Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Från 299 kr
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Gyllenstierna af Ulaborg, landshövding 1638-1684. Conrad Gyllenstierna (af Ulaborg), född 1638, död 11 september 1684, son till Erik Karlsson Gyllenstierna, var en svensk friherre och landshövding. Gyllenstierna blev 1665 assessor i Kommerskollegium samt 1667 landshövding i Viborgs och Nyslotts län, varifrån han 1674 flyttades till samma befattning i Kalmar län. Gyllenstierna tillhörde under förmyndartiden riddarhusoppositionen och slöt sig efter Karl XI:s myndighet till kungen och förordandes 1680 till ordförande i Stora kommissionen. Såväl i denna sin egenskap som vid 1680 och 1682 års riksdagar visade sig Gyllenstierna som en reduktionens och enväldets nitiske tjänare och var vid 1682 års riksdag en av Sekreta uskottets mest betydande medlemmar.
"Anders Lycka" i Guntofta, Släp. Bostad med glasveranda. Framför dörren står en flicka. Fotografiet ingår i dokumentationen från 1982 av Guntofta 1:4, tidigare Börje Månsgård. 1902 arrenderade systrarna Sofia och Albertina Johansson "Anders Lycka". De köpte ett hus av David Johanssons föräldrar vid Prästbron som flyttades till Dalslyckan, där de skulle få bo under sin levnad. Arrendeavtalet var 20 kvinnodagsverken. Sofia var jungfru i Guntofta där hon mjölkade och skötte Maria Hansson. Fastigheten fick beteckningen Guntofta nr. 1. Albertina dog 1926 och Sofia 1938.
Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Flora Tekniska AB. År 1949. Grundades 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petré, hans son F. W. Petré och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, eau de cologne, toalett-och hushållsartiklar. Vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar i sin varukatalog. Flora exporterade bläck som fick guld- och silvermedaljer vid utställningar i Sverige och utomlands. Efter 1905, då Birger Fogelberg övertog och utvecklade fabriken, blev Florodolprodukterna (främst tvål) huvudartiklar. Fabriken låg på Brynäs, hade egen verkstad för kartonger och packlådor och butik på Nygatan. Flora övertogs 1950 av AB Sunlight, Stockholm, fick namnet Flora Vinolia. Fabriken i Gävle lades ner 1954 då tillverkningen flyttades till Nyköping.
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Fotografi av AB Nordiska Filtfabriken i Halmstad vid Nissans östra strand. Nordiskafilt AB startades 1904 som ett familjeföretag under namnet Nordiska Maskinfilt AB av Robert Kanth och Gustaf Adolf von Reis den yngre (handelsresande vid Wallbergs Fabriks AB). Sommaren 1905 invigdes fabriken vid Gamletullsområdet i Halmstad och pappersindustrin var kunder. Numera återstår bara det gamla vattentornet och kontorshuset på platsen, där ett nytt bostadsområde uppförts. Fabriken flyttades ut till Flygstaden mellan åren 1988 och 1991 och 1993 tog man namnet Albany Nordiskafilt AB. Man tillverkar nu maskinbeklädnad för textil-, pappers- och massaindustrin.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.