Invigning av Stureskolan. Kostymklädda herrar, och en och annan kvinna, sitter vid dukade bord. Bordet närmast fotografen, höger sida: Hilding Lund (från Byggnadsfirma Lund) och Nils Brodin, i övrigt okända. På vänster sida: okänd, Tore W Ekman, okänd, Jonas Carlsson, okänd, Gunnar Bjurén, Erik Wallgren och okänd. Ovanför huvudet på Jonas Carlsson, ses Harald Johansson. Bord nummer två, från fotografen räknat, sittande på bordets vänstra sida: okänd, okänd, Öhling, Skoglund och Rune Gustavsson.
Från 299 kr
Julpyntat hem
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Canada, 1951. Motiv av Canadensisk Fiskare Fångst -Propaganda för Canadas fiskeindustri-
Envånings stationsstuga i trä, som är sammanbyggt i vinkel med godsmagasinet, 1927 anlades en hållplats. Gubbergets stationsstuga är nummera privat ägt och används som fritidshus.
Ruin, Arkitektur, Fotografi, Photograph
Friidrottare Gösta (Gösse) Holmér. Han fullständiga namn: Gustaf Rickard Mikael Holmér son till Hans Holmér. Svensk friidrottare som tävlade för Uppsala Studenters IF. Holmér specialiserade sig på tiokamp och häcklöpning och tävlade även framgångsrikt i femkamp. 1912 deltog han i OS sommarspelen i Stockholm och tog brons i tiokamp, men blev utslagen i femkamp efter fyra grenar. 1920 var han åter med i OS då slutade han fyra i tiokamp. Holmér har skrivit flera böcker om träning och är svensk friidrotts stora grabb nummer 19. Holmér föddes 23 september 1891 i Djurdala, Kalmars län, Dog 22 april 1983.
Ernst Kugelberg växte upp på Spellinge säteri i Västra Harg som son till kapten Claes August Kugelberg och Mimmi von Post. Som nummer tolv i parets stora barnaskara var hans utsikter för ett liv på godset små, istället inriktade han sig på en militär karriär. Efter genomgången krigsskola vid Karlberg knöts han till Andra livgrenadjärregementet i Linköping och där skulle han komma att nå kaptens grad. Som officer beskrivs han som "synnerligen värderad" och hade rimligtvis avancerat vid bättre hälsa. Han avled hastigt under ett läkarbesök i Enköping den 2 januari 1894. Här porträtterad i Paris omkring 1875.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
Motiv från Lindhem i Linköping. Det lilla bostadsområdet inom dagens stadsdel Gottfridsberg började bebyggas vid det sena 1800-talet och låg till en början utanför stadsgränsen. I frånvaro av stadens regelverk kunde här en mer oreglerad bebyggelse växa fram som inte sällan är svår att följa i detalj. Även gatunätet i området har förändrats över tid. Här en vy från nuvarande Duvgatan mot Blomgatan 12 följt av nummer 14. Blomgatan 12 kvarstår ännu och utmärker sig med ett gatunära läge. Odaterad bild från omkring 1915.
Skolläraren G.W. Lundin med skolklass. Karl Plith står som nr två från vänster i näst översta raden. Även några andra ynglingar är kända. Femte i översta raden är Johan Flod. Fjärde i samma rad Erik Jonsson, son till en handlande Alfred Jonsson, kallad "Lump-Jonsson". Nummer två i nedersta raden är August Sahlqvist (blivande järnvägsman och trädgårdsmästare på Mösseberg?). Nr. fyra är Karl Ljungblom. En broder till denne var Magnus Ljungblom, blivande läroverksadjunkt som skrivit åtskilligt om Falköping från sin barndom. Skolan var gamla folkskolan på tomten där Vårdcentralen nu är belägen.
Nedanför matsalsklockan, 1930-talet Åtta indelta soldater i tjänst vid I 10 i Strängnäs. Då alla skulle vara iförda likadana uniformer vid fotograferingen och Moback endast hade den grå fick han låna en m/ä. Den passade illa och saknade flera "påsyningar", varför han fick ställa sig lite bakom de övriga. Från v. 241 David Thelin, Österåker 248 Johan Sjöblom, Österåker 743 Eskil Söder, Över-Selö 1173 Isak Almqvist, Jäder 628 Albert Frisk, Vansö 401 Sibbe Moback, Mellösa 1163 Erik Emil Nord, Jäder och 1181 Erik Sjökvist, Jäder. Siffergruppen före namnet är rotens nummer bland de 1200 soldattorpen.
Kanslihusets sjösida, sommaren 1924 På en av Gustaf Adolf von Siegroths kanoner har följande personer placerats sig. Längst ned fru Maj Hökerberg och hon håller sin make, löjtnant Bertil Hökerberg i handen. Nästa två flickor är okända, men flickan till vänster kan vara dotter till regementschefen, överste Hedengren. Nummer två uppifrån är fänrik Stig Karlströmer, född i Lerbo år 1900, fänrik 1923, underlöjtnant 1925 och löjtnant 1928. Högst upp fänrik Nils Toll, född i Sthlm år 1901, fänrik 1923 och död i Strängnäs den 1 augusti 1925 genom ett pistolskott för egen hand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.