Herr Olle Andersson var åkare med kallades mest Olle Smé, eftersom har var bror till smederna vid Kavlaplan i Huskvarna. Här står han med hästen Fyr, som bl a fick dra Kroatorpet till sin nuvarande plats på Grännavägen i Huskvarna år 1951. Han var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Från 299 kr
Åkare Olle Andersson kallades mest Olle Smé eftersom han var bror till smederna vid Kavlaplan i Huskvarna. Här står han med sin häst Fyr som har en tävlingsskylt på vagnen. Hästen drog bl a Kroatorpet till sin nuvarande plats år 1951. Olle Andersson var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Fotografiet visar en militär ceremoni på kasernområdet i Karlskrona. Centralt i bilden befinner sig en fanbärare som håller en tretungad örlogsflagga framför sig. Han bär marinens mässdräkt komplett med handskar, skärmmössa samt sabel på den vänstra höften. Strax bakom honom till höger syns medlemmar ur marinens musikkår med sina instrument, bland annat en man med en trombon och en puka skymtar också fram bakom fanbäraren. Totalt syns nio av medlemmarna i musikkåren där de står i enskild ställning. Framför dessa står flaggtrumslagaren, till höger om fanbäraren. Till höger om fanbäraren ses också fem högre officierare som står spritt över kaserngården: två i mellangrunden och tre i bakgrunden. Samtliga gör honnör. I bakgrunden ses också yngre rekryter stå uppställda - samtliga längsmed kasernbyggnaden.
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.
Lång stallbyggnad, två hästdroskor med kuskar, en man i landå och en man med två hästar. En hund. Mannen i landån med den vita hästen är hästhandlare och åkeriägare Gotthold Sandblom. Han var en av landets största hästhandlare vid den här tiden. Hunden är en Sankt Bernhard och heter Boy. Drottninggatan 53 vars gårdshus brann ner i maj 1962. I grunden var gårdshuset N.F.W. Lagerholms hus, gården nr. 54 på Söder.
En vagn med en häst står utanför en fastighet. På kuskbocken sitter en man och en kvinna, hon med sjalett och kappan åtdragen - möjligen son och mamma, Oskar och Mathilda. Till höger intill står troligen Mathildas Gustaf Adolf och håller i kuskbocken. Den andra sonen Karl står till vänster och klappar hästen på mulen. Vid dörröppningen på andra sidan vagnen står sannolikt Karls hustru Anna Wilhelmina.
Vy från Björke. Från vänster: Björke småskola Missionskyrkan (vit Byggnad), nu ombyggd Uthus med snedtak. Bagare Petterssons, rivet på 1960-talet. Riks 13 med telefonstolpar med ledning till Söderhamn. Hägglunds snickeriverkstad, spånspinneri och skäkt, drevs av August Nyström. (Hägglunds bostadshus syns ej). Tegelbruk, revs före 1910 och flyttade till Varva. Båtmanstorp. Två små torp och portlider. Per Petterssons skymtar bakom Anna Hillgrens. Per Petterssons flyttades 1945 till Hille hembygdsgård, medan Hillgrens torp revs. Vickströms (bakom mannen med hästen).
Potatisläggning på Torpängen juni 1915. Okänd, Beda Jonsson född Björn, Bäve 1892-12-20, Abraham Jonsson, Hjärtum 1875-01-13 , Olof Jonsson, Hjärtum 1882-11-15. Till vänster på bilden syns Olof Jonssons ladugård och huset med liten kärra framför. Hästen som drar plogen har med fölet. Okänd har sättpotatisen i ett grovförkläde. Beda och Olof har grepar och Abraham sköter plogen. I bakgrunden syns ladugården på grannfastigheten idag Brevik 1:33.
Skogslyckeområdet på Hov i Växjö.
Fotografi, Photograph
Repetition av spelet Giv oss fred. Skådeplatsen är uppbyggd intill Arbogaån. Till häst sitter skådespelaren Sture Ström. Kusken Gustav Jansson håller ordning på hästen Tonyson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
En scen ur skådespelet Giv oss fred. En riddare, i rustning, till häst. Män med sköldar och hillebarder. Bredvid hästen står kusken Gustav Jansson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Porträtt av Brita Rudling. Född 1854 i Jönköping som dotter till häradshövding Arnold Georg Rudling och Welly Holm. Föräldrarna flyttade från Jönköping och bosatte sig i Vreta klosters tingshus 1860. Från 1869 var familjens hemvist Linköping där modern vidare avled 1884 och fadern 1892. Det sistnämnda året flyttade Brita till Stockholm tillsammans med en bror och en syster. Redan efter ett par år var hon tillbaka i Linköping och välkomnades i familjen Lindgren-Seigbahns hem invid Magasinstorget. Som sysselsättning kom hon att engarera sig och sedermera förestå stadens så kallade soppkokningsanstalt, en bespisningsinrättning för fattiga barn. I familjen Rudling förekom psykisk ohälsa. En bror omnämns som "sinnessjuk" och Brita kom med åren att utveckla allt tydligare hinder. Tidningen Östgöten redogör 1905 för hennes slutliga, ohyggliga öde. I Glyttinge väster om Linköping hade Brita frågat boende efter vad klockan var och hur dags tåget från Mjölby skulle komma. Hon ska då ha uppträtt "mycket nervös, uppskakad och underlig" och begivit sig upp på banvallen. Från stugfönstret såg ett äldre par att hon gick fram och tillbaka på spåret och när tåget strax hördes störtade mannen ut till undsättning. Då Brita såg mannen hade hon rusat mot tåget och kastat sig framstupa över rälsen. När mannen nådde fram hade tåget redan rusat över Brita som i samma stund hade förlorat båda benen från låren, en arm och fått höften krossad. Ändå hade hon vid full sans ropat till honom att "gå efter yxan och slå ihjäl mig". Den olycklige fördes så snart det lät göras till Linköpings länslasarett där hon senare under dagen avled.
Repetition av skådespelet "Giv oss fred". Skådespelaren Sture Ström sitter till häst. Kusken Gustav Jansson är med och håller reda på hästen. Platsen är uppbyggd med klocktorn och stadsmur. Till höger ligger ett timmerhus. I bakgrunden ses Arbogaån och tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner". Fler bilder finns i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.