Fredsberg 18:1
Från 299 kr
Fredsberg 40:1
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Fadern, som var bördig från Landeryd, utsågs år 1865 till domprost i Skara, vilket kom att bli Klas Sondéns uppväxtort. Modern gick bort redan 1866 och lämnade nio barn moderslösa. I vuxen ålder kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Statens Järnvägar, SJ provmotorvagn från ASEA Dessa motorvagnar var en vidarutveckling av enfasmotorer under ledning av ingenjören Ernst Danielsson. under 1905 tillverkades under dennes ledning två motorer för järnvägsdrift. Dessa motorer hade typbeteckningen I 25. Vardera motorn hade effekten 18kW vid 500V och 25Hz. Motorerna kunde drivas både med likström och enfas växelström. Dessa motorer byggdes 1906 tillsammans med transformator och annan teknisk utrustning in i en våaxlad personvagn från SJ C6a. Huvudtransformatorn i denna vagn var dimensionerad för en kontaktledningsspänning på 6kv. Denna vagn provades därefter en kort tid på försökanläggningen.. På grund av vagnens låga effekt kunde ej några vagnar medfölja. Därför användes vagnen endast en kort tid innan skrotning skedde
Agnes de Frumeries samling. Man, Pontus år 1919. Hertzberg, John, 1871-1935, fotograf och fysiker. Efter fotografutbildning i Stockholm och utlandsstudier etablerade sig H. som fotograf i Stockholm. År 1921 blev han docent i fotografi vid Tekniska högskolan i Stockholm. H. uppmärksammades 1930 när han lyckades framkalla Andrée-expeditionens negativ som då legat nedfrysta i 33 år. Hans egna bilder vittnar om teknisk kunskap, men också om en konstnärlig bildmedvetenhet och fallenhet för den piktorialistiska bildstilen. Hans färgexperiment väckte uppmärksamhet även utanför rikets gränser. År 1917 grundade H. den betydelsefulla Nordisk Tidskrift för Fotografi. Han var 1919-35 ordförande i Fotografiska Föreningen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=202337
Motorplan 1983 Årets julkort från Kursdetalj 2 Köravdelningen var indelad i två delar; 1. hanterade i huvudsak grundkurser och hade en fast lärarkader. 2. utbildade specialkurser, som motorcykel, bandvagn, hjul- och bandlastare osv. Här var en mindre del fasta lärare, så man tog in specialister vid behov. Uppifrån vänster ser vi Göran Karlström, Christer Månsson (teknisk officer), chefen kapten Lennart Lagestrand och Göran Larsson. Vid motorcykeln Göran Magnusson och Jan-Åke Trossvik. Bilden är tagen på motorgården i Strängnäs med byggnad 61 i bakgrunden. Vi ser också taket på byggnad 20, byggd som vinterstall, senare tvättbytesförråd, bokförråd och musikarkiv vid P 10. OBS! två bilder, där nr 2 är beskuren.
Kilsunds kontor och lagerbyggnad. Traditionellt dominerades textilindustrin i Borås av bomullsväverierna, men på 1890-talet växte det också fram flera ylleväverier staden. Kilsund var ett sådant. Kilsund grundades 1895 av Hugo Davidson. En fabrik anlades utanför stadskärnan på det gamla landeriet Kilsunds mark. Den imponerande kontors- och lagerbyggnaden, som speglar sig i Viskans vatten, uppfördes 1904. Tyskland var vid denna tid ett industriellt föregångsland och det tyska inflytandet var stort också i Borås. Kilsund hade en tysk disponent och teknisk direktör vid namn Herman Roscher och flera tyska färgmästare. På Roschers tid sköttes Kilsunds bokföring och korrespondens på tyska. Byggnaden står kvar än idag (2008) med adress Kilsundsgatan.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1951. Motiv av Christopher Polhem f. 1661, d. 1751. Utgivet den 30 augusti 1951 till tvåhundraårsdagen av hans död.
Elektrisk belysning allmänt. Industriell teknik. På Elektroskandia-utställningen visades en 16-ljus koltrådslampa, som tillhör Elektroskandias museum. Lampan, som är en av de få i världen, är tillverkad omkring 1879-80. Den har kontaktöglor som krokas fast i motsvarane krokar i en lamphållare av trä. En spiralfjäder ombesörjer kontakttrycket mellan lampa och hållare. Strömbrytaren är den enklaste tänkbara och består av en på den ena polskruven vridbar arm av metall och är därigenom direkt spänningsförande. Lampan är avsedd för 110 V driftspänning. Från v professor Gustaf Lövgren, KTH, diriktör Ivar Folcker, Svenska föreningen för Ljuskultur samt professor Hans Ronge, Lunds universitet.
Hagaström, Företaget grundades år 1930 med ändamål att tillverka tapeter efter delvis nya tillverkningsprinciper. En stor del av tapetindustrin stod under intryck av tysk tapetproduktion, oftast i mörka färgnyanser. Man fruktade, att ljusa tapeter lätt utsattes för nersolkning. Durofabriken öppnade från början samarbete med landets bästa heminredare och konstnärer. En speciell teknik gjorde dess tapeter tvättbara, så ljusa, glada färger kunde ersätta de tidigare mörka. De tvättbara tapeterna "slog igenom" i hemmen och Durotapet utvecklade tillverkningsmetoderna oupphörligt. Såväl högförnäma s.k. sidentapeter som limfärgstapeter, både för butiker och restauranger tillverkades, och Durotapeter blev ett välkänt namn båda hemma och utomlands.
Bilden, som är tagen i ateljé runt förra sekelskiftet, föreställer ett par, där båda är dvärgar. Det kan vara ett idolporträtt för marknadsföring av ett artistpar. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära från 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag.
Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.
bilder, fotografi
Frukostdags - Hanna Pauli
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.