Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Från 299 kr
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Godset Rödsle bildades först vid slutet av 1700-talet, då en brukspratron Hultman sammanslog två bondhemman. Ladugården: kreatusrhus av sten. Redskapsskjul av trä 1870-talet.
Gamla Ölandshamnen med bron till Vedgårdholmen.Gasverket och Krogen t.h. I mitten bastionen Christina och i bakgrunden Slottet. Gasverket byggdes 1813. Foto:John Dryselius 1870-talet.(KLM inv.nr 18070)
"Södermanland. Svartlösa hd.Huddinge sn. Skärholm. Foto från 1868 .Fotografier, tagna på 1860-el. 1870-talet av F.A. Holmgren, äg: prof. Ottilia Henning, f. Holmgren, Sthlm. "
"Södermanland. Svartlösa hd.Huddinge sn. Skärholm. Foto från 1868.Fotografier, tagna på 1860-el. 1870-talet av F.A. Holmgren, äg: prof. Ottilia Henning, f. Holmgren, Sthlm. "
Nils-Nils snickarbod på Stensvea. I den här bodde rallare med sina familjer på 1870-talet, då det fanns en stor öppen spis här.
Eskö by. Utskärsvägen 72. Ägare Mona Wennberg. 1985. Bilden tagen 1927 av Sven Åström, Eskön. Boningshuset flyttades till nuvarande plats på 1870-talet.
Historiska samlingarna på 2 tr.Rum nr 2 Dioramarummet (åt Lilla Nygatan). Monter 3; En landsvägspostiljon med skjutsbonde, från trakten av Haparanda. Bilden från 1870-talet.
Interiör av järnvägspostkupén från 1870-talet, som sedan 1953 varit placerad i Postmuseums bottenvåning. Den har trafikerat linjen Stenstorp- Hjo. Seriebild M 25.
Sveriges kulturväxter. Illustration utförd av Henriette Sjöberg. Potatis, mörkröd med mörka ögon. Odlad Ultuna 1870-talet. Inv. nr. C101 : 337. N:r 2/107.
Forsbacka bruksort två mil väster om Gävle Forsbacka bruk och senare Forsbacka Jernverks AB som expanderade på 1870-talet. Magnus af Nordin uppförde 1777 herrgården med park.
Forsbacka Jernverks AB. Ämnestorget, Göt. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Laboratorium. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Finverket Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Götverket. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.