byggnad, korg, hydda, stege, hönskorg, stolphydda, fotografi, photograph@eng
Från 299 kr
En ung kvinna och två småbarn i hängmattan, en liten pojke står bredvid, två kattungar och höns nedanför hängmattan. Elsa Boström c/o Hj. Björk
fotografi
Bostadshuset tillhörigt Rybörs, Skällåkra 2:1, Värö. Mellan de två ingångarna har en yta ingärdats med trästaket där ett träd står och troligen fler växter som man vill skydda från höns och andra lösgående gjur. Gårdsytan är stenlagd.
Skiss över Galltorps säteri, med ladugården av kalksten under bundet halmtak. I längan till vänster lador, rakt fram ett fähus, längan till höger innehåller vedskjul, lada, höns- och grishus. Mitt på planen en brunn.
Axel Johansson (1895-1974) och sonen Bengt (1930-2016) sitter och fikar vid matbordet i trädgården, Labacka 1:2 "Lund" okänt årtal. Övriga personer är troligtvis sommargäster. I bakgrunden pickar några höns på marken.
Kållereds Stom 1:3 "Nygård" på Gamla Riksvägen, okänt årtal. Ingeborg Johansson (1901 - 1987, född Gustafsson) står på gårdsplanen hållandes två hästar. Framför dem finns flertalet höns. I bakgrunden ses en lada. Relaterat motiv: A3021.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hällesåker 9:1. Hus nr: 590B3038. Benämning: permanent bostad, ladugård och tre redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, ladugård: god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material: trä. Övrigt: höns. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp 1:31. Hus nr: 569B2021. Benämning: permanent bostad, redskapsbod och hönshus. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: höns och kaniner. Bråtigt, men på husets baksida. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
1 oktoberflytt. Reportage för Gefle Dagblad. Den 1 Oktober 1937. Enligt Georg Granbom "Det vita huset" mitt i bilden, kallades Finnbygget. Nr 14 hade ett hus i hörnet mot Långgatan (Styrmansgatan) och ett större efter Femte. I kvarteret Borgaren fanns tre tomter där fam. Johansson hade kor, grisar och höns. Frun i huset var känd som Ko-Maja.
TVÅ POJKAR SOM SITTER PÅ HÖNS OCH KANINBURAR FRAMFÖR BOSTADSHUSET Tillv.tid: 1936 Övriga nr: Repro nr: Registrator: HABDATA RealNr: 855 Motiv_spec: BARN RealNr: 342 Motiv_spec: BOSTADSHUS Proviens Kod: 10 Yrke: Namn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Elias Svensson (Anna-Lisas farbror) den 9 januari 1971. Han mjölkar för sista gången den sista kon på gården. I Ladugården fanns bås för 10 kor. Så många kor hade de inte när Anna-Lisa var barn, men tillsammans med kvigor kunde de kanske fylla båsen. De hade även får, getter, grisar och höns. Dessutom hade de två märrar så det kunde vara 3-4 hästar när stona fölade.
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Bostadshus, familjegrupp fem personer. Romsk familj (zigenarfamilj) från Löa. Dem bodde vid den nedlagda hyttan, för det var neutralmark. Mannen sysslade med förtenning - ett sätt att lägga tenn på koppar. Det var vanligt att romer (zigenare) kom till byn och sysslade med förtenning. På många ställen blev dem bortmotade, men i Löa var dem accepterade. Där kunde dem bo månadsvis. Dem fick betalt för deras arbete och även lite mat, höns, frukt, potatis. Dem fick också rester av träkol för att elda i kaminen som de lagade mat på.
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.