Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget". Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Från 299 kr
Ramnåsa ligger utanför Dädesjö. Glasbruket där var i drift åren 1915-1934. Ramnåsa gård var i början av 1900-talet engagerad i flera industriella näringar: kvarn, såg, garveri, stamp, glasbruk och kraftproduktion.
Ramnåsa ligger utanför Dädesjö. Glasbruket där var i drift åren 1915-1934.
Vy över utkanten av Ljungby, utmed Lagan.
Vy över kraftstationen vid bron över Lagan, Ljungby.
Ljungby, 1936.
Lagan, 1936.
Lenhovda, 1936.
Tannåker, sjön Bolmen, 1936.
Lessebo, 1955.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo, 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.