Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 1/4-2/5
Från 299 kr
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 1/1-30/1.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 11/9-13/10.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 4/6-6/7
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 14/10-12/11.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 31/1-1/3.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Fotot beställt av Svensk-Engelska Mineralolje AB. Shell 21: Bunkerbåt, gick emellan båtar och mindre depåer och bunkrade/tankade. Byggd 1929 av Marstrands mekaniska verkstad i en serie av 25 bunkerbåtar. Rymde 44 kubikmeter olja, med fat på däck dödvikt 50 ton. Inklusive vatten 40 bruttoton. Foton på samtliga 25 bunkerbåtar finns på Shells fartygsavdelning, Göteborg.
Ivar Persson, i riksdagen kallad Persson i Skabersjö, född 3 maj 1901 i Svedala församling, Malmöhus län, död 20 oktober 1979 i Burlövs församling, Malmöhus län, var en svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundare). Han var Sveriges ecklesiastikminister 195157 och riksdagsledamot i andra kammaren 193958. År 1959-1967 var han landshövding i Kalmar län.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 7/7-8/8
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 3/5-3/6
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Vykort som visar en 2. klass tropedbåt, förmodligen Nr 14, i fart i kustnära vatten. Fartyget syns akterifrån. På akterstäven är den svensk örlogsflagga hissat. Däcket är fullt av sjömän och fler håller på att kliva ombord från ett skeppsbåt som har lagt sig på babordssidan. I bakgrunden syns det ett pansarskepp till ankars.
En uniformsklädd militär står på stortorget i Karlskrona och har lämnat över en svensk flagga till en man klädd i kostym. Bakom den civilklädda mannen står ytterligare två kostymklädda män. I händerna har de varsin hatt. Bredvid militären står ett litet bord med en duk på samt en mikrofon. I bakgrunden syns delar av Trefaldighetskyrkan samt en folksamling som bevittnar händelsen.
Kvinnor från lottakåren marscherar på stortorget i Karlskrona. Lottan näst längst fram håller i en svensk flagga. Samtliga lottor är klädda i uniform. De som går först har dock mörkare uniformer än resterande lottor. I bakgrunden syns Karlskrona stadshotell med sin rikt utsmyckade fasad.
Konteramiral Ehrensvärd, klädd i uniform, står på Stortorget i Karlskrona tillsammans med en löjtnant och två män klädda i kostymer. Konteramiral Ehrensvärd tar emot eller lämnar över en svensk flagga till en av de kostymklädda männen. I bakgrunden syns Trefadlighetskyrkan och en folksamling skymtar framför kyrkan.
Vykort på Kungsholms fort. Fortet är i många avseenden unikt. det har varit bemannat av svensk trupp i 300 år utan något avbrott och det har varit bemannat under alla krig i Nordeuropa sedan 1680, men aldrig avlossat ett enda skott mot någon fiende. Byggnationen kring Norra Redutten med båthamnen, donjonen och högvakten saknar motsvarighet i Sverige.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.