Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933. Malmö centralstation är Sveriges tredje största station, mätt i antal årliga passagerare ocg godstransport.
Från 299 kr
Loken är från vänster SJ Sa, samt 2 SJ B-lok. Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Bangården vid Malmö station. Malmö Centralstation. Ett ånglok SJ Ke växlar en personvagn littera SJ C08. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Bangården vid Malmö station. Malmö Central station. Från 1856 till 1864 hade södra stambanan öppnats i etapper. Stambanan från Malmö till Lund öppnades för trafik 1856-12-01. Första stationshuset i sten med banhall byggdes 1855-56 av en okänd dansk arkitekt, möjligen C.F.Rasmussen. Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. 1878 färdigställdes en stor utvidgning av spårsystemet, stallcirkel tillkom, reparationsverkstaden och godsmagasinet utvidgades. Anslutning av enskilda järnvägar till Statsbanans egen växande trafik. Det nya stationshuset och banhallen blev färdiga 1981. Arkitekt var A W Edelsvärd. Stationshus är K-märkt 1986. Dubbelspår mellan Malmö och Arlöv öppnades för allmän trafik 1896. För att följa efter trafikens utveckling har stationen genomgått flera utvidgningar och moderniseringar. Stationen kallas Malmö Central från 1926-05-15. Fick eldrift 1933.
Flygfoto över Spenshults Sanatorium, Johansfors. Den långsträckta byggnaden, ritad av arkitekt Ivar Tengbom, har en svängd fasad som vetter mot en park med anlagda gångstigar och en damm. Spenshults kronopark går tätt inpå anläggningen. Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus.
Flygbild över Spenshults sjukhus med ån Nissan i förgrunden. Anläggningen ligger i Spenshults kronopark och var ursprungligen ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet ritades av arkitekt Ivar Tengbom och invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
Flygbild över Spenshults Reumatikersjukhus med personalbyggnader nere till höger. Anläggningen ritades av arkitekt Ivar Tengbom och ligger i Spenshults Kronopark. Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
"Det underbara Dresden". Vy från en del av slottet i Dresden. Man ser en täckt bro över en gränd. Vid ingången till höger syns en kvinna (Margareta Bergstedt, g. Lidén) i klänning och hatt. 1889 färdigställdes en gångbro i trä mellan slottet och Hofkirche, i folkmun kallad Seufzerbrücke, "suckarnas bro", efter förlagan i Venedig. Den ditintills namnlösa gränden under bron uppkallades 2007 efter hovkyrkans arkitekt Chiaveri.
Interiör från Linköpings gamla Folkets Hus 1988. Vid invigningen 1953 prisad för byggnadskomplexets inre och yttre kvaliteter. Arkitekt Sven Markelius, som f.ö. hade antagit sitt namn efter släktgården Mark i Östergötland, hade sin yrkesmässiga grund i funktionalismen och hade burit med sig idealen in i 1950-talet. Vid fototillfället hade Linköpings nya Folkets Hus tagits i bruk och det gamla kom dessvärre att genomgå en rad åtgärder utan större respek för Markelius idéer.
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vykort som avbildar en av de två saluhallar som vid tiden låg invid Nya torget i Norrköping. Hallen på bilden uppfördes 1899 av AB Norrköping Saluhall efter ritningar av arkitekt John Franzén och stadsarkitekt Karl Flodin. Byggnaden låg då som alltjämt vid korsningen mellan Kristinagatan och Trädgårdsgatan. Ett krav på bättre hantering av kött och fisk i slutet av 1800-talet ledde till uppförandet av fyra saluhallar i staden.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast, bortom träden, ligger godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Linköpings brandstation 1930. Vid tiden hade det gått 15 år sedan stadens brandväsen fått detta lyft. Den nya brandstationen ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Arkitekt Erik Lallerstedt förvandlade den enkla empirekyrkan till en livlig jugenddekorerad helgedom. Predikstolen är dock ursprunglig och utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
I ett hörn av museitomten diskuterar välklädda herrar invid travade tegelstenar och materialet hade en avgörande betydelse i sammanhanget. Teglet var levererat från Kaniks tegelbruk i Skåne och var utvalt för fasaden till den nya museibyggnaden i Linköping som var under uppförande. Innan man gav ett oåterkalleligt klartecken synas och provas i stunden stenarna av byggnadskommittén. Från vänster står major Erland Nordenfalk, kamrer John Thorstenson, arkitekt Helge Zimdal och borgmästare Bertel Hallberg. Foto 1937.
Foto från första Lapplandsexpressen Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik. Tvåvånings stationshus i trä. . Arkitekt: Edelsvärd. Stationen omb. 1927, K-märkt 1986. Stationen anlades 1889.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.