Catharina Lilliehöök levde genom ett fascinerande tidspann. När hon föddes sommaren 1792 hade Gustaf III härförleden blivit skjuten och när hon somnade in rullade besindrivna bilar i Sverige. Hon var född på godset Mollungen som äldsta barn till rustmästaren och livdrabanten Carl Adam Lilliehöök och dennes hustru Anna Maria Reenstierna. Från 1820 gift med överjägmästaren Carl Johan Åstrand till Eds säteri i Ydre. Godset kom att bli hennes boställe över makarnas fem barn, änkeskap från 1861, och till sin egen död 1892. Hon hade då levt i nära 100 år.
Från 299 kr
Porträtt av fru Ulrika Josefina Hultgren. Bördig från Södra Vi socken gifte hon sig 1855 med inspektorn och sedermera värdshusvärden Carl Axel Moberg. Maken hade i slutet av 1860-talet sadlat om från tjänst vid Finspångs bruk till att driva ortens värdshus. År 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade de till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck. Där fick hon uppleva hennes enda barn, sonen Carl Axel, utvandra till Brasilien för att återkomma och återigen flytta, nu till Amerika.
Änkefru Emilia Trysén i sällskap med någon av hennes tjänarinnor, sysselsatt med handarbete. Emilia var född i Ringarum 1843 och hade på sin 21-årsdag gift sig med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén och flyttat till godsets huvudgård Skönero i Tryserum. Deras äktenskapet varade i 20 år. En höstdag år 1884 förolyckades maken efter att hans häst kommit i sken. Vid fototillfället hade det gått ytterligare omkring 20 år. Bilden är sannolikt tagen i Skönero men även gården Brantsbo är möjlig, där Emilia bodde några år runt förra sekelskiftet.
Porträtt av friherrinan Lucia Liljenstolpe. Gift i Vreta Kloster kyrka 1810 med Hampus Mörner (1775-1855). Makens militära karriär föranledde att makarna efter giftemålet blev bosatta i Uppsala och sedermera Stockholm. Under åren 1820-1842 var familjen hemmahörande i Härnösand, då maken tjänstgjorde som landshövding över Västernorrlands län. Efter avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Vid makens bortgång 1855 fanns tre vuxna döttrar hemmavarande. År 1870 flyttade Lucia och två av döttrarna till Stjärnorp för att bli inneboende i systrarna Linderskölds Kolfall. Här avled hon i lunginflammation 1877. Jordfärstningen i Vreta Kloster kyrka leddes av hennes svärson, Johan Grewell. Hon begravdes emellertid i Linköping.
Före detta hemmansägare Jonas Peter Tollin och Emma Ljungström firar diamantbröllop tillsammans med sina sju döttrar med respektive och barn. Dagen är den 29 december 1923. Platsen är parets bostad Fridhem, ett undantag till Attarp, Svinhult sn. I nedre raden från vänster sitter det jubilerande parets dotter Cecilia med maken Oskar Phalén och sonen Thure. Till höger om Jonas Peter och Emma ses dottern Ottilia med sin make Alfred Andersson och sönerna Conny och Yngve. I övre raden från vänster står döttrarna Jenny och Hilma. Den sistnämnde intill hennes förmodade son. Vidare döttrarna Hulda och Viktoria med den sisnämndes dotter Naemi dem emellan. Längst till höger står dottern Anna.
Dopkalas hos makarna Axel och Tekla Hylander i Lindhult nr 10, Stolplyckan 1908. Under dagen, den siste juli, har domkyrkoadjunkt Oskar Hansson döpt den lilla flickan Nancy som sitter i knät hos mamma Tekla. Vid sidan sitter den stolte fadern Axel Hylander med parets förstfödde Folke i famnen. Därefter ses hans mor, Tilda i Lövsäter. Bakom detta epitet döljer sig Christina Mathilda Andersdotter. Hon framfödde inte färre än elva barn under sitt liv. Den förstfödde var sonen Axel. Intill henne står hennes dotter Hulda, född 1890. Snett framför dessa sitter Mathildas mor (som i denna redogörelse inte kunnat identifieras). Till höger sitter Mathildas tredje son Karl Andersson med makan Anna och sonen Evert.
Porträtt av Emelie Piper. Född på Löfstad slott 1857 som dotter till godsets ägare, makarna Charles Emil och Sophie Piper. Efter moderns tidiga bortgång valde Emelie att som ogift vårda sin åldrande far och bistå honom i skötseln av godset. Fadern gick bort 1902 och Löfstad ärvdes av Emelie och hennes äldre syster Sophie. Emelie löste emellertid ut systern och blev ensam ägare till sin död 1926. Hon kunde därför följa sin vilja att testamentera slottet, parken och ägorna till Riddarhuset, medan inventarierna tillföll Östergötlands fornminnes- och museiförening (nuvarande Östergötlands museum).
Makarna Samuel Svärm och Kristina Maria Jonsdotter samlade med barn, barnbarn och måg. Familjen har tagit plats framför sitt hemman i byn Klockarp som är det åldrade parets hem sedan 1887. Från vänster ses yngsta dottern Pancy och hennes make, Gustaf Gottfrid Vitus Norén. Denne är vid tiden sergeant vid Kungl. infanteriregementet i Visby. I moderns knä sitter parets förstfödda, dottern Kristina Diana Ingegerd. Bakom modern står sonen Edwin Georg och därefter följer döttrarna Amanda Kristina och Selma Teresia. Med anledning av barnbarnets utveckling torde bilden vara tagen sommaren 1913.
Tummat och av tiden förbleknat porträtt som enligt påskrift återger fröken Josephine Trolle, Motala. Av detta tolkat föreställa Josephine Trolle (1838-1934). Född i Jönköping kom hon att etablera sig som modist i Motala. Under firmanamnet Josephine Trolles Modehandel annonserar hon i Motalaposten om nya damhattar vid sidan av "monteringssaker". Länge kamperade hon med sin syster som möjligtvis var hennes kompanjon i firman . Hon kom att få ett långt liv, avled i Motala som ogift på sitt 96:e levnadsår. Utifrån ateljéns möblering kan fotografen fastställas till Frans Bergstedt (1827-1886).
Sällskap på och invid verandan till Sandvik i Roxenbaden. Täta ägobyten av gården gör det vanskligt att identifiera personer, men fram till sommaren år 1900 var lasarettsläkaren i Linköping Wilhelm Hallin i besittning av gården och möjligtvis är han mannen iförd keps till höger, tillsammans med några medlemmar ur linköpingssocieteten. Bland personerna har de tre på trappan sittande kvinnorna identifierats som; fru Ada Forselius, änkefru Emma Augusta Olsson följd av hennes dotter Signe. I övre raden har följande personer identifierats som; doktor Gustaf Ålund, rådman Olof Mattsson, fröken Karin Hyltén-Cavallius, änkefru Ulrika Forselius, rådman Carl August Holmer och bankdirektör Erik Gustaf Sundeqvist.
Utan att värdera hennes livsval eller förbise en kvinnas inskränkta möjligheter i äldre tid valde Karin Wallinder likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. En äldre syster gick före i utbildning och yrket och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Karin Wallinder avled strax före jul 1956.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Tidigt porträtt av Therese Askenbeck. Taget i snar tid, ety hon avled redan år 1863. Föddes gjorde hon i Linköping, året var 1835. Hennes föräldrar var konditorn Nils Gustaf Askenbeck och Hedvig Elisabeth, född Bergström. Familjen bodde invid Storgatan i Linköping. I förstone i vad tiden kallade Bielkeska gården och från 1851 i von Lingens gård. Från 1858 var Therese gift med handlare Carl Tibell men som redan sagts blev äktenskapet kortvarigt. I november månad 1863 avled Therese i sviterna av lungsot, blott 28 år gammal. Kort före hade även makarnas yngsta dotter dött och kvar stod handlare Tibell med dottern Ebba.
På detta något nötta porträtt ser vi systrarna Söderberg som samlats hos linköpingsfotografen Mara Tesch för att föreviga sig tillsammans. I sammanhanget är den stående Beata Söderberg namngiven. Hon var folkskolelärarinna för flickor i Linköping från 1886 till omkring 1910. Under senare delen av hennes liv sammanbodde hon med sina bägge systrar som nått hög ålder, även de lärarinnor och som vid tiden så ofta inom yrket ogifta. Till vänster i bild sitter Alfrida Söderberg. Född 1839 i Östra Vingåker under den period linköpingsfödde fadern innehade tjänst som bokhållare på orten. År 1844 flyttade familjen åter till Linköping varför den yngste systern, Anna Christina, till höger i bild kom att födas där.
Porträtt av fru Eva Ekenstierna. Enligt vad som utretts för denna uppgift hade hon ingen östgötsk anknytning. Likväl tecknas här hennes liv i korthet. Eva Ekenstierna föddes 1833 på Backagård i Bällefors socken som dotter till makarna Knut August Ekenstierna och Fredrika Falkenberg af Trystorp. Själv gift i Falköping en första gång 1851, dagar efter sin 18-årsdag, med källarmästaren Charles Jouvin. Av parets tre gemensamma barn kom ingen att överleva barnaåren. Äktenskapet upplöstes i början av 1860-talet och Eva gifte istället om sig med apotekaren Johan Adolf Wallin, vid tiden även han verksam i Falköping. År 1874 flyttade makarna till Uppsala och senare till Stockholm. Deras äktenskap var barnlöst.
Hösten 1953 gjordes i samband med ombyggnad av vägen mellan Linköping och Vreta kloster, upptäckten av en omkring 4500 år gammal dubbelgrav . Undersökningen genomfördes längs perioden 16-28 november under ytterst ogynnsamma väderleksförhållande med stark kyla, men kunde slutföras väl med stöd av vägentreprenörens hjälpsamhet med anordningar för uppvärmning av arbetsplatsen. Bilden visar gravens kvinnliga skelett med hennes gravgåvor. Bakom kvinnan ses skelettet efter en hund. De små benen mellan tassarna skulle senare tolkas vara rester efter ett spädbarn. Gravens manliga skelett är utom bild.
Porträtt av Johanna Lindeberg. Född som torpardotter i Vadstena 1814, nedkommen på julaftonen och döpt på juldagen. Efter en tid som piga i Skeppsås inflyttade hon till Linköping 1835 och benämndes inom kort vara försäljerska. Efter ett tiotal år förändrades hennes liv genom äktenskap med kammarskrivaren Carl Gustaf Lindeberg. År 1850 övertog makarna driften av stadens gästgivaregård och från 1852 drev de hotellrörelsen i det för tiden nyuppförda Stora hotellet. Makens hjärtfel med följande vattusot gjorde henne till änka våren 1862. Detta till trots fortsatte hon hotellverksamheten med stor framgång. På 1870-talet kunde hon rent av utöka rörelsen med Hotell Lindeberg på Kungsgatan, sedermera Hotell Palace.
Porträtt av fröken Maria Jacobsson. Äldsta dotter till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Maria Sandberg. Född 1864 kom hennes tjugonde levnadsår innebära både lycka och tragik. Den 23 november 1884 gifte hon sig med lektorn och filosofie doktorn Oskar Klockhoff. Två dagar därefter flyttade hon till sin make i Karlstad. Den 2 juli 1885 nedkom hon med ett för tidigt fött gossebarn som inte överlevde dagen. Maria bar på lungsot och dog själv kort därpå. Mor och son dog i Linköping, där även Maria begravdes.
Äppelträden stod i full blom när fotografen stannade till vid Brommetorp i början av juni 1922. Vid tiden för bilden brukades torpet av makarna Gustaf Robert Olsson och Elin Amalia Ström. Hon var för egen del född och uppvuxen i Brommetorp. Hennes farföräldrar hade länge innehaft torpkontraktet, därefter brodern Josef Emanuel, i vars familj hon varit hushållerska. Sedan 1919 var brodern avflyttad och Elin Amalia gift med nästfäljande brukare, just nämnde Gustaf Robert Olsson. Den gamle mannen i bilden motsvarar rimligtvis Elin Amalias farfar, torparen och slaktaren Anders Gustaf Ström.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.