Vilhelm och Hans visar upp den kluvna stocken. Man klöv inte bara med yxor, utan spräckte mestadels upp stocken med träkilar, blaigare, som slogs i med nydor, stora träklubbor, vilka syns i bakgrunden. Halvorna här skulle nog klyvas en gång till för att få lagom tjocklek på trolarna. Man har tagit en rätt klen stock, vilket var det vanliga, men det innebar att man använde upp föryngringen av öns skogar, därav skogsbristen på 1800-talet. Man ser också hur vridet virket var, någonting som är mycket vanligt och gjorde det svårt att klyva för hand. Man fick ut mycket mer trolar ur varje stock när man gick över till att såga dem. Man använde alltid gran till troder, men fanns inte gran fick man ta fur. Se Nr 207.
Från 299 kr
Brevkort, "Parti af Varberg.", handkolorerat fotografi taget före april 1905 då meddelanden på brevkorts baksida blev tillåtet. Utsikt mot staden från fästningen. I mitten går Bäckgatan med Gerlachska huset och dess stallar på vänster sida. Jeppa Förstbergs handelsträdgård breder ut sig till vänster och vid järnvägen längst ned ligger 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen. Byggnaden till höger med den vita gaveln står ännu kvar där Slottsgatan idag går upp.
Här förbereder man liarna för slåtter. Männen i förgrunden har krossat och malt sandsten till ett mjöl som de blandar med smör från burken. Sedan breder de sandblandning på sigdspånet och låter det torka. Halsarve Hans Karlsson provar att bryna upp sigden, liebladet, med sigdspånen. Personerna är: fadern Hans Karlsson, 47 år, som bryner i bakgrunden. Pojkarna är Hans tre söner, från vänster Arvid 14 år, Vilhelm 20 år och Oskar 17 år.
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Handkolorerat vykort, "Motiv från Oskarström". Motivet visar en vy över Skandinaviska Jutefabriken som kom igång 1890 och rundas av Nissan. Utmed andra sidan ån breder bostadshus och annan bebyggelse ut sig. Fabriken drev utvecklingen av Oskarström till ett industrisamhälle. År 1896 utökades tillverkningen med Oskarströms Linnefabrik som då tillverkade alla slags blekta och oblekta lin- och blångarner, samt blekta och oblekta linnevävnader. Bild 2 visar kortet med sin hälsning. (Se även bildnr F9160, F9162)
Utsikt från Rantzauklippan i Varberg. Järnvägen går tvärs över bilden och banvaktarbostaden ligger längst till vänster bland den äldre bebyggelsen i förgrunden. Vid horisonten avtecknar sig den gamla kvarnen (Lagerlunds?). Däremellan breder ljusa, moderna byggnader ut sig längs Peder Skrivares väg till vänster respektive Knut Porses väg i järnvägens riktning. Flertalet är mindre flerfamiljshus men längst bak syns även några större, varav ett under uppförande när bilden tas.
Handkläde av "tjock och tunnväv", broderier och märkning i korssöm "ÅR 1843 OPS I FINES", stickad flerfärgad bård, frans. Järbo.
Hänglakan med bård i pinnspets, märkning i korssöm "_ LID 1864", frans. Ovansjö.
Hemslöjdsutställning/hemslöjdsaffär med gardiner, dukar, väskor, spetsar, metervaror.
Utställningsmonter, "Delsbo stugan" från Öfre Helsingland vid hemslöjdsutställning på Stadshuset, Gävle. (33)
Bård av näversöm fäst vid linnelärft (hänglakan?), knuten frans, märkning "1847". Järbo.
Utställningsmonter från Söderhamn vid hemslöjdsutställning på Stadshuset, Gävle. (32)
Örngott med örngottshuva, broderad i näversöm, dubbel utdragssöm Märkning i korssöm: "MYD ÅR 1844" 21979 inristat i glasplåten (trol.föremålsnummer).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.