Falkenbergs BK. Stående fr.v. SVENSSON Arvid, LARSSON Evert, BENGTSSON Gustav, SVENSSON Sven, ARVIDSSON Ture, THULIN Bertil, NILSSON Gunnar och JIRDAL Folke. Knästående fr.v. CARLSSON Ivar, SVENSSON Gunnar och LAMBERTSSON Gösta. ur Falkenbergbilder Linus Almqvist. I kommunen korslista är uppgiften FFF 1935. I Textkomplettering Erik Kylén 1991 står det följande. Tredje mannen fr.h. Bertil Thulin från Göteborg och landslagsman i fotboll. 1927 gästade han Falkenberg under några veckor som tränare och spelare. Trots det avtynade FBK och 1930 uppgick föreningen i FFF.
Från 299 kr
Tyngdlyftarreportage 31 januari 1966 En tränare, en äldre man, klädd i skjorta, slips, väst, byxor och skor instruerar en liten pojke i åttaårsåldern som har lyft upp en skivstång i axelhöjd. Den lille pojken är klädd i T-shirt, shorts och träningsskor. Fyra andra skivstänger ligger på golvet. I bakgrunden sitter en pojke på en bänk och tre andra pojkar står upp. Två avlånga träningsmattor ligger på golvet.
Ishockey. Örebro Sportklubb. Så här ser ett kvalsegrande Örebro SK ut efter det att laget klivet upp i div. 2. Spelarna är i bakre raden fr.v. Ulf Kjellman, Lars-Göran Nilsson, Lasse Broström, Åke Pettersson, Sven-Åke 'Fisken' Erixon och Leif Wendt. I mellanraden, Olle Ståhlbåge, Arne Fallkvist, Benny Lennartsson och Bernt Eneroth. Längst ned fr.v. Ivan Aronsson, Jan-Erik Palovaara, Håkan Wilhelmsson, Pelle Jacobson, Jean Eriksson och tränare Åke 'Professorn' Lundström.
Damernas laguppställning i handboll framför målet. Stående, från vänster: Gösta Jansson (lagledare), Lars-Olov Hellberg (massör), Marianne Åberg (gift Sjöberg), Gun-Britt Lööw (gift Liljehammar), Rose-Marie Ljungdahl (gift Larsson), Ann-Britt Gustavsson (gift Nordlöf), Inga-Britt Kühne (gift Söderqvist), Ann-Christine Nilsson (gift Fredriksson) och Lennart Svensson (tränare) Sittande, från vänster: Kerstin Blomén, Eva Jansson (gift Holmqvist), Kerstin Hahne (gift Andersson), Eva Nyberg och Monica Karlsson (gift Westerman)
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Ett sprucket glasnegativ, dessutom olyckligt exponerat och med påbörjad retusch. Likafullt har det värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Byggnaderna till vänster i bild bildade vid tiden Brogrens bryggeri, senare mer känt som Centralbryggeriet. På motsatta sida av Stångån låg då som nu Stångs kvarns magasin, även om det redan vid tiden för bilden var länge sedan det maldes på platsen. Hitom kvarnbyggnaden skymtar Linköpings hamnkontor som tjänade trafiken både på Kinda- och Göta kanal. Vid kaj ser vi ångfartygen Ejdern och Nya Kinda.
Gårdsinteriör från Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, bank och polisstation är några exempel. De gallerförsedda fönstren är kvar från när byggnaden tjänade som häkte. Under perioden som bank utsattes den upplysningsvis för ett bankrån som räknas till de största i Sverige genom tiderna. Natten till den 25 mars 1854 tillgrep sig korpralen Nils Strid, förre landsfiskalen Johan Isaksson och smeden Lars Ekström ett belopp motsvarande 40-80 miljoner kronor i dagens penningvärde.
Jaktlag vid "Trinne mosse", öster om Sänningen den 10/10 1929. Fr.v: 1. David Persson, Bredebolet 2. Gustav Johansson, Bredebolet 3. "Töste" Karl, Habelsbolet (Karlsson) 4. Erhard Pettersson, Pjungserud 5. (tjänade i Pjungserud) 6. Martin Johansson, bror till John. 7. (med hare) 8. Artur Andersson, Gersebacken 9. Filip Pettersson, Hallerud 10. Einar Nilsson, Bredebolsfall(har foten på älgen) 11. John Johansson 12. Johan "på Gärdet" (far till nr 6 och 11) 13. Robert Gustavsson, Högshult, fällde älgen och ännu en på mindre än en minut. 14. Axel Johansson, Stenåsen 15. Paul Lambertsson 16. Paul Andersson, L:a Pjungserud
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping 1901. Stenhusbyggnaden ingick i en medeltida gård, där övriga byggnader brann ned vid den stora stadsbranden år 1700. Byggnaden är orienterad enligt det medeltida gatumönstret och står något snett mot den senare tillkomna Storgatan. Vid tiden för bilden drev Johan Oskar Andersson en diversehandel i byggnaden. Till vänster sitter tre flickor på trappan till krogen Amerika som ännu vid tiden erbjöd utskänkning av starka drycker. Sedan 1983 tjänar huset som grafikcentrum för östgötska konstnärer.
'Monterad hackspett. :: :: Text till bilden: ''Hackspetten är en egendomligt danad fogel, och tillbringar sitt lif i skogar och planteringar, hvarest han är ständigt sysselsatt med utrotandet af sådana insekter, som i fall de fritt finge utveckla sig, blefve menliga för skogen. I så fall måste en noggrann skogshushållare fridlysa dessa sina verksamma tjenare, verksamma i dubbelt afseende derföre, att de hugga fler hål i träden än de själva begagna, hvilka intagas som bostäder af många andra insektsdödande foglar. I vårt land finnas 8 olika slag. Den här afbildade kallas större hackspetten. Fogeln lever äfven af åtskilliga växtfrön, t.e.x sådana af gran, och likasom vi sjelfa föredra en viss plats vid bordet, skall det smaka honom bäst, då han får sönderhacka kotten mot ett visst ställe på ett visst träd. Något dylikt har författaren sjelf observerat på s.k. kärrmes. Å fngna foglar är detta förhållande lätt att iakttaga.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Porträtt av Sofia Nilsson. Hon var född på Bergsgården i Råberga strax öster om Linköping. Fadern var rättare på gården vilket rimligtvis tryggade hennes uppväxt. Andra tider skulle emellertid stunda. Rättaren insjuknade och blev sängliggandes. Snart var han och hans maka skrivna på socknen. Det kunde betyda lite av varje men aldrig till den noterades fördel. Sofia flyttade redan som flicka till Skärkind för pigtjänst på Eggeby östergård. Efter att ha prövat lyckan på gårdar i Gistad och Lillkyrka inflyttade hon till Linköping 1853. Från 1858 var hon piga i vaktmästareänkan Sandbergs hushåll och när dennes dotter Clara vidare bildade egen familj med handlaren Carl Jacob Jacobsson följde hon henne. Sofia blev hushållet trogen förbi sin matmors död 1914 och tjänade vidare dennes dotter Anna till sin egen bortgång 1928. flickebarnet Clara Jacobsson. Dotter till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Maria Sandberg.
Porträtt av Carl Johan Ajaxson. Född i Västra Ny kom han att föra ett ambulerande liv. I sin ungdom tjänade han som betjänt vid greve Schwerins gods söder om Norrköping. Från 1845 var han vaktmästare vid Ljungstedtska skolan i Linköping, för att från 1848 bli källarmästare i Vikingstad. I mitten av 1850-talet bröt han upp för ny tillvaro i Vårdsberg. Efter ett tiotal år flyttade han åter till Linköping och innehade titlar som källarmästare, hamnfogde och handlare. Från 1873 är han istället knuten till Hallstad fabrik utanför Rimforsa. Hans sista hemvist blev i Västra Eneby där han från 1884 var hamnfogde vid lastageplatsen vid Hovby. Från 1846 var han gift med Anna Charlotta Sandberg.
Hulda Svensdotter framför bostaden Näsastugan i Asby. Hennes stuga var enkel men omgivningarna vackra intill Rankhallssjön. När fotografen passerade 1937 var hon nära 80 år och hon skulle komma att leva på platsen till nära 90. Källorna beskriver ett hårt liv, ett typiskt för fattigsverige. Född i Rumskulla dagen före julafton 1858 tycks hennes tillvaro startat med goda förutsättningar. Fadern var rättare på gården Norrhult men något skedde i hast. I ett kommande steg tjänade han som statardräng i Lofta men lyfte sig något för att bli torpare i Sund socken. Hulda lämnade hemmet i 20-årsåldern för ett slitsamt liv som tjänstehjon och piga på gårdar i Ydre med omnejd. Utanför äktenskap födde hon två söner och det bidrog sannolikt till att hon från år 1895 blev erbjuden Näsastugan som inhysehjon.
Gamla Hallerudssågen, började byggas 1919. (nya 1945). "Det var alltid förskräckligt dragigt och kallt. Spån' blev inte liggande länge där inte". 1. Oskar F. Borg, Sågare 2. Erik Eriksson 3. David Karlsson, Skaga 4. Gustav Pettersson, Sundsbo 5. Samuel Johansson, Liden 6. Frans Svensson, Skagen 7. Josef Jansson (en av två bröder, som drunknade i ån 1924, den andre var nr 12) 8. August Borg 9. Gösta Persson 10. Henning Persson 11. Sigfrid < Axel Johansson, Stenåsen 12. Nils Jansson 13. Johan Jansson, tjänade på Tolsjöhult. (Skaraborgsbygden 1919) "Träkolen sprungo under krigstiden upp i pris ända till 80 kr pr stig - tidigare 18 kr. Kolryssarna rymma vanligen 1/2 stig. Vid gott slädföre kunde två ryssar framföras efter samma dragare". Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.