Göteborg
Från 299 kr
Centrala delen av Göteborg med stadsdelen Inom Vallgraven i bildens mitt. Mitt i stadsdelen ligger Göteborgs domkyrka, Gustavi domkyrka.
Örelid
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Orig. text: 19 maj. Polis Eric Svensson, gården Nygatan 64. Mamsell Agardhs skola, Barnhemsgatan 1. Sett från Nygatan. Mamsell Agardhs skola: Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.
Gräsö 492
Överkalix 73:1-4
Överkalix 74:1-2
Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)
Exteriör från Wennbergs Mekaniska, första smedjan. Man står vid en vagn. 1864 flyttade Carl Johan Wennberg som smedlärling till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar som lade grunden till AB C. J. Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1870-talet beslöt sig Wennberg för att börja med vagntillverkning i större skala. 1875 inköpte han ett stort tomtområde, den så kallade Rönnigska gården, med ett därpå liggande vagnmakeri. Efter hand upptogs även tillverkning av andra artiklar och på 1890 uppfördes ett eget gjuteri i Viken, belägen intill Mariebergsviken. Åtta år senare flyttades hela verkstaden dit. Från vagnmakeri utvecklades rörelsen till ett betydande industriföretag med tillverkningara som, specialmaskiner och apparater till cellulosaindustrin, spel och dammluckor för vattenkraftanläggningar, varpbåtar, timmerbuntningsverk, hydraliska lyftmaskiner och pressar, bogserbåtar, isbrytare med mera. Carl Johan Wennberg var företagets ledare ända fram till 1925. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.