LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för linser

Antal träffar: 393
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus.

Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält.

Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen.

Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska

Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."

Från 299 kr

Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus.

Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält.

Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen.

Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska

Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."

Från 299 kr

Femte korpralskapet 1893

Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död
1.	1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23	1896-03-30 1939-07-16
2.	1161	Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27	1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23
3.	1167	Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05	1940-08-23
4.	1165	Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08	1903-09-09 1926-03-19
5.	1171	Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28	----- ----- 1933-08-21
6.	1158	Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10	1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10
7.	1153	Axby.. Ax, Per Johan	1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06
8.	1163	Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19	1899-09-01 1920-09-08
9.	1154	Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15	1899-09-16 1923-07-13
10.	1164	Husby.. Blomqvist, Johan Eric	1844-02-06 1864-03-30 -----	1914-12-28
11.	1111	Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08	1948-03-09
12.	1173	Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik	1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13
13.	1172	Yttersta..	Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06	 1933-07-28
14.	1155	Sundby..	Hellberg, Lars Petter	1842-02-25 1866-08-30 -----	1910-07-02
15.	1159	Malmö..	Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13	1911-08-12 1946-04-21
16.	1157	Oxlöt..	Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 -----	1902-09-06 1922-05-28
17.	1152	Räfsta..	Löf, August Edvard	1869-06-11 -----	1902-09-06 1935-02-02
18.	1170	Hösåker..	Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17


Soldaternas placering, se bild 2.

Femte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23 1896-03-30 1939-07-16 2. 1161 Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27 1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23 3. 1167 Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05 1940-08-23 4. 1165 Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08 1903-09-09 1926-03-19 5. 1171 Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28 ----- ----- 1933-08-21 6. 1158 Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10 1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10 7. 1153 Axby.. Ax, Per Johan 1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06 8. 1163 Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19 1899-09-01 1920-09-08 9. 1154 Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15 1899-09-16 1923-07-13 10. 1164 Husby.. Blomqvist, Johan Eric 1844-02-06 1864-03-30 ----- 1914-12-28 11. 1111 Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08 1948-03-09 12. 1173 Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik 1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13 13. 1172 Yttersta.. Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06 1933-07-28 14. 1155 Sundby.. Hellberg, Lars Petter 1842-02-25 1866-08-30 ----- 1910-07-02 15. 1159 Malmö.. Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13 1911-08-12 1946-04-21 16. 1157 Oxlöt.. Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 ----- 1902-09-06 1922-05-28 17. 1152 Räfsta.. Löf, August Edvard 1869-06-11 ----- 1902-09-06 1935-02-02 18. 1170 Hösåker.. Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår