Syserums säteri. Ladugården, en sluten fyrkant av mestadels gamla hus. Den närmaste längan har portlider, och synes vara samma hus som finns på samma plats på karta en karta från 1854.
Från 299 kr
Ekonomibyggnad med halmtak med portlider mot öster och infarten från vägen till Norrmans bondgård. Backa nr 7:2. Till vänster ses bostadshuset med flacktegel på taket. Gårdsytan är stenlagd. (Se även bildnr G8454)
Golvytan efter ett stall, hus 359, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Huset har bestått av två rum samt ett portlider. Huset uppfördes under första halvan av 1600-talet.
Orig. text: Gränd, Pilens backe. Pilens backe sedd från Storgatan. Namnet kom sig av att fastigheten beboddes av tre generationer tillhöriga familjen Pihl, mellan åren 1808 - 1828. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget och S:t Korsgatan ut, då blev gårdens portlider infart till gränden.
Vy från Björke. Från vänster: Björke småskola Missionskyrkan (vit Byggnad), nu ombyggd Uthus med snedtak. Bagare Petterssons, rivet på 1960-talet. Riks 13 med telefonstolpar med ledning till Söderhamn. Hägglunds snickeriverkstad, spånspinneri och skäkt, drevs av August Nyström. (Hägglunds bostadshus syns ej). Tegelbruk, revs före 1910 och flyttade till Varva. Båtmanstorp. Två små torp och portlider. Per Petterssons skymtar bakom Anna Hillgrens. Per Petterssons flyttades 1945 till Hille hembygdsgård, medan Hillgrens torp revs. Vickströms (bakom mannen med hästen).
Orig. text: Huslänga, herrskrädderi. Ovanför dörren längst till höger sitter en skylt på vilken det står; E. E. Westergård Dam & Herrskrädderi Bryggaregården även kallad Vildvinshuset. Byggnaden som stod färdig senast 1755, består av två delar, en bostadsdel i öster och en verkstadsdel i väster. De båda delarna skiljs åt av ett portlider. Byggherre var handelsmannen Zacharias Lindberg (1727-86), som grundade en av stadens allra första industrier, en bomulls- och linnefabrik. Denna byggnad uppfördes för Lindbergs manufaktur. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.