Arkeologiska utgrävningar sydost om Borgs kyrka vid Borgholms slottsruin. Det konstaterades tre medeltida bebyggelsenivåer från 1100-talet till 1300-talets slut. Källa: Grävda minnen – Från Skedemosse till Sandby borg. Redaktör Kjell-Håkan Arnell & Ludvig Papmehl-Dufay, text av Stibéus.
Från 299 kr
Margareta Beskow vid utgrävning vid Skedemosse.
Ebba-Stina Carlsson vid en arkeologisk undersökning.
Slutet fynd (betyder att fyndet är bestående av flera fynd påträffade på en och samma plats) vid utgrävningarna i Skedemosse.
Margareta Beskow och Ulf Erik Hagberg vid Skedemosse, juli 1961.
Margareta Beskow och Ulf Erik Hagberg vid Skedemosse.
Margareta Beskow vid Skedemosse. Gör en arkeologisk utgrävning.
Ulf Erik hagberg och fil.stud. Charlotte Öhnstad, eventuellt Gudrun Sahlgren vid Skedemosse 15/6 1962.
Arkeologisk utgrävning vid Skedemosse 15/6 1962.
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning i Skedemosse 1964. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ulf Erik Hagberg med okänd.
Margareta Beskow visar ett fynd i Bredsättra.
Professor Mårten Stenberger, våren 1962.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.