Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Gustaf Jeansson, gift med Elin Cederblad. född 27/2 1877. Han var född 11/9 1871, död 1946. Han var barn nummer 9. Sonen Yngve Jeansson, född 2/8 1897. Från vänster: Elin Jeansson, född Cederblad, Yngve Jeansson, gift med Hagar Svensson, Gustaf Jeansson, ägde Berga säteri.
Från 299 kr
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Ernst Jeansson, ses här med sin hustru och sina barn. Född 1864, död 1943. Han var barn nummer 4. Övre raden från vänster: Anna Jeansson, född Pettersson. Wanda Jeansson. Rut Jeansson. född 10/10 1890. Ernst Jeansson. Undre raden från vänster, andra personen: Ingeborg Jeansson, gift Elfversson. Allan Jeansson.
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emmas 13 barn. Ragnar L. Jeansson, född 1873, död 1942. Han var barn nummer 11. Gift med Tyra Bruun, de fick fyra söner. Till vänster: Ragnar Jeansson, Ragnar L. Jeansson, Gösta Theodor Jeansson, född 1901.
Torvupptagning vid Tulebo under andra världskriget 1939 - 1945, under Götaverkens ledning. Stående från vänster: 1. Inge Pettersson. 2. Okänd man. Sittande från vänster: 1. Ingrid Talinsson (gift Bengtsson), Hultet. 2. Elsa Pettersson, Tuleboäng. 3. Okänd. 4. Olga Helgesson, Tulebo. 5. Hulda Helgesson, Tulebo (svägerska med nummer 4). 6. Okänd. 7. Hildur Nilsson, Tulebo. 8. Skymd. 9. Ingrid Aspelin Carlsson.
Lok nr 15 tillverkat vid Kalmar verkstads A/B. Med leverens till Kalmar Torsås Järnväg omkring 1919- 1920 Loket var i många år uppställt i Dryaden med annat nummer. Personer: I loket lokmästare.Lindsson från vänster Stinsen Franzén, Trafikchef Hansson, Ingenjör Karlsson & lokförare Alex Johansson. Kortet taget vid Kalmar västra bangård.
Mathilda Ranch med sällskap i umgänge kring ett trädgårdsbord med buteljer och glas. Troligen i Åsbro.. Mathilda sitter som nummer tre från vänster, med systern Nathalia Ranch till vänster i bild och de yngre kvinnorna är Nathalias döttrar. Mannen längst till höger röker cigarr och kvinnan längst till vänster har en pipa. Fotograf troligen Mathilda Ranch.
Göran Johansson (mannen till vänster i kostym i bild nummer två i denna post) leds ut från tingshuset till polisarresten. Bild tagen i samband med ölandsbränderna. Göran Johansson blev i tingsrätten dömd som skyldig men friades i hovrätten. Han bytte senare namn och är numera avliden.
Tomteboda bangård. Tågsättet närmast dras av en Statens Järnvägar, SJ Z4-lokomotor och vagnarna är F1 modell 1900, C4, C3c och CC2. VAgnarna ser ut att vara märkta med SJ och nummer och littera på en plåt i nedre vänstra hörnet. Denna märkning kom 1953. TT
Personalen vid Konsums självservering på Änggatan i Örebro 1934 (andra huset från Drottninggatan österut på södra sidan). På baksidan namnen på de anställda. Valborg Johansson som blev Lars hustru senare står som nummer två från höger i tredje raden nerifrån. Det var Valborg som har skrivit namnen på baksidan av bilden.
En del av hotellets tjänstepersonal omkring 1893. Som nummer 3 i främsta raden från vänster märkes fröken Matilda Mühlbock från Ed, som då gjorde sina första lärospån på hotellet. Det var fröken Mühlbock, som sedermera grundade det stora och välskötta Mühlbocks Pensionat på Ed.
VFW, Depåförråd (Vmo W6). Vy över garageplan. Förrådsbyggnader i bakgrunden, diverse väghållningsmaskiner runt omkring. I förgrunden lastbil Scania 1933, med VoV-nummer på dörren A227. Vid vägväsendets förstatligande 1944 tillhörde lastbilen Nedansiljans vägdistrikt, registreringsnummer W2137. Plogfäste i fronten. Bensinpump (drivmedelspump). Bostadshus i bakgrunden.
Stig Pettersson 7 juli 1965 Ung idrottsman iklädd vitt sportlinne, mörka gymnastikbyxor samt vita gymnastikskor utövar sporten kulstötning. Han håller en stor kula i sin högra hand. Han håller armen i axelhöjd. Han har nummer 67 på en nummerlapp på magen.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 10 "Kimstad", tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. På bilden syns loket efter ombyggnaden av axelanordning från 1C till 1C1. Det ombyggdes 1935. Efter förstatligandet 1950 fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ S26p 3172.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 10 "Kimstad", tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. På bilden syns loket efter ombyggnaden av axelanordning från 1C till 1C1. Det ombyggdes 1935. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ S26p 3172.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Lok klara för transport. Loken tillverkades av Nohab för leverans till Ryssland. Tillverkningsnummer 1186-1685. Lokets nummer 4001-4500. 1920 fick Nohab en stor beställning på 1000 lok till Ryssland men den hade minskat två år senare till 500. Ordern var värd 230 miljoner kronor och betalades med 56 ton rent guld. 500 lok producerades från september 1921 till december 1924.
Stockholm Norra station och bangård 1902. Loken närmast i bilden är nummer Statens Järnvägar SJ Ca 296 "SKAGUL" och Statens Järnvägar SJ Ke 715. Godsvagnar Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg SWB 380 och Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg SWB 393 syns även i bilden.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Wall nummer 9:s fäbod. Från vänster ägaren Lars Persson 14 maj 1855 (1853) - 1922. Hustru Anna Olsdotter 19 september 1854 - 1939. Dotter Betty 25 februari 1882 - 1969. Dotter Hanna 28 december 1891 - 1978. Son Valfrid 15 april 1895 - 1941. (Andra uppgifter familjen Larsson).
När den lettiske ministern besökte Mårbacka och dekorerade Selma Lagerlöf med "Tre Stjärnors orden" besöktes även Rottneros där denna bild togs. Bland annat står hembygdsforskaren Linus Brodin som nummer 3 från vänster och de kända Karlstadsborna Åke och Greta Nerman samt stadshotellets ägare Henry Odén på platserna 7-9. Bilden togs den 5 september 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.