten. Till höger ligger ekonomibyggnaderna och förmodligen är det bostadshuset till vänster om dem. Utseendet på det stämmer dock inte med det långsträckta boningshuset från 1921 på Rösans gård. Kan det vara Rösan 5, kallat Prästäng? Dit flyttades nämligen det äldsta boningshuset från Rösansgården 1865, bebott av skeppare Jöns Christensson. Rösan 7 avstyckades och fick nytt boningshus 1945, vilket var tre år efter att bilden togs. Meddela oss gärna om du kan bekräfta vilken gård bilden visar.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 tillVänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skaraborgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
Sven Larsson i Finnhyttan, 1928. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.
"Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8, 1930-talet. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.
Sven Larsson, 1930. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.
"Sven Larsson Fotografiskaffär", exteriör, 1939. Sven Larsson, född 1908, död 1966 startade verksamhet i Finnhyttan med import av grammofoner. Han hade sen "Sven Larsson Fotografiskaffär" på Konstmästaregatan 8 i Kopparberg, - 1938. År 1937 förvärvade han fastigheten Konstbacken 6 på Konstmästaregatan 10, som inrymde en hattaffär. Hattaffären flyttades till den gamla lokalen på Konstmästaregatan 8 och drevs under några år av Sven Larssons fru Cecilia Larsson, född 1905, död 1992. När färgbilderna blev allt vanligare på 1950-talet så anslöt Sven Larsson firman till fotolaboratoriet Lincopia i Linköping som senare blev Expert. År 1960 började sonen Sven Åke Larsson arbeta i butiken och tog över den 1966 då Sven Larsson avled.
Värnamo station. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995 för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Det här är den s k gungplan eller navigationsplan på Söder i Gävle, som låg i hörnet av Södra Kungsgatan och Kaserngatan. Där fanns en lekplats för barn med gungor och gungbräden. Dit gick familjen Brundin ofta, eftersom det bara var ett kvarter från Södra Centralgatan 26, där familjen bodde. I bakgrunden fanns ett bageri som hette Petterssons. Här ses Eva Brundin som är ute och går med Sören i vagnen, ca 1922. Till höger bakom staketet, den vita byggnaden, låg den s k navigationsskolan. Sedan flyttades den och beredde plats för en vårdinrättning.
Emanuella Carlbeck. Född 24 augusti 1829 i Nårunga socken. Död 10 september 1901. Pionjär i Sverige inom arbetet med vården av personer med utvecklingsstörning. Carlbeck öppnade Sveriges första idiotanstalt den 1 september 1866 på Nya Varvet vid Göteborg med tre elever och den kom att bli epokgörande i landet vid behandlingen av barn med utvecklingsstörning. Anstalten flyttades först till lantstället Kastholmen nära Falköping, därefter till Kultomten nära Skövde och 1875 tillsammans med 30 elever till den av henne inköpta lantegendomen Johannesberg nära Mariestad, vilken hon 1883 skänkte till Skaraborgs läns landsting
Lars Eriksson m. fl., K3 Skövde år 1936. Mitt i översta raden: Knut Evert Tollerud, Ölme i Värmland, död ung. Längst ner t.v. Bertil Dahm, född 1919, död 2001. Livregementets husarer, K3, kavalleriregemente i Karlsborg. Livregementet organiserar jägar- o fallskärmsjägarförband. I regementet ingår bl.a. Fallskärmsjägarbataljonen, FJS. och leder sitt ursprung från Livregementet till häst, vilket 1791 delades i bl.a. en lätt kavallerikår, från 1893 benämnd Livregementet. Denna övades på Utnäs löt, från 1846 på Sanna hed, flyttades 1905 till Skövde och 1984 till Karlsborg. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=243281
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62. Föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. På Degeberg tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Foto: Systrarna Warnström. Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Byggnadsdokumentation. Vy från väster på en villa uppförd i Sörliden, Kvarnbyn, 1998. Byggd av återanvänt material från en tjänstemannavilla på Papyrusområdet. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterade motiv: 2002_0919 - 0921. Text från: "En byggnadsinventering utförd 1972 på uppdrag av Mölndals kulturnämnd". På denna tomt låg tidigare "Royens Nilses". Det huset byggdes kring 1850 av mjölnaren Nils Svensson, som arbetade vid Royens kvarn, kvarnfallet 21. Han ägde det sedan i mer än ett halvsekel. Huset var en stor rödmålad timmerbyggnad i två våningar. I huset bodde många familjer (ofta 8 - 10) vilket tyder på att små lägenheter och spisrum förekommit. Huset flyttades kring 1930.
Stationshuset byggdes om 1944-45. Även bangården byggdes då om med breddade plattformar och vissa spår förlängdes. I stationshuset finns järnvägsrestaurang, I och II klass .Stationen byggd 1875, påbyggd 1890 med en våning, bostad för stationsföreståndaren, Lastkaj i sten 1881. 1900 flyttades godsmagasinet från södra till norra sidan av bangården. Nytt godsmagasin 1944. 5-tons bockkran 1931. 1942 tre fristående plattformstak. Gångbro över bangården 1922. Två ställverkshus byggda 1906. Vattenstation och vändskiva 1892. Ny kolbox och elbelysning på bangården 1899. Bygget av vagnverkstaden påbörjades 1917 och av lokverkstaden 1924. Betjäningsbostad byggd 1886. Skyddsrum för 100 personer 1940. Matsalspaviljong inredd på järnvägsrestaurangen 1898
Värnamo station. Utsikts från Strandbergskulle. Halmstad-Nässjö Järnväg, HNJ. Första stationshuset byggdes 1877 och revs 1995. för att det stod i vägen för en planerad vägkorsning. Första lokstallet byggdes 1875 men revs 1894 och ett nytt byggdes på annan plats på bangården. Ett nytt stationshus byggdes 1899 av Skånes-Smålands Järnväg, SSJ men byggnaden användes aldrig som järnvägsstation då SSj och HNJ enades om att använda HNJ station. 1902 byggdes ett nytt gemensamt stationshus vid godsmagasinet. 1903 anslöts Borås- Alvesta, BAJ hit och då byggdes ett nytt godsmagasin som bekostades av BAJ. Detta magasin tillbyggdes 1918 och 1935. HNJs gamla stationshus flyttades 1902 och blev bostads- och överliggningshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.