Kärnbo 38:1
Från 299 kr
Solna 30:1-3
Skällvik
Skällvik 222:1
- Fotografi -
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Gudhems kungsgård. Ett brev, utfärdat av påven Alexander III på 1170-talet, utgör bekräftelse på Knut Erikssons jämte fleras gåva av Gudhems gård till klostret därstädes. Efter indragningen genom Västerås recess 1527 förvaltades godset som kronogods. År 1540 erhöll Per Brahe förläningsbrev på Gudhem med underliggande härader. Av drottning Kristina erhölls Gudhem år 1650 av översten vid Västgötska kavalleriregemente Lars Jespersson Cruus. Då han följande år upphöjdes i friherrligt stånd, skrev han sig Cruus af Gudhem. Vid Karl X I : s reduktion blev godset åter indraget till kronan och blev sedermera anslaget till majorsboställe och var så till 1877, varefter godset var utarrenderat. År 1914 förvandlades Gudhems kungsgård till remontdepå. Denna lades ned 1957 och godset blev åter utarrenderat.
Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Bogserbåten "Ljusne" . Mått: 75,0´x 17,0´x 9,0´fot. Maskin: Varvets Icy ångmaskin (18´´x 27´´) på 45 Nhk/180 Ihk, ersatt av en okänd 2cy compond ångmaskin på 312 Ihk. Byggdes 1871 vid Motala Mek. för Ljusne Sågverksägare W. Kempe, Stockholm och kostade 48 000 kr. År 1881 till Ljusne-Woxna AB. Såldes 1937 för 10 000 kr till J. G. Forsner och J. E. Byström, Sundsvall som sålde henne till Dahlström, Lervik och bytte namn till "Lervik". Såldes för 10 000 kr år 1940 till Rederi & Transport AB och döptes om till "Hjälparen III". Stockviksverken köpte båten för 5 000 kr år 1964, sålde vidare samma år till F. Andersson, Sundsvall som använde henne som ångcentral i hamnen. S. G. Göransson, Sundsvall köpte henne år 1970 året efter sjönk hon vid Fillans färjeläge. Sundsvall stad köpte henne för 600 kr år 1971 som tog upp och skrotade henne.
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.