Här ser vi manbyggnaden från söder en sommardag med vajade rågåker i förgrunden. Manbyggnaden ser ut att vara i bra skick med rätt nytt spåntak och hela väggar och fönster. Bakom den stora oxeln ligger brygghuset, t v står en stor vedstapel, som stängde av gårdsplanen mot de öppna markerna i norr. Det är lite svårt att tänka sig att detta ställe revs några år efteråt.
Från 299 kr
Fie Jakob Karlsson och svärsonen Alfred Olsson fäller en tall på nyårsafton! Det är svårt att se vem av dem det är som syns på bilden, men den ene gör fällhugget som styr åt vilken riktning tallen skall falla. Om de sedan hugger hela tallen med yxa, eller om de har en stocksåg, har inte gått att utröna. Tallen innehåller en sågstock (4.20m), resten blev nog ved.
Masse har här tagit en intressant miljöbild med hela boplatsen synlig. T v syns den lilla bulladugården och inne på tomten manbyggnaden med den sammanbyggda stora brygghusflygeln, allt prydligt omgärdat av spjälstaket. T h ser man kyrkans gavel och t h bakom trädet skymtar ett stenhus, möjligen gamla skolan om den ännu stod kvar 1914. Allra längst t h anar man två mindre byggnader bakom trädens grenverk. I förgrunden går någon och plöjer med två stutar.
Ladugårdens baksida ses här från beteshagen på andra sidan vägen. Ladugårdens gavel har troligen staplats om helt och getts en öppen vinkel för att passa ihop med den stora längan invid vägen, den är ännu inte kalkad, liksom putsskadorna under det nya foderloftet. Ladugården innehöll kohus och stall, längst bort lada och därintill ett nybyggt halmhus i resvike. Foderloftet är ännu inte målat. Se Bild 577. Hela detta vackra ladugårdskomplex brann upp i en våldsam brand i augusti 2008.
En ating är en arbetsfest, ordet kommer av ätning. De som arbetar får inget betalt, men värdfamiljen skall bjuda på riklig förtäring under dagen och fest på kvällen. Ofta var man klädda i lite bättre kläder än vanligt, eftersom det var lite högtidligt. Här är det dags för Klucku tei, förmiddagskaffe. Hela arbetsstyrkan har slagit sig ner för kaffe, säkerligen förstärkt med konjak eller brännvin, samt bullar och kakor.
Här ser vi den nya ladugården. Den gamla ladugården var nog så lång som stendelen är, eller så var det en laddel i bulteknik där nu ladan i resvirke står. Dubbla ladportar intill varandra var populärt på 1910-talet. Hela den nya ladugårdsdelen med lada är byggd på en enda gång, det finns ingen skarv i halmtaket. T v skymtar den rätt nybyggda lilla ladugården på grannparten, se Bild 814-819!
Det här måste ha varit en av socknen största ladugårdar på sin tid, modernt byggd med fähusdel i sten och foderloft i trä och mängder av småspröjsade fönster symmetriskt placerade längs hela långsidan. Att kunna bygga en sådan ladugård krävde särskilda resurser, särskilt som man nästan samtidigt förnyade alla gårdspartens byggnader. Bara spåntaket måste ha varit ett jättearbete. Här ses foderbetorna i trädgården igen, se Bild 805!
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Masse har stått på stora vägen precis vid nerfarten till Anderse och tagit denna bild av hela gårdsmiljön. Vi ser att manbyggnaden är en parstuga med finingång mot vägen. Huset byggdes kraftigt om 1924, varvid det höjdes och försågs med rejäl källare och ett bakbygge med ny vardagsingång på baksidan. Ladugården med den nybyggda fähusdelen t v har en stor hö- eller halmstack på gaveln. Den märkliga boden på flygelns gavel står ännu kvar.
Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 kom att få stor betydelse för staden. Långt utanför själva utställningsområdet märktes ansträngningar för att med stolhet möta alla besökare som förväntades komma till staden. Och kom gjorde de. När man stängde mässan i mitten av september kunde man slå fast att den besökts av inte färre än 350 000 gäster från hela landet. Här en vy över utställningsområdet med kameran riktad från entrén.
Parti av Nygatan i Linköping år 1903. Fotograf Essen hade för motivet ställt sig ett 50-tal meter före gatans skärning med Apotekaregatan i höjd med Nisbethska gården, vars höga plank löper till vänster. Vid tiden sträckte sig gårdens tomt ännu mellan Läroverksgatan och Apotekaregatan men detta kom att ändras när en stor hyresfastighet uppfördes i det synliga hörnet 1906. Förändringen i gatubilden är på det hela taget total. Samtliga byggnader är idag rivna eller i något fall flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Storgatan i Linköping 1903 med en koncentration av butiker utmed gatans löp mot Stora torget. Den dominerande byggnaden är även för dagens betraktare lätt igenkännlig som Östgötabankens monumentala borg. Annat att notera kan vara att den korsande S:t Larsgatan i och för sig var utlagd till hela sin nuvarande längd, men att stråket härifrån och söderut (till vänster i bilden) ännu närmast var att betrakta som en smal gränd.
Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.
Porträtt av Anna Helena Sandberg f. Wigholm. Född den 25 maj 1805 i Bäckaby socken, Jönköping som dotter till Anna Catharina Wigholm. Gift 1831 i Linköping med auktionsvaktmästare och trumslagare Per Gustaf Sandberg. Hennes mor, Anna Catharina levde tillsammans med sin dotter hela livet och hjälpte till i hushållet som piga. Anna Helena Sandberg dog i sviterna av magsäckscancer den 13 augusti 1892 i Linköping.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Ett lite till åren kommet par korsar Hamngatan mot Storgatan i Linköping. Året är 1967 och de har upplevt hela eller större delen av 1900-talet och följt sin stad som genomgått stora förändringar. När de ännu var i medelåldern var Storgatan kantad med hus från främst 1800-talet. Nu återstår endast en rest här vid gatans ände mot Hamngatan och snart är även dessa hus rivna.
C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22). Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.