Offerdal 550:1
Från 299 kr
vykort, fotografi
grupporträtt
flyghangar, flygfält, bostadsområde, flygplan, bostadshus, flaggstång, flygpersonal
En flicka och två kvinnor vid ett bord med blommor.
Skollärare Nyrén
Interiör hos Fru Karlsson
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Manbyggnaden på Goks är en av socknens 4 stycken byggd i två fulla våningar. Det finns en stenhusresolution på Goks 1793 och den avser troligen nedervåningen. Övervåningen är sannolikt tillkommen vid 1800-talets mitt, då också nedervåningens fönster moderniserades. På bilden har man bytt ut ytterdörren mot en tidsenlig spegeldörr med småspröjsade fönster i översta spegeln. Dessutom har man satt upp hängrännor och stuprör. Den nya flygeln är stor och hög, den innehåller ett sädesmagasin på övervåningen, det ser man på de små vädringsluckorna. Gavelfältet är byggd av trä och taket är täckt med spån, något som blev vanligt omkring förra sekelskiftet. Den innehåller troligen brygghus och drängkammare.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Medlemmar i Linköpings Roddklubb poserar inför en bal i egen regi på Stora hotellet 1892. Dessa årliga arrangemang hade som syfte att inbringa medel till inköp av den erforderliga utrustning som rodden krävde. Från vänster ses, sekreterare Knut Malmborg, kassör Herman Hammarlöf, Gustaf Andersson, ordförande Vilhelm Rolén, roddchef Viktor Lindeberg, Wathier Kroné, vice ordförande och intendent Sven Torgersruud, Emil Björling och Vilhelm Erlandsson. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men redan efter 1892 års bal kunde man av Karlstad Roddklubb köpa två stycken 4-åriga kapproddbåtar och en 2-årig dito.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Bilden visar en sida i Codex Argentus (Silverbibeln) skriven på det numera utdöda språket gotiska från början av 500-talet. Ursprungligen hade Silverbibeln minst 336 blad men av dessa är 188 stycken kända. 187 av sidorna förvaras på Carolina Rediviva i Uppsala och det 188:e bladet återfanns 1970 och förvaras i domkyrkan i den tyska staden Speyer. (På bilden står skrivet Uffilebibeln, Upsala, Svedberg och Nordlund.)
Skeppssättningar (ibland stenskepp) är benämningen på en stenkrets med den ovala formen av ett skepp. Storleken på fornlämningen kan variera från några få meter till uppemot 30 meter. Ofta markerar skeppsättningen en grav. Konstruktionen kan också haft symbolisk eller rituell funktion. SKeppssättningar finns ofta på gravfält. Ungefär 2000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sverige. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Bara 35 stycken har givit dateringar till bronsålden. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på att stenarna står tätt ihop, inte glest som hos järnålderns skeppssättningar.
Fotografiet avbildar en parad som marscherar på Vallgatan i Karlskrona. Marschledet ses till höger i bild och sträcker sig från mellangrund till bakgrund och består huvudsakligen av unga sjömän. Jämsides med dem går också högre befäl, varav samtliga sex stycken hälsar sina betraktande kollegor med honnör. Till vänster i bildens förgrund finns två av dessa: en kommendör som även han gör honnör, samt en kommendörkapten som står snett bakom den förstnämnda. Bakom dessa två ses också medlemmar ur marinens musikkår; bland annat flaggtrumslagaren. I bakgrunden ses en rekryt stå vid en skara med barn som tittar på paraden. I övrigt ses i bakgrunden bebyggelse, träd och delvis Amiralitetsklockstapeln.
Orubricerat 18 februari 1966 I en charkuterifabrik står två män och en kvinna. Den äldre herrn till höger på bilden håller en bukett blommor i handen. Frysboxen flankeras av en man och en kvinna. Mannen håller i två stycken paket med påskriften "Köttbullar" samt ett märke med bokstaven "S." I sin högra hand håller hon ett sådant köttbullspaket och i den vänstra håller hon en blombukett. Framför sällskapet finns ett bord med leverpastej, korvar samt fläskkött. Leverpastejen samt korvarna har bokstaven "S" på förpackningarna. Bakom dem hänger korvar i tre olika storlekar.
Handikapp konstkurs, Kille i Svartån, Lindhska bokhandeln, Medaljer 17 maj 1966 Sex stycken personer: en dam i jacka, blus och kjol och fem herrar klädda i skjortor, slipsar och kostymer är samlade i ett vardagsrum kring ett bord. Damen sitter i soffan omgiven av två herrar. En herre sitter i en fåtölj till höger och två står upp bakom fåtöljen. En tavla hänger i på vägen i bakgrunden över soffan. På bordet ligger en vit duk samt en vas med blommor i. Ett porslinsfat med cigarettaskar samt askfat med fimpar i står också på bordet. En svart väska ligger även på bordet framför damen. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Nationalmuseum 1 31 maj 1966 Två män håller upp en tavla föreställande Simeon och Jesusbarnet. De håller på att packa upp den ur en låda som ligger på golvet. En av männen är klädd i ljus kostym och den andre mannen bär arbetsrock. En man i svart kostym står i knäböjande ställning nära tavlan på golvet. En kvinna i svart kappa står bredvid honom och håller ett papper i sina händer. Tre stycken polismän står i rummet även. Ytterligare en man syns delvis bakom mannen i arbetsrock.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 7 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Bild genom öppning i den biologiska skärmen där vi ser reaktortanklock, laddrör (grova rören), provstavskanalrör (de klena rören), instrumentledningar samt två av de 52 stycken reaktortankbultarna. För att lossa en tankbult krävs en dragningskraft av 50 ton innan bult kan vridas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.